Nyhetsarkiv

Typ 1-diabetes hos barn (sjukdomsdebut före 18 års ålder) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitetsstörning (ADHD), autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning, utgör stora utmaningar globalt, både för individerna, deras familjer och hälsovården.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

LADA, Latent Autoimmune Diabetes in Adults, har drag av både typ 1 och typ 2 diabetes. LADA utgör cirka 10% av all diabetes och är en minst lika vanlig form av diabetes som typ 1 diabetes. Trots det är bästa behandling, med alternativen insulin eller tabletter, oklar. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Norge genomfört en studie ”Behandling Av LADA”- BALAD, publicerad i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism.

Jan Bolinder, senior professor i klinisk diabetesforskning vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) har den 25 maj 2023 blivit utnämnd till hedersledamot vid Svensk förening för diabetologi (SFD).

I år är det hundra år sedan Frederick Banting och John MacLeod tilldelades Nobelpriset för upptäckten av insulinet. Upptäckten har räddat livet på miljontals människor med diabetes världen över, men priset är också ett av de mest omdebatterade. I sin bilddokumentär berättar professorerna Lars Rydén och Jan Lindsten om historiken kring upptäckten, de problem som var förenade med tilldelningen, samt vilken betydelse rönen har haft för dagens behandling av diabetes.

Svensk förening för diabetologi (SFD) har utsett KI DS Stelios Karayiannides avhandling
”Diabetes and glucose abnormalities in cardiovascular disease : studies on prevalence and prognosis in myocardial infarction and atrial fibrillation” till Årets kliniska diabetesavhandling 2022!

Barnfetma kopplas till ökad risk att drabbas av diabetes i vuxen ålder och riskökningen rör såväl autoimmuna former av diabetes som olika former av typ 2-diabetes, enligt en ny studie publicerad i Diabetologia. Risken för att drabbas av den mest insulinresistenta formen av diabetes är till exempel tre gånger så hög för barn med fetma.

Idag saknas läkemedel för behandling av icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom (NAFLD), som drabbar många med typ 2-diabetes och kan leda till flera allvarliga leversjukdomar. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet undersökt en läkemedelskandidat för behandling av fettlever. Den prekliniska studien, som publicerats i Journal of Hepatology, tyder på att en antikropp som blockerar proteinet VEGF-B kan bli ett framtida behandlingsalternativ mot fettlever.

Diabetes typ 2 är en mycket vanlig sjukdom där ärftlighet och övervikt är kända riskfaktorer. I en ny studie vid Karolinska Institutet visar forskare att kvinnor och män med anlag för diabetes har olika riskfaktorer för att få typ 2-diabetes och prediabetes. Studiens resultat publicerades nyligen i tidskriften Frontiers in Endocrinology.

Att vara drabbad av flera kardiometaboliska sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom och stroke, är kopplat till kraftigt ökad risk för demens och Alzheimers sjukdom. En ny tvillingstudie av forskare från Karolinska Institutet tyder på att samma gener kan ligga bakom risken för både kardiometabola sjukdomar och demens. Fynden har publicerats i European Heart Journal.

Suad Efendic, Stockholm, internationellt erkänd ledande klinisk forskare inom diabetes har efter en lång tids sjukdom avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar närmast hustru Mensura, sönerna Nedim och Enes med familjer.

Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.

Hallå där Jan Bolinder, professor vid institutionen för medicin, Huddinge som är aktuell i New England Journal of Medicine, med en kommentar kring en ny studie som undersökt om bästa möjliga sockerkontroll redan från debuten av typ 1 diabetes kan bevara kroppsegen insulinproduktion.

Regelbunden motion bidrar till att förhindra och fördröja utveckling av typ 2-diabetes och dess komplikationer. Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett internationellt forskarlag upptäckt att en annorlunda aktivering av immunsystemet i skelettmuskulaturen vid träning kan vara orsaken till att personer med typ 2-diabetes upplever och svarar annorlunda på fysisk träning. Resultaten är publicerade i tidskriften Science Advances.

Forskarna Niklas Mejhert och Zhichao Zhou är bland de fyra europeiska bidragstagarna som tilldelas 5 miljoner danska kronor vardera i 5 år från ”European Foundation for the Study of Diabetes” (EFSD)/ inom programmet ”Novo Nordisk Future Leaders Award 2022”.

Barn med typ 1-diabetes och deras närmaste familjemedlemmar löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa jämfört med dem utan sjukdomen, enligt en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Fynden understryker behovet av psykologisk rådgivning för barn och familjer i diabetesvården.

Personer som har minst två av sjukdomarna diabetes typ 2, hjärtsjukdom eller stroke har fördubblad risk att utveckla demens. Förebyggande av diabetes och hjärt-kärlsjukdom kan därför vara en strategi för att minska risken för demens, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en molekyl som de har identifierat, stimulerar nybildning av insulinproducerande celler i både zebrafiskar och vävnad från däggdjur, genom en nyfunnen mekanism som reglerar proteinsyntes. Resultaten publiceras i Nature Chemical Biology.

Mekanismer kopplade till ett visst diabetesläkemedel kan fungera skyddande också mot Alzheimers sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet publicerad i Neurology. Resultaten tyder på att diabetesläkemedlets målprotein kan vara intressant att undersöka för behandling av Alzheimers sjukdom.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har använt tillverkade diabetiska mininjurar för att öka kunskapen om kopplingen mellan diabetes och svår covid-19. Forskarna fann att diabetiska mininjurar har högre känslighet för sars-cov-2-infektion än icke-diabetiska mininjurar. Studien, som publicerats i tidskriften Cell Metabolism, identifierade också genetiska bevis för ACE2-receptorns viktiga roll vid covid-19.

Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en mekanism som kan förklara hur diabetes orsakar vävnadsskador när syrenivåerna sjunker. Studien, som har publicerats i tidskriften eLife, identifierar ett proteinkomplex som en möjlig måltavla för behandling av diabeteskomplikationer.

KI forskaren Myriam Aouadi tilldelas Leif C. Groop-priset för sin forskning om mekanismer bakom utvecklingen av fettleversjukdom hos överviktiga personer med typ 2-diabetes. Priset delas ut till en yngre och framstående forskare som bidrar till kunskap till nytta för patienter med diabetes.

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för stroke och långsammare återhämtning efteråt. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att den neurologiska återhämtningen efter stroke förbättras avsevärt hos möss med fetma och diabetes som uppnår så pass stor viktnedgång att glukosmetabolismen återgår till normala nivåer. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology, kan få klinisk betydelse för rehabilitering efter stroke vid typ 2-diabetes.

Projekt om egenmonitorering för diabetespatienter i primärvården visar att digitala hjälpmedel skulle kunna introduceras framför att förskriva ytterligare läkemedel.

Den 9 november 2021 fick Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, Karolinska Institutet, besök av Kronprinsessan Victoria. Hon fick ta del av aktuell forskning som pågår kring diabetes, vad som händer när man får sjukdomen och hur följdsjukdomar kan förebyggas.

Förändrad funktion av de röda blodkropparna leder till skador på blodkärlen vid typ 2-diabetes. Resultat från en ny studie i celler från patienter med typ 2-diabetes och i möss visar att denna effekt orsakas av brist på en viktig molekyl i de röda blodkropparna. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Diabetes.

Muskelceller hos patienter med typ 2-diabetes har en rubbad inre biologisk klocka visar en studie vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten tyder på att behandlingar för typ 2-diabetes kan vara mer eller mindre effektiva beroende på vilken tid på dagen de sätts in. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances.

Forskning om kostens betydelse för utveckling av typ 1-diabetes har generellt låg evidens, men det finns välgjorda studier som talar för att långvarig amning och senare introduktion av gluten kan minska risken att drabbas. Det visar en omfattande systematisk översikt och metaanalys av tillgänglig forskning kring livsmedel som kan kopplas till risken för barn att utveckla sjukdomen. Studien av forskare vid Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften EBioMedicine.

Det är framför allt dåligt kontrollerad typ 2-diabetes som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, inte diabetessjukdomen i sig. Det visar en långtidsstudie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studien omfattar över 2 500 personer och publiceras i dag i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.

Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.

Rongrong Fan, forskarassistent vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära är bland de fyra bidragsgivare i Europa som 2021 har fått EFSD / Novo Nordisk Future Leaders Award om 5 miljoner DKK för 5 år. Detta mycket konkurrenskraftiga anslag stöder unga, lovande forskare med spetskompetens som vill fortsätta sin karriär i Europa inom forskning om mekanismerna bakom diabetes.

Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.

Hallå där Ying Shang, doktorand vid Aging Research Center (ARC). Du disputerar den 16 april, och kommer att försvara din avhandling med titleln "Hur kan äldre vuxna bekämpa diabetes för att uppnå ett längre och hälsosammare liv? Kan du berätta vad den handlar om?

SRP Diabetes organiserar en ny webinarie serie - "Diabetes Fridays" med internationellt erkända forskare inom området diabetes och metabolism, ofta kombinerat med en presentation av en intern forskare från KI eller UmU inom ett liknande forskningsområde.

Intag av fettrik kost leder till ökad risk för övervikt, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och fettlever. En studie på möss från Karolinska Institutet visar att det går att eliminera de skadliga effekterna av fettrik kost genom att sänka nivåerna av apolipoprotein CIII (apoCIII), som är en viktig komponent i regleringen av fettomsättning. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.

Professor Juleen R. Zierath, vid KI och SRP Diabetes, erhåller 2021 Harold Rifkin Award "for Distinguished International Service in the Cause of Diabetes". Priset delas ut av American Diabetes Association (ADA).

Infektionsläkaren Katja Wyss’ avhandling är resultatet av flera års forskning om malaria i Sverige. Med kliniska data om närmare 3 000 fall diagnostiserade över en tidsperiod på 20 år, presenterar Katja Wyss vid institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, bland annat riskfaktorer för allvarlig malaria och nya samband mellan malaria och lymfom. Det är resultat som kan ha betydelse för människor i stora delar av världen.

En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.

Kunskap om hur levnadsvanor och miljöfaktorer påverkar risken att utveckla diabetes är viktig eftersom dessa faktorer går att påverka och därmed kan bidra till att minska insjuknandet.

SRP Diabetes professorn Kerstin Brismar har i en ny bok samlat sina bästa råd kring maten, motionen, sömnen, stressen, alkoholen och mycket mer. Hennes budskap är: Det är aldrig för sent att börja med en livsstilsförändring. Vare sig du är 50, 60, eller 70 år, yngre eller äldre!

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Niklas Mejhert har precis kommit tillbaka till MedH efter fem år som postdoc på Harvard T.H. Chan School of Public Health (Farese & Walther lab).

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid typ 2-diabetes är bräckligt, enligt Socialstyrelsen. Forskare vid Karolinska Institutet ska nu delta i det största projektet någonsin i Europa kring kost vid typ 2-diabetes, med målet att hitta effektiva kostbehandlingar som kan reversera typ 2 diabetes. Typ 2-diabetes ökar kraftigt risken för en rad sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom och stroke.

Två kliniska forskare vid Karolinska Institutet har i år utsetts till Wallenberg Clinical Scholars. Anca Catrina och Mikael Rydén får vardera 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att fördjupa sin forskning och föra ut resultaten i vården.

Camilla Olofsson vid gruppen Tillväxt och metabolism försvarar sin avhandling "Diet and postprandial risk markers for complications in type 2 diabetes" den 20 mars 2020. Huvudhandledare är Neda Rajamand Ekberg.

Professor Franz Matschinsky vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2020. Han får priset för sin betydande forskning om hur den pankreatiska betacellen reglerar insulinsekretionen beroende på sin glukosmetabolism. Professor Matschinsky har karaktäriserat enzymet glukokinas som den viktigaste regulatorn.