Nyhetsarkiv

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt en tidigare okänd molekyl som kan förklara varför personer med typ 2-diabetes ofta drabbas av muskelsvaghet och muskelförlust – ett tillstånd som har stor inverkan på livskvaliteten och den allmänna hälsan.

Shane Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, och hans kollegor har upptäckt ett nytt sätt att skräddarsy signalsvar som förmedlas av vanliga läkemedelsmål som av en händelse har kopplingar till vår institutions historia. Arbetet, som nyligen publicerades i Cell, avslöjar en ny läkemedelsmekanism med potential för behandling av typ 2-diabetes och fetma. Shane berättar mer nedan.

Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Långvarig västerländsk kost försämrar såväl funktionen hos blodkärl i bukspottkörtelns Langerhanska öar som insulintransport – även efter kostomläggning och viktnedgång, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.

Ett protein från bakterien Helicobacter pylori visar sig kunna blockera bildningen av skadliga proteinaggregat – så kallade amyloider – som är kopplade till bland annat alzheimer, Parkinson, typ 2-diabetes och bakteriella infektioner. Det visar en ny studie som publicerats i tidskriften Science Advances.

Amir Ata Saei, biträdande universitetslektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

Amir Ata Saei, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.

Vi gratulerar Mikael Rydén, den förste svensk som tilldelats Camillo Golgi-priset.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar på möjligheten att screena personer med typ 2-diabetes för leverskada samtidigt som de genomgår screening för ögonsjukdomar. Studien har publicerats i Lancet Gastroenterology and Hepatology.

Professor Malin Flodström-Tullberg vid Karolinska Institutet har tilldelats årets Johnny Ludvigsson-pris för framstående forskare i Norden. Priset får hon för sin banbrytande forskning om mekanismerna bakom typ 1-diabetes.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Science Translational Medicine, visar att personer med typ 2-diabetes har lägre nivåer av det protein som ska bryta ner och omvandla kreatin i musklerna. Detta leder till en nedsatt funktion hos mitokondrierna, cellens "kraftverk".

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för en forskningsartikel om studie som visar på en ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes och möjliga framtida behandlingar för att motverka detta.

Det har funnits en farhåga att vanliga diabetesläkemedel kan öka risken för självmord och självskadebeteende. I en ny studie, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i Jama Internal Medicine, sågs inte någon riskökning.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Professor Juleen Zierath är årets mottagare av det prestigefyllda Diabetes Prize for Excellence, som delas ut av forskningsnätverket EASD (European Association for the Study of Diabetes) och forskningsstiftelsen Novo Nordisk Fonden. Juleen Zierath får priset för sin banbrytande forskning om fysisk aktivitet och diabetes.

Äldre personer med typ 2-diabetes som behandlas med GLP-1-agonister har en minskad risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Välkommen till Jessica Edstorps disputation på avhandlingen "Infections, antibiotics, tobacco, genetic factors and risk of LADA – latent autoimmune diabetes in adults, and type 2 diabetes" vid Karolinska Institutet den 17 maj.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat ett nytt sätt att behandla obesitas och besläktade tillstånd genom att rikta in sig på cellernas kraftverk, mitokondrierna. En studie publicerad i Nature Metabolism visar att en specifik klass av läkemedel som blockerar mitokondriernas funktion kan motverka obesitas, fettlever och diabetes hos möss.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Förbättrad blodsockerkontroll i diabetes skyddar äggcellerna men inte moderkakan och fostermiljön, enligt forskare från Karolinska Institutet. Deras nya fynd som nu publiceras i EMBO Reports som omslagsartikeln baseras på studier av svensk registerdata, djurmodeller och mänskliga prover.

Personer med typ 2-diabetes har en ökad risk för stroke och ett försämrat utfall efter att ha drabbats av stroke. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att utfallet efter stroke är avsevärt förbättrat hos möss med fetma och typ 2-diabetes som har behandlats med SGLT-2-hämmare (diabetesläkemedel). Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology och kan ha klinisk relevans för strokerehabilitering vid typ 2-diabetes.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att studera leverns funktion och sjukdomar utan att behöva göra invasiva ingrepp. Efter att leverceller transplanterats till ögat hos möss kan hornhinnan användas likt ett fönster in i kroppen för att följa leverns hälsa över tid. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Professor Per-Olof Berggren tilldelas ERC Proof of Concept-anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Medlen kommer att användas till att vidareutveckla en teknologi där Langerhanska cellöar transplanterade till främre ögonkammaren används som screeningverktyg för att identifiera nya läkemedelsbehandlingar mot diabetes.

Nyare diabetesläkemedel verkar inte öka risken för fosterskador. I den största jämförande studien hittills ses ingen ökad risk jämfört med behandling med insulin som anses säkert under graviditeten. Studien publicerades i JAMA Internal Medicine.

Lisa Juntti-Berggren, professor vid Karolinska Institutet, belönas med Svenska Läkaresällskapets (SLS) Jubileumspris 2023 för sina studier av Apolipoprotein CIII och diabetes mellitus. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Vi gratulerar Virginia Stone som tilldelats 2023 års Johnny Ludvigsson-pris till yngre barndiabetesforskare i Sverige.

Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har utvecklat en medicinsk mikroenhet, ett chip, för placering i det mänskliga ögat. Tekniken ger nya möjligheter för cellbaserade medicinska behandlingar, till exempel vid diabetes typ 1 och 2. Studien har publicerats i tidskriften Advanced Materials.

Vi vill gratulera professor Eckardt Treuter, vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som har mottagit Novo Nordisk Foundation Project Grant in Endocrinology & Metabolism 2023, för ett projekt med den engelska titeln "Role of monocyte enhancers and silencers in inflammatory type 2 diabetes" (2 år, 2 miljoner DKK).

Typ 1-diabetes hos barn (sjukdomsdebut före 18 års ålder) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning, utgör stora utmaningar globalt, både för individerna, deras familjer och hälsovården.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

LADA, Latent Autoimmune Diabetes in Adults, har drag av både typ 1 och typ 2 diabetes. LADA utgör cirka 10% av all diabetes och är en minst lika vanlig form av diabetes som typ 1 diabetes. Trots det är bästa behandling, med alternativen insulin eller tabletter, oklar. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Norge genomfört en studie ”Behandling Av LADA”- BALAD, publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

I år är det hundra år sedan Frederick Banting och John MacLeod tilldelades Nobelpriset för upptäckten av insulinet. Upptäckten har räddat livet på miljontals människor med diabetes världen över, men priset är också ett av de mest omdebatterade. I sin bilddokumentär berättar professorerna Lars Rydén och Jan Lindsten om historiken kring upptäckten, de problem som var förenade med tilldelningen, samt vilken betydelse rönen har haft för dagens behandling av diabetes.

Barnfetma kopplas till ökad risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder och riskökningen rör såväl autoimmuna former av diabetes som olika former av typ 2-diabetes, enligt en ny studie publicerad i Diabetologia. Risken för att drabbas av den mest insulinresistenta formen av diabetes är till exempel tre gånger så hög för barn med fetma.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Diabetes typ 2 är en mycket vanlig sjukdom där ärftlighet och övervikt är kända riskfaktorer. I en ny studie vid Karolinska Institutet visar forskare att kvinnor och män med anlag för diabetes har olika riskfaktorer för att få typ 2-diabetes och prediabetes. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Endocrinology.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Suad Efendic, Stockholm, internationellt erkänd ledande klinisk forskare inom diabetes har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar närmast hustru Mensura, sönerna Nedim och Enes med familjer.

Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.

Hallå där Jan Bolinder, professor vid institutionen för medicin, Huddinge som är aktuell i New England Journal of Medicine, med en kommentar kring en ny studie som undersökt om bästa möjliga sockerkontroll redan från debuten av typ 1 diabetes kan bevara kroppsegen insulinproduktion.

Regelbunden motion bidrar till att förhindra och fördröja utveckling av typ 2-diabetes och dess komplikationer. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett internationellt forskarlag upptäckt att en annorlunda aktivering av immunsystemet i skelettmuskulaturen vid träning kan vara orsaken till att personer med typ 2-diabetes upplever och svarar annorlunda på fysisk träning. Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.

Forskarna Niklas Mejhert och Zhichao Zhou är bland de fyra europeiska bidragstagarna som tilldelas 5 miljoner danska kronor vardera i 5 år från ”European Foundation for the Study of Diabetes” (EFSD)/ inom programmet ”Novo Nordisk Future Leaders Award 2022”.

Barn med typ 1-diabetes och deras närmaste familjemedlemmar löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem utan sjukdomen, enligt en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Fynden understryker behovet av psykologisk rådgivning för barn och familjer i diabetesvården.

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en molekyl som de har identifierat, stimulerar nybildning av insulinproducerande celler i både zebrafiskar och vävnad från däggdjur, genom en nyfunnen mekanism som reglerar proteinsyntes. Resultaten publiceras i Nature Chemical Biology.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har använt tillverkade diabetiska mininjurar för att öka kunskapen om kopplingen mellan diabetes och svår covid-19. Forskarna fann att diabetiska mininjurar har högre känslighet för sars-cov-2-infektion än icke-diabetiska mininjurar. Studien, som publicerats i tidskriften Cell Metabolism, identifierade också genetiska bevis för ACE2-receptorns viktiga roll vid covid-19.

Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en mekanism som kan förklara hur diabetes orsakar vävnadsskador när syrenivåerna sjunker. Studien, som har publicerats i tidskriften eLife, identifierar ett proteinkomplex som en möjlig måltavla för behandling av diabeteskomplikationer.

KI forskaren Myriam Aouadi tilldelas Leif C. Groop-priset för sin forskning om mekanismer bakom utvecklingen av fettleversjukdom hos överviktiga personer med typ 2-diabetes. Priset delas ut till en yngre och framstående forskare som bidrar till kunskap till nytta för patienter med diabetes.