Nyhetsarkiv

En av de lovande unga forskarna som i år får Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses grundforskningsanslag är Camilla Engblom på institutionen för medicin, Solna. Pengarna kommer hon att använda till att forska om en pusselbit som kan bidra till mer träffsäkra och individanpassade behandlingar mot cancer och inflammatorisk tarmsjukdom.

Ett förbryllande experiment på 1970-talet ledde till upptäckten av en ny celltyp i immunförsvaret. Rolf Kiessling berättar om slumpen som tog hans karriär i en ny riktning.

Den 50:e årliga konferensen för Scandinavian Society for Immunology (SSI) ägde rum i Stockholm den 15–17 oktober. Under konferensen delades SSI:s pris för unga forskare ut till mottagare från Norge, Sverige, Danmark och Finland.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att vissa så kallade naturliga mördarceller, NK-celler, tillfälligt stannar i våra organ och sedan lämnar dem via lymfsystemet. Studien, som publicerats i Nature Immunology, visar att vårt immunförsvar är mer dynamiskt än man tidigare trott. Resultaten kan bidra till bättre behandlingar som styr immunförsvaret dit det behövs.

Tilen Trselic, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas Cilla Weigelt-priset 2025 för sin forskning om Sjögrens syndrom, en ovanlig reumatisk sjukdom som främst drabbar kvinnor. Priset består av ett personligt stipendium och ett forskningsanslag för att främja vetenskapligt utbyte.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar upptäckter som avslöjar hur vårt immunförsvaret hålls i schack – hur kroppen skyddas från att angripas av sina egna försvarsceller. Upptäckterna banar nu väg för nya möjliga behandlingar mot bland annat autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, MS och cancer.

Kroppens kraftfulla immunförsvar måste regleras, annars kan det angripa våra egna organ. Mary E. Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi tilldelas 2025 års Nobelpris i fysiologi eller medicin för banbrytande upptäckter rörande perifer immuntolerans som hindrar immunförsvaret från att skada kroppen.

Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar miljontals människor och det finns ännu ingen botande behandling. Eduardo Villablanca studerar hur inflammation uppstår och läker i tarmen med målet att bidra till nya behandlingsvägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Biologiska läkemedel har förbättrat livet för många med svår astma. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att vissa immunceller med hög inflammatorisk förmåga inte försvinner helt efter behandlingen.

Professor Niklas Björkström vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet, tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare för "sin enastående forskning om naturliga mördarceller (NK-celler) hos människor".

Klas Kärre, professor emeritus i molekylär immunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har valts in som internationell ledamot i US National Academy of Sciences.

Svedbergpriset 2025 tilldelas Michael Landreh, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, "för utvecklingen och innovativ användning av masspektrometriska verktyg som avslöjar dolda proteininteraktioner."

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en unik förmåga hos en speciell typ av naturliga mördarceller i immunsystemet, så kallade adaptiva NK-celler, att minnas äggstockstumörer och effektivt angripa dem. Upptäckten, som publicerats i Cancer Immunology Research, kan bana väg för nya, kraftfullare immunterapier för svårbehandlad cancer.

Vid multipel skleros (ms) kan antikroppar mot det vanliga Epstein-Barr-viruset av misstag attackera ett protein i hjärnan och ryggmärgen. Ny forskning visar att kombinationen av vissa virusantikroppar och genetiska riskfaktorer kan kopplas till kraftigt ökad risk för ms. Studien har publicerats i tidskriften PNAS och letts av forskare vid Karolinska Institutet och Stanford University School of Medicine.

Den 26 november genomförde en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) vid Karolinska Institutet ett experiment med en sondraket som sköts upp från Esrange Space Center i Kiruna. Forskarna hoppas samla in data till en studie som undersöker hur en typ av immuncell, T-celler, påverkas av brist på gravitation, så kallad mikrogravitation.

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquists stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Benjamin Nilsson Payant på institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) och Egle Kvedaraite på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB).

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. En ny studie visar ett samband mellan låga nivåer av en antiinflammatorisk antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlssjukdom. Studien publiceras i tidskriften Journal of American College of Cardiology.

Fungerar ditt immunsystem som det ska? Det är inte så enkelt att svara på som man kan tro. Men professor Petter Brodin försöker förstå mer om saken. Parallellt hoppas han kunna hjälpa hårt drabbade patienter med långtidscovid och andra tillstånd där immunsystemets reglering inte fungerar.

Överaktiv inflammation kan länkas till allt från hjärt-kärlsjukdom till autoimmun sjukdom och cancer. Peder Olofsson vill förstå hur nervsignaler reglerar inflammation – för att på sikt hitta nya behandlingsmöjligheter. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En tredjedel av Sveriges befolkning lever med kroniska inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis, eksem och vitiligo. Liv Eidsmo kartlägger hudens T-celler för att bättre förstå varför sjukdomarna ofta återkommer på samma plats. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

I en ny studie, publicerad i Nature, kan svenska forskare visa könshormonernas roll i att reglera immunförsvaret. Den nya kunskapen förklarar skillnader mellan män och kvinnor och kan användas för att utveckla nya immunologiska läkemedel, menar forskarna.

Akuta luftvägsinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till vårdkontakt i Sverige, och en betydande orsak till sjuklighet och död. Genom mer kunskap om immunsystemet i luftvägarna vill Anna Smed Sörensen kunna förebygga svår sjukdom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Många immunbristsjukdomar är allvarliga tillstånd som måste behandlas med stamcellstransplantation. Lisa Westerberg studerar hur mutationer gör att immuncellerna inte kan röra sig som de ska. Målet är att hitta nya behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare från Oxfords Universitet visat att en specifik grupp av stamceller, som är dedikerade till produktion av blodplättar, återbildar blodplättar på ett unikt sätt, snabbare än andra stamceller. Detta presenteras i en studie som publicerats i tidskriften Nature Immunology.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Efter ett halvsekel i jordnära omloppsbana är människan på väg långt ut i rymden igen. Först tillbaka till månen. Sedan Mars! För att det ska gå bra krävs mer forskning om rymdens påfrestningar på människokroppen.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Cell Reports visar att tumörassocierade makrofager, som är vita blodkroppar som finns i brösttumörer, kan både hjälpa och hindra cancercellernas spridning till andra organ. Forskarna fann att makrofager som producerar ett ämne som heter VEGF-C minskar spridningen till lungorna, men ökar spridningen till lymfkörtlarna. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer.

Alexandra Argyriou, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, samt Mireia Cruz De los Santos, doktorand vid institutionen för onkologi och patologi, får Cilla Weigelts stipendium för framstående forskning rörande molekylära mekanismer inom sällsynta och underbehandlade sjukdomar. Stipendierna på 50 000 kronor vardera, delades ut den 13 november.

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Tessa Campbell, Benedikt Strunz och Takuya Sekine vid Institutionen för medicin, Huddinge.

Möt Anna Smed Sörensen, forskargruppsledare på avdelningen för immunologi och allergi, institutionen för medicin, Solna.

Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Petter Brodin, professor vid Karolinska Institutet, tilldelas Oscar Medins pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet (SLS) för hans framstående forskningsinsatser inom pediatriken.

Regeringen har utsett Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, till särskild utredare för en ny utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier. Direktiven handlar om en nationell strategi för hur pandemier ska hanteras och en översyn av smittskyddslagen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har undersökt hur immunförsvarets T-celler påverkas av tyngdlöshet. Resultaten, som publiceras i tidskriften Science Advances, skulle kunna förklara varför astronauters T-celler blir mindre aktiva och sämre på att bekämpa infektioner.

Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Anders Jahres pris till unga forskare på 400,000 norska kronor går 2023 till biträdande lektor Marcus Buggert vid Karolinska Institutet.

I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien har publicerats i tidskriften Immunity.

Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin i Huddinge, tilldelas priset för sin enastående forskning om medfödda lymfoida cellers roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

Personer som blev vaccinerade mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet har en kvarvarande och överlappande immunitet mot mpox (tidigare kallad apkoppor). Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.

Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.

Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.

Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet, är en av fem forskare som i år tilldelas Göran Gustafssonpriset. Priset är avsett för yngre forskare inom medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik och delas ut av Göran Gustafssons Stiftelser i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att gener som kodar för T-cellsreceptorer varierar stort mellan olika personer och befolkningsgrupper, något som kan förklara varför människor reagerar olika på till exempel infektioner. Resultaten som presenteras i tidskriften Immunity visar även att vissa genvarianter härstammar från neandertalare.