Inflammatoriska celler blir kvar i blodet vid behandling av svår astma
Biologiska läkemedel har förbättrat livet för många med svår astma. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att vissa immunceller med hög inflammatorisk förmåga inte försvinner helt efter behandlingen.
Biologiska läkemedel har blivit ett viktigt verktyg i behandlingen av svår astma.
– De hjälper de flesta patienter att få kontroll över sina symtom, men exakt hur dessa läkemedel påverkar immunsystemet har hittills varit okänt, säger Valentyna Yasinska, överläkare i lungmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset och doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Immunceller ökade i blodet
I en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Allergy har forskare vid Karolinska Institutet undersökt vad som händer med immuncellerna hos patienter som behandlas med biologiska läkemedel. Genom att analysera blodprover från 40 patienter före och efter behandling kunde forskarna se att vissa typer av immunceller – som är centrala vid astmainflammation – inte försvann, utan i stället ökade i blodet.
– Det tyder på att de biologiska läkemedlen kanske inte kommer åt roten till problemet, även om de hjälper patienter med astma under behandlingen. Fortsatt behandling kan vara nödvändig för att hålla sjukdomen under kontroll, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Överraskande resultat
Studien bygger på data från patienter med svår astma i den så kallade BIOCROSS-studien. Forskarna använde avancerade metoder som flödescytometri och enkelcellssekvensering för att kartlägga immuncellernas egenskaper och funktion.
– Det överraskade oss att de inflammatoriska cellerna inte minskade, utan i stället ökade i blodet. Det kan utgöra en förklaring till varför inflammationen i luftvägarna ofta återkommer när behandlingen trappas ut eller avslutas. Därför behövs kunskap om hur läkemedlen fungerar på lång sikt, säger Lorenz Wirth, doktorand vid samma institution på Karolinska Institutet.
Relativt nya läkemedel
Långtidseffekterna av biologiska läkemedel som mepolizumab och dupilumab vet man inte så mycket om ännu eftersom läkemedlen är relativt nya. De har förskrivits till astmatiker i mindre än tio år.
Nästa steg i forskningen blir att analysera prover från patienter som behandlats under flera år och att undersöka lungvävnad för att se hur immuncellerna påverkas direkt i luftvägarna.
Forskningsprojektet har fått finansiering från Europeiska unionen (Horizon 2020), Hjärt-Lungfonden, Centrum för Innovativ Medicin, svenska staten, Torsten Söderbergs Stiftelse, Karolinska Institutet och ChAMP-konsortiet. Eventuella intressekonflikter redovisas i publikationen.
Publikation
“High-Dimensional Analysis of Type 2 Lymphocyte Dynamics During Mepolizumab or Dupilumab Treatment in Severe Asthma”, Lorenz Wirth, Whitney Weigel, Christopher T Stamper, Johan Kolmert, Sabrina de Souza Ferreira, Quirin Hammer, Maria Sparreman Mikus, Jakob Theorell, Lars I Andersson, Ann-Sofie Lantz, Eva Wallén Nielsen, Anne Petrén, Craig E Wheelock, Apostolos Bossios, Nikolaos Lazarinis, Andrei Malinovschi, Christer Janson, Barbro Dahlén, Thomas Hochdörfer, Christopher Andrew Tibbitt, Sven-Erik Dahlén, Valentyna Yasinska, Jenny Mjösberg, Allergy, online 26 juni 2025, doi: 10.1111/all.16633.