Nyhetsarkiv

Fem forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 18,1 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

KI-forskarna Bennie Lemmens och Kirsty Spalding har tilldelats 2021 års ASPIRE-pris från The Mark Foundation for Cancer Research för sin innovativa och djärva syn på cancerforskning. De är två av totalt 25 pristagare som tillsammans får dela på nästan 9,5 miljoner dollar (86 miljoner kronor).

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

Karin Wallander vid forskargruppen Klinisk genetik, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Hereditary predisposition and prognostic prediction in cancer" den 17 december 2021. Huvudhandledare är Emma Tham.

Vi gratulerar Jana de Boniface vid gruppen Bröstkirurgi som tilldelas drygt 12,1 miljoner kronor i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet.

Bidraget avser klinisk behandlingsforskning under perioden 2021-2024 för projektet ”Fysisk träning under neoadjuvant kemoterapi för bröstcancer för att öka patologiskt komplett respons: den randomiserade Neo-ACT studien”.

79 KI-forskare har tillsammans fått 254 450 000 SEK i anslag från Cancerfonden. Utöver det delades även fyra ”Fellowship prevention”-anslag ut till forskare på KI. Totalt delade Cancerfonden ut 850 miljoner kronor, vilket är det största beloppet någonsin.

Forskare vid Karolinska Institutet, Universitetet i Oslo och Oslo universitetssjukhus har upptäckt en ny sorts immunterapi mot leukemi. Resultat från en studie publicerad i Nature Biotechnology visar att terapin effektivt dödar leukemiceller från patienter med akut lymfatisk leukemi. Nu vill forskarna genomföra en klinisk studie och även testa metoden på fler cancertyper.

Genom att ta fram kunskap om hur smärta uppstår hoppas han bidra till framtida hjälp mot kronisk värk. Professor Patrik Ernfors berättar om misslyckanden, Nobelprisarbete och varför man behöver vara förutsättningslös för att upptäcka nytt.

Stort grattis till alla forskare vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått medel från Cancerfonden 2022-2024. Vi vill däribland lyfta deras särskilda satsning: Fellowship i cancerforskning inom primärprevention, som tilldelats en av våra forskare.

Naseer Baloch vid forskargruppen kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Perineal healing following abdominoperineal excision for rectal and anal cancer" den 3 december 2021. Huvudhandledare är Per Nilsson.

Bakterier från mun- och tarmsystemet verkar kunna orsaka skador på bukspottkörtelns celler och öka risken för elakartad tumörutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet för första gången analyserat levande bakterier från patienter med cystiska pankreastumörer. Studien som publicerats i Gut Microbes kan i framtiden leda till förebyggande insatser med lokal antibiotikabehandling.

Att analysera alla proteiner som finns i en vävnad, det så kallade proteomet, kan ge viktig information om sjukdomars uppkomst och hur de bäst kan behandlas. Här berättar Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om proteombaserad medicin och hur det kan bidra till individualiserad cancerbehandling.

Guldföreningen auranofin har traditionellt använts för att behandla reumatism, men utvärderas också för behandling av olika cancerformer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att andra molekyler, som hämmar samma system i kroppen, har en mer precis effekt än auranofin och därför kan ha större potential som cancerbehandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Redox Biology.

Bröstcancerförbundets utmärkelse 2021 går till överläkaren och KI-professorn Per Hall. Han uppmärksammas för sin breda forskning om hur bröstcancer i större utsträckning ska kunna förebyggas och upptäckas tidigt med förfinade och individuella metoder.

Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserad på artificiell intelligens (AI) som förbättrar diagnostiken av bröstcancertumörer och möjligheten att förutse risken för återfall. Den förbättrade diagnostiska precisionen kan leda till mer individanpassad behandling för den stora grupp bröstcancerpatienter som har mellanrisktumörer. Resultaten publiceras i tidskriften Annals of Oncology.

Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Thomas Hatschek, docent vid institutionen för onkologi-patologi med kollegor har nyligen publicerat en artikel i JAMA Oncology där de visar att en ny behandling vid bröstcancer med en antikropp kopplad till en cytotoxisk substans ger lika bra effekt som tidigare kombination, men med färre biverkningar.

Nyligen visade forskare vid Karolinska Institutet att magnetkameraundersökning (MR) kan förbättra prostatacancerscreeningen genom att minska överdiagnostiken. Nu publicerar samma forskargrupp en studie i The Lancet Oncology som visar att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.

Patienter med D-vitaminbrist som fick D-vitamintillskott hade ett minskat behov av smärtlindring och lägre grad av trötthet vid palliativ cancerbehandling, visar en randomiserad och placebokontrollerad studie av forskare vid Karolinska Institutet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cancers.

För att en cell ska kunna växa och dela på sig behöver den tillverka nya proteiner. Detta gäller även för cancerceller. I en ny studie som publicerats i Science Advances har forskare vid Karolinska Institutet undersökt proteinet eIF4A3 och dess roll i cancercellers tillväxt. Studien visar att genom att blockera eller minska tillverkningen av detta protein, uppstår andra processer som gör att cancercellernas tillväxt och celldelning upphör och att de så småningom dör.

Karolinska Institutet har skrivit ett samarbetsavtal med Ungerns nationella institut för onkologi, NIO. Det planerade samarbetet ska främst ske inom ramen för Karolinska Comprehensive Cancer Centre tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset.

Fetma ökar risken för cancer i matsmältningsorganen och det är mängden kroppsfett snarare än personens storlek som är den främsta fetmarelaterade riskfaktorn för dessa cancertyper. Det visar en ny studie som publiceras i tidskriften PLOS Medicine av forskare vid universitetet i Cambridge och Karolinska Institutet.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i New England Journal of Medicine, visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att halvera överdiagnostiken. Resultaten presenteras idag på den stora urologikongressen EAU21.

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

Forskare vid Karolinska Institutet publicerar nya rön i tidskriften Cancer Discovery som visar hur aktiveringen av proteinet p53 ökar immunsystemets förmåga att bekämpa tumörer. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya kombinationsbehandlingar som ger fler cancerpatienter tillgång till immunterapi.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Grattis Elin Hardell vid institutionen för onkologi-patologi som får pris för årets avhandling av Svensk förening för patologi.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har funnit att låga nivåer av ett protein kallat PDGFRb är kopplat till särskilt goda resultat av strålbehandling hos kvinnor med tidig bröstcancer. Studien, som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research, antyder också att nyttan av strålbehandling kan ökas med läkemedel som blockerar detta protein.

Tjock- och ändtarmscancer är en av de dödligaste formerna av cancer, och under senare år har allt fler yngre drabbats. I den hittills största registerstudien visar forskare vid Karolinska Institutet och Harvard University i USA på ett möjligt samband mellan tarmpolyper hos nära släktingar och risken att drabbas av tjock- och ändtarmscancer. Studien som publicerats i British Medical Journal skulle kunna få betydelse för screeningrutinerna i flera länder.

Francesca Castoldi, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut), KI, har fått 300 000 SEK i forskningsbidrag från Alex och Eva Wallströms stiftelse för vetenskaplig forskning och utbildning.

Icke-alkoholrelaterad fettlever, NAFLD, blir allt vanligare och är förknippad med flera hälsorisker. Enligt en ny registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet är NAFLD kopplad till en förhöjd risk för olika typer av cancer, däribland en 17-faldigt ökad risk för levercancer. Studien som publicerats i Hepatology öppnar för bättre uppföljning av patienter med målet att minska risken för cancer.

Tio forskare vid Karolinska Institutet beviljas finansiering genom Barncancerfondens senaste tjänsteutlysning, som totalt delar ut drygt 65 miljoner kronor. Bland anslagen finns en sexårig forskartjänst och flera postdoktortjänster.

Den 29 april ordnar KI ett digitalt event med fokus på cancerforskning, där forskare och professorer samlas för att berätta om sin banbrytande forskning. Yvonne Wengström är en av arrangörerna och hoppas på ett stort deltagande och en interaktiv dialog om forskning inom området.

Standardbehandlingen vid avancerad metastaserad prostatacancer (PCa) är androgen deprivation therapy (ADT). Och även om detta är effektivt på kort sikt kommer 1/3 av alla PCa att bli resistenta mot ADT och utveckla kastrationssresistent prostatacancer. En ny studie av Karolinska Institutet och andra visar att östrogenreceptor β (ERβ)-agonister tillsammans med ADT bör övervägas som användbara i behandlingen.

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och digitala screeningsverktyg vill forskare hitta förstadier till livmoderhalscancer tidigare hos kvinnor i resursbegränsade miljöer. Nu visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Helsingfors universitet att cellprovsanalyser utförda av AI via mobila mikroskop var jämförbara med analyser gjorda av patologer. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Störningar i cellernas energiförsörjning kan orsaka en rad svåra sjukdomar men verkar också hänga ihop med åldrandet. För att hitta framtidens behandlingar behövs mer forskning kring mitokondriernas funktion. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat hur en viktig molekyl inuti mitokondrierna påverkar funktionen hos möss och bananflugor. Studien som publicerats i Science Advances tillför värdefull kunskap om tidigare relativt outforskade modifieringar av proteiner.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Analys av cell-fritt DNA kan hitta gendos-förändringar från cancer i blodet hos personer med magsäckscancer visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studiens resultat publicerades nyligen i PLOS One.

En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ vid äggstockscancer, menar forskarna.

Hudens förmåga att skydda oss från kemikalier är nedärvd, och vissa har ett sämre skydd som skulle kunna innebära en ökad risk att drabbas av hudsjukdomar och cancer. En ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Environmental Health Perspectives visar hur mycket snabbare vanliga kemikalier tas upp hos personer med en genetiskt försvagad ”hudbarriär”.

Grattis till Peter Zaphiropoulos, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 1 miljon kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2020 för ett projekt om Cirkulära RNA i medulloblastom.

Cancerfonden har utsett Anna Martling till mottagare av det prestigefyllda priset ”Årets Cancerforskare 2021”. Anna Martling är professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, överläkare inom tema cancer vid Karolinska Universitetssjukhuset och dessutom dekan för KI Nord.

Tre forskare från Karolinska Institutet har beviljats anslag från Sjöbergstiftelsen med sammanlagt 12 miljoner kronor. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har i ett samarbete med i första hand Uppsala Universitet och två centra i Holland genomfört en randomiserad internationell multicenterstudie där man studerat metastasrisk och överlevnad efter ändtarmscancer. Studiens resultat publicerades nyligen i The Lancet Oncology.

Tânia Costa vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära har tilldelats Dan Grandér Memorial Prize 2020 för bästa doktorsavhandling inom Cancerforskning vid Karolinska Institutet under 2019. Prismotiveringen lyder: ”Med en omfattande och ändå fokuserad avhandling, som sträcker sig från molekylära mekanismer till patientresultat, åskådliggörs rollen för PAK 4 i tumörutveckling och prognos”.