Västerländsk kost kan ge bestående skador i bukspottkörteln enligt ny studie
Långvarig västerländsk kost försämrar såväl funktionen hos blodkärl i bukspottkörtelns Langerhanska öar som insulintransport – även efter kostomläggning och viktnedgång, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.
Den ny studien visar att skador på blodkärlen i bukspottkörtelns Langerhanska öar, orsakade av en fetmaframkallande kost, kan vara långvariga och svåra att återställa – även efter övergång till en hälsosam kost. Resultaten, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, lyfter fram en tidigare underskattad mekanism som kopplar kärldysfunktion i öarna till försämrad glukosmetabolism.
De Langerhanska öarna är mikroorgan som ansvarar för att detektera blodsockernivåer och utsöndra hormoner, däribland insulin, som kontrollerar blodsockret. De täta och fenestrerade blodkärlen inne i öarna fungerar som portar för att säkerställa optimal glukosavkänning och hormonfrisättning.
Med hjälp av avancerad in vivo-avbildning av Langerhanska öar transplanterade i mössens ögon övervakade forskarna förändringar i öarnas blodkärl under 48 veckor. Möss som fick en västerländsk kost utvecklade successivt kärlmissbildningar och desensibilisering mot VEGF-A, en nyckelmolekyl som reglerar blodkärlens struktur och funktion.
— Den här desensibiliseringen hindrade korrekt reglering av blodflödet till öarna och kärlbarriärfunktionen, vilket i sin tur fördröjde frisättningen av insulin i blodet vid glukosbelastning, förklarar Dr. Yan Xiong, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och försteförfattare till studien.
När mössen återgick till en hälsosam kontrollkost efter 24 veckor återställdes vissa metabola avvikelser, men de strukturella och funktionella skadorna i öarnas blodkärl kvarstod, vilket fortsatte att påverka glukosmetabolismen negativt.
Finns ett "metaboliskt minne"
Mekanistiska studier identifierade att kostinducerad överaktivering av atypiskt proteinkinas C (aPKC) i endotelceller var en viktig orsak till VEGF-A-resistens. Viktigt är att denna signaleringsdefekt kvarstod även efter att de kostrelaterade stressfaktorerna avlägsnats, vilket understryker existensen av ett vaskulärt “metaboliskt minne”.
— Vår studie visar att kärldysfunktion i öarna är en dold men betydande faktor till glukosintolerans vid fetma, och att dessa defekter kan bli permanenta om de inte åtgärdas i tid, säger professor Per-Olof Berggren vid samma institution och seniorförfattare till studien. Han fortsätter:
— Att förstå kärlpatologin i öarna öppnar upp nya terapeutiska möjligheter som syftar till att bevara kärlhälsan vid metabola sjukdomar.
Studien finansierades av Karolinska Institutet, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, STINT-stiftelsen, Novo Nordisk Fonden, Svenska Diabetesförbundet, Familjen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Jonas & Christina af Jochnicks Stiftelse, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Berth von Kantzows Stiftelse och Europeiska forskningsrådets bidrag ERC.
Publikation
”Diet-induced obesity promotes endothelial cell desensitization to VEGF-A and permanent islet vessel dysfunction in mice”, Yan Xiong, Andrea Dicker, Montse Visa, Erwin Ilegems, Per-Olof Berggren, The Journal of Clinical Investigation, online June 9, 2025, doi: 10.1172/JCI177601