Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.
Nyheter
Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.
Nyheter
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet, är en av fem forskare som i år tilldelas Göran Gustafssonpriset. Priset är avsett för yngre forskare inom medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik och delas ut av Göran Gustafssons Stiftelser i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att gener som kodar för T-cellsreceptorer varierar stort mellan olika personer och befolkningsgrupper, något som kan förklara varför människor reagerar olika på till exempel infektioner. Resultaten som presenteras i tidskriften Immunity visar även att vissa genvarianter härstammar från neandertalare.
Nyheter
Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.
Nyheter
Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.
Nyheter
Nanomaterialet grafenoxid, som används inom elektronik och i sensorer av biologiska ämnen, kan påverka immunförsvaret indirekt via bakterier i tarmen. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie på zebrafiskar som publicerats i Nature Nanotechnology.
Nyheter
B-celler är avgörande för att vårt immunförsvar ska fungera, men nu visar forskare vid Karolinska Institutet att dessa immunceller ibland gör mer skada än nytta. Vid kronisk inflammation i tjocktarmen ökar nämligen B-cellerna kraftigt i antal vilket förhindrar läkning av vävnaden. Fynden som presenteras i tidskriften Immunity kan få betydelse för behandling av inflammatorisk tarmsjukdom.
Nyheter
Genom att mäta immunceller i ryggmärgsvätskan vid diagnostiseringen av ALS går det att förutsäga hur snabbt sjukdomsförloppet kommer att gå, enligt en studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications.
Nyheter
Forskare från Karolinska Institutet har kunnat visa att nivåerna av den immunologiska signalsubstansen IL-26 är förhöjda i blodet på patienter med akut covid-19. Samtidigt kan forskarna se att de höga nivåerna av IL-26 är associerade till det kraftfulla inflammatoriska svar som kännetecknar svåra fall av sjukdomen. Fynden som presenteras i Frontiers in Immunology visar att IL-26 har potential att kunna användas som biomarkör för allvarlig covid-19.
Nyheter
Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquist stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Quirin Hammer på Institutionen för medicin, Huddinge (MedH) och Daniel Sheward, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).
Nyheter
Fyra forskningsprojekt ledda från Karolinska Institutet tilldelas 2022 års projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om drygt 135 miljoner kronor i anslag till KI-forskning inom områdena immunologi, neurovetenskap och stamcellsbiologi.
Nyheter
En studie från Karolinska Institutet visar att coronavirusvarianten BA.2.75.2, en undervariant av omikron, lättare tar sig förbi neutraliserande antikroppar i blodet och är motståndskraftig mot flera monoklonala antikroppsbehandlingar. Det innebär en ökad risk för sars-cov-2-smitta i vinter, såvida inte de nya uppdaterade bivalenta vaccinen kan stärka immuniteten hos befolkningen. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Infectious Diseases.
Nyheter
Möt Anna Smed Sörensen, forskargruppsledare på avdelningen för immunologi och allergi, institutionen för medicin, Solna.
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Medicin, Solna, Imm o alle
Den 27 september arrangeras ett minisymposium i anslutning till 2022 års Nicholson lecture med fokus på COVID-19 och immunrespons mot SARS-CoV-2
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. Studien publiceras i Nature Communications.
Nyheter
Vi gratulerar Jenny Mjösberg vid Karolinska Institutet som har anställts som professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Huddinge från 1 juli 2022.
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Medicin, Huddinge, Centrum för Infektionsmedicin
Nicholson lecture den 28 September, 2022
Nyheter
I en ny analys rankas Karolinska Institutet på plats åtta när det gäller flest antal vetenskapliga artiklar publicerade om covid-19 och immunsvaret. KI sticker också ut som ett av de universitet som har haft flest internationella samarbeten i fältet. Analysen är gjord av kinesiska forskare utan koppling till KI och har publicerats i tidskriften Frontiers in Public Health.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet presenterar resultaten av ett förfinat kliniskt covid-19-test, som har använts för att spåra spridningen av omikron-varianten i realtid i den svenska befolkningen. Studien, publicerad i tidskriften Med, ger nya insikter om dominansövergången för underlinjer av omikron som inträffade konsekvent över hela världen.
Nyheter
Enskilda faktorer som ålder, kön eller samsjuklighet kan inte avgöra hur svårt sjuk en patient med covid-19 blir. En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat potentiella determinanter för sjukdomens svårighetsgrad på cellnivå med hjälp av avancerad systembiologisk analys. Resultaten, som publicerats i tidskriften Cell Systems, ger insikter i den metaboliska dragkampen i människokroppen och dess samband med sjukdomens svårighetsgrad.
Nyheter
Från och med idag 1 juli så har institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) utökats med en enhet - enheten för terapeutisk immunologi och transfusionsmedicin.
Nyheter
Den 13 juni 2022 beslutade docenturutskottet att Charlotte Thålin antas som docent i immunologi!

Grattis önskar vi på KI DS!
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått tre doser sars-cov-2-vaccin och jämfört deras immunsvar efter genomgången omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases, visar att de som inte haft covid-19 tidigare fick ett betydligt högre antikroppssvar än de som haft covid-19 innan de infekterades med omikronvarianten.
Nyheter
Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet har kommit närmare en förklaring till varför covid-19-patienter har en kraftigt ökad risk för blodproppar. En ny studie som publicerats i Nature Immunology visar att en genvariant i det medfödda immunförsvaret påverkar risken för blodproppar i lungorna hos svårt sjuka covid-19-patienter.
Nyheter
Det är känt sedan tidigare att nervsystemet kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet hur elektrisk aktivering av en specifik nerv kan påskynda läkningen av akut inflammation. Fynden, som publicerats i tidskriften PNAS, öppnar för nya sätt att påskynda läkning av inflammation.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur parasiten Trypanosoma cruzi bildar nya varianter som är bättre på att undvika immunsystemet och orsaka sjukdom. Kunskapen kan leda till nya metoder för att diagnostisera, förebygga och behandla Chagas sjukdom, som drabbar miljontals människor i Central- och Sydamerika och årligen leder till tusentals dödsfall. Studien har publicerats i tidskriften eLife.
Nyheter
Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Nyheter
Genom att analysera prover från patienter som har vårdats för malaria i Sverige, kan forskare vid Karolinska Institutet nu beskriva hur immunförsvaret agerar för att skydda kroppen efter en malariainfektion. Resultaten, som publiceras i tidskriften Cell Reports, ger kunskap till utvecklingen av effektivare vacciner mot sjukdomen.
Nyheter
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny strategi för att identifiera potenta miniatyrantikroppar, så kallade nano-antikroppar, mot nya varianter av coronaviruset. Med metoden lyckades forskarna identifiera flera nano-antikroppar som i cellkulturer och möss effektivt blockerade infektion med olika sars-cov-2-varianter. Resultaten, som beskrivs i tidskrifterna Nature Communications och Science Advances, kan bana väg för nya behandlingar mot covid-19.
Nyheter
Förra året visade preliminära studier att omikron sars-cov-2-varianten som spred sig snabbt sannolikt skulle kunna ta sig förbi covid-19-antikroppar. Nu har en av de studierna, från Karolinska Institutet, publicerats i den ansedda tidskriften The Lancet Infectious Diseases. KI-forskaren Ben Murrell förklarar fynden och kommer ihåg hur angeläget det var att förstå den nya varianten.
Nyheter
Det saknas kunskap om varför vissa människor drabbas av långvariga besvär efter covid-19. Nu visar en ny studie från Karolinska Institutet, Helmholtz Center Munich (HMGU) och Technical University of Munich (TUM) att en viss sorts immunceller, makrofager, har ett förändrat inflammatoriskt och metaboliskt uttryck flera månader efter mild covid-19-infektion. Resultatet publiceras i tidskriften Mucosal Immunology.
Nyheter
Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.
Nyheter
Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.
Nyheter
Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.
Nyheter
KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.
Nyheter
I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.
Nyheter
Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.
Nyheter
Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.
Nyheter
Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret som kallas granulocyter verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av granulocyter och välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.
Nyheter
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
Nyheter
Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.
Nyheter
En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.
Nyheter
Åtta månader efter konstaterade antikroppar mot covid-19 har fortfarande en av tio minst ett måttligt till allvarligt symptom som upplevs ha negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet. Vanligaste långtidssymptomen är lukt- och smakbortfall samt trötthet. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som nu publiceras i medicinska tidskriften JAMA.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Nyheter
Av de personer som utvecklade antikroppar mot SARS-CoV-2 i våras har 96% kvar dessa nio månader senare. De flesta har även ett SARS CoV-2 specifikt T-cellsminne. Immuniteten verkar i hög grad skydda mot återinfektion. Det visar den tredje uppföljningen i COMMUNITY-studien som undersöker långtidsimmunitet efter covid-19.
Nyheter
KI webbförvaltning
2022-06-08