Publicerad: 2021-07-08 11:11 | Uppdaterad: 2021-07-08 11:12

Tidigare barncancerpatient har återfått sin fertilitet

Getty Images.
Foto: Getty Images.

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

Porträtt av en leende Kenny.
Kenny Rodriguez-Wallberg. Foto: Anders Norderman.

– Problemet med att återtransplantera äggstocksvävnad i friska leukemipatienter är att man samtidigt kan riskera att återtransplantera cancerceller. Men genom att använda den senaste metodiken inom genetik kan man numera med hög säkerhet utesluta att vävnaden skulle vara kontaminerad, säger Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhusets sektion för reproduktionsmedicin och ansvarig för fertilitetsbevarande åtgärder, och studiens försteförfattare.   

Akuta leukemier drabbar ofta mycket unga barn och vid högrisksjukdom behandlas de med höga doser av både strålning och cytostatika. Det gör att patienterna ofta växer upp utan naturlig pubertet och med mycket små möjligheter att få biologiska barn.

Allt bättre prognos för barnleukemi

Under de senaste decennierna har prognosen för barn med akut leukemi förbättrats dramatiskt, och det har bidragit till att fertilitetsbevarande insatser idag är rutin på många sjukhus och behandlingscentrum.

För prepubertala flickor och unga kvinnor är nedfrysning, kryokonservering, av äggstocksvävnad den vedertagna metoden. Vävnaden hämtas genom en minimalinvasiv kirurgi, så kallad laparoskopi, och ingreppet har små risker.

Samtidigt som behandlingen av barncancer gått åt rätt håll, har det behövts mer forskning om eventuella riskerna vid återtransplantation av äggstocksvävnad. Men också om möjligheterna att återskapa fertiliteten hos patienter som fått cellgiftsbehandling mot leukemi.

Säkert att transplantera vävnad

Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en fallstudie om en kvinna som blivit gravid två gånger efter återtransplantation av äggstocksvävnad. Kvinnan har ingått i ett forskningsprojekt i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset där över 100 unga barncancerpatienter under de senaste 20 åren erbjudits möjlighet att frysa ned äggstocksvävnad.

Målet har varit att bevara fertiliteten innan de egna äggcellerna mognat, men utan garanterad möjlighet att få biologiska barn.

Som 14-åring fick kvinnan 2001 diagnosen högrisk akut lymfatisk leukemi, ALL, och genomgick cellgiftsbehandling och senare benmärgstransplantation. När cancern var konstaterat i remission hämtades äggstocksvävnad från den då infertila unga flickan.

I november 2017 återtransplanterades merparten av den nedfrysta äggstocksvävnaden och kvinnan genomgick också hormonstimulation med gonadotropiner.

– För den här patienten utvecklades ett särskilt prov för den egna genetiska markören av leukemicellen, som sedan kunde undersökas i äggstocksvävnaden. Då bedömdes transplantationen av vävnaden som möjlig och säker, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Väntar sitt andra barn

De första IVF-behandlingarna gav inte önskat resultat och ett år senare genomfördes ytterligare en transplantation av äggstocksvävnad, därefter en ny IVF.

I november 2019 födde kvinnan en son efter IVF, och hon väntar nu sitt andra barn genom en spontan graviditet. Möjligheten att med framgång återtransplantera äggstocksvävnad har stor betydelse för både forskningen och för många unga kvinnor och deras familjer.

– Det är först nu som flickorna som deltagit i studien börjat fundera på att bilda familj och det är mycket glädjande att kunna visa att biologiska barn är en konkret möjlighet även för den här patientgruppen. Det är ett fantastiskt framsteg ur ett vetenskapligt och mänskligt perspektiv, säger Kenny Rodriguez-Wallberg.

Forskningen finansierades av Barncancerfonden, Cancerfonden, Radiumhemmet, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

”Successful pregnancies after transplantation of ovarian tissue retrieved and cryopreserved at time of childhood Acute Lymphoblastic Leukemia – A case report”. Kenny Alexandra Rodriguez-Wallberg, Milan Milenkovic, Kiriaki Papaikonomou, Victoria Keros, Britt Gustafsson, Fotios Sergouniotis, Ida Wikander, Ronak Perot, Birgit Borgström, Per Ljungman, och Gisela Barbany. Haematologica, online 8 juli 2021, doi: 10.3324/haematol.2021.278828.