Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

Efter ett halvsekel i jordnära omloppsbana är människan på väg långt ut i rymden igen. Först tillbaka till månen. Sedan Mars! För att det ska gå bra krävs mer forskning om rymdens påfrestningar på människokroppen.
Nyheter
En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Cell Reports visar att tumörassocierade makrofager, som är vita blodkroppar som finns i brösttumörer, kan både hjälpa och hindra cancercellernas spridning till andra organ. Forskarna fann att makrofager som producerar ett ämne som heter VEGF-C minskar spridningen till lungorna, men ökar spridningen till lymfkörtlarna. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer.
Nyheter
Alexandra Argyriou, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, samt Mireia Cruz De los Santos, doktorand vid institutionen för onkologi och patologi, får Cilla Weigelts stipendium för framstående forskning rörande molekylära mekanismer inom sällsynta och underbehandlade sjukdomar. Stipendierna på 50 000 kronor vardera, delades ut den 13 november.
Nyheter
Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Tessa Campbell, Benedikt Strunz och Takuya Sekine vid Institutionen för medicin, Huddinge.
Nyheter
Möt Anna Smed Sörensen, forskargruppsledare på avdelningen för immunologi och allergi, institutionen för medicin, Solna.
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Medicin, Solna, Imm o alle
Forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo presenterar en ny form av immunterapi som angriper cancerceller med en specifik mutation. En studie publicerad i tidskriften Nature Cancer visar lovande effekt på patientceller i möss och ger hopp för patienter med den svårbehandlade cancerformen akut myeloisk leukemi (AML).
Nyheter
Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.
Nyheter
Petter Brodin, professor vid Karolinska Institutet, tilldelas Oscar Medins pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet (SLS) för hans framstående forskningsinsatser inom pediatriken.
Nyheter
Regeringen har utsett Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, till särskild utredare för en ny utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier. Direktiven handlar om en nationell strategi för hur pandemier ska hanteras och en översyn av smittskyddslagen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har undersökt hur immunförsvarets T-celler påverkas av tyngdlöshet. Resultaten, som publiceras i tidskriften Science Advances, skulle kunna förklara varför astronauters T-celler blir mindre aktiva och sämre på att bekämpa infektioner.
Nyheter
Vaccination ger bra skydd mot svår covid-19 men är mindre effektivt mot själva infektionen. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet har upptäckt att skyddet mot nya omikronvarianter är tätt kopplat till nivåer av luftvägsantikroppar, vilka inte påverkas av mRNA-vaccination. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases och The Lancet Microbe, kan förklara varför tillgängliga vacciner ger begränsat skydd mot infektion.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.
Nyheter
Anders Jahres pris till unga forskare på 400,000 norska kronor går 2023 till biträdande lektor Marcus Buggert vid Karolinska Institutet.
Nyheter
I huden finns särskilda mördarceller med långvarigt minne som skyddar mot inkräktare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet identifierat hur dessa celler bildas och kunnat visa att personer med bättre överlevnad vid melanom har höga nivåer av minnesmördarceller i cancervävnad. Studien har publicerats i tidskriften Immunity.
Nyheter
Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin i Huddinge, tilldelas priset för sin enastående forskning om medfödda lymfoida cellers roll i utvecklingen av olika sjukdomar.
Nyheter
Personer som blev vaccinerade mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet har en kvarvarande och överlappande immunitet mot mpox (tidigare kallad apkoppor). Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cell Host & Microbe.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.
Nyheter
Signalsubstansen acetylkolin reglerar blodflödet i våra kärl men det har varit okänt vilka celler som utsöndrar ämnet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att vissa T-celler i mänskligt blod kan producera acetylkolin, vilket kan hjälpa till att reglera blodtryck och inflammation. Studien, som publiceras i PNAS, visar också en möjlig koppling mellan dessa immunceller hos svårt sjuka patienter och risk att dö.
Nyheter
Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.
Nyheter
Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.
Nyheter
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet, är en av fem forskare som i år tilldelas Göran Gustafssonpriset. Priset är avsett för yngre forskare inom medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik och delas ut av Göran Gustafssons Stiftelser i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att gener som kodar för T-cellsreceptorer varierar stort mellan olika personer och befolkningsgrupper, något som kan förklara varför människor reagerar olika på till exempel infektioner. Resultaten som presenteras i tidskriften Immunity visar även att vissa genvarianter härstammar från neandertalare.
Nyheter
Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.
Nyheter
Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.
Nyheter
Nanomaterialet grafenoxid, som används inom elektronik och i sensorer av biologiska ämnen, kan påverka immunförsvaret indirekt via bakterier i tarmen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie på zebrafiskar som publicerats i Nature Nanotechnology.
Nyheter
B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.
Nyheter
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.
Nyheter
Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Quirin Hammer på Institutionen för medicin, Huddinge (MedH) och Daniel Sheward, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Nyheter
Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.
Nyheter
En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.
Nyheter
Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.
Nyheter
I en ny analys rankas Karolinska Institutet på plats åtta när det gäller flest antal vetenskapliga artiklar publicerade om covid-19 och immunsvaret. KI sticker också ut som ett av de universitet som har haft flest internationella samarbeten i fältet. Analysen är gjord av kinesiska forskare utan koppling till KI och har publicerats i tidskriften Frontiers in Public Health.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.
Nyheter
Enskilda faktorer som ålder, kön eller samsjuklighet kan inte avgöra hur svårt sjuk en patient med covid-19 blir. En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat potentiella determinanter för sjukdomens svårighetsgrad på cellnivå med hjälp av avancerad systembiologisk analys. Resultaten, som publicerats i tidskriften Cell Systems, ger insikter i den metaboliska dragkampen i människokroppen och dess samband med sjukdomens svårighetsgrad.
Nyheter
Från och med idag 1 juli så har institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) utökats med en enhet - enheten för terapeutisk immunologi och transfusionsmedicin.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.
Nyheter
Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.
Nyheter
Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi bildar nya varianter som är bättre på att undvika immunsystemet och orsaka sjukdom. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla Chagas sjukdom, som drabbar miljontals människor i Central- och Sydamerika och årligen leder till tusentals dödsfall. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Nyheter
Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Nyheter
Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.
Nyheter
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.
Nyheter
Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.
Nyheter
Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.
Nyheter
Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.
Nyheter
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.
Nyheter
Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.
Nyheter
KI webbförvaltning
2023-06-09