Nyhetsarkiv

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor studie med deltagare från sex länder som genomförts av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Islands universitet och publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Nu öppnar ett europeiskt volontärregister för forskning om covid-19-vacciner inom ramen för det EU-finansierade forskningsnätverket Vaccelerate. Syftet med satsningen är utveckla EU:s kapacitet för kliniska studier av covid-19-vaccin, men också att stötta vaccinforskning vid framtida pandemier.

Hittills har det saknats kunskap om hur immunsystemets NK-celler, naturliga mördarceller, upptäcker vilka celler som infekterats av sars-cov-2. Nu visar ett internationellt forskarlag under ledning av forskare från Karolinska Institutet att NK-cellerna reagerar på en viss peptid på de infekterade cellernas yta. Studien, som publicerats i Cell Reports, är en viktig pusselbit i förståelsen av immunförsvarets reaktion vid covid-19.

Vi närmar oss förhoppningsvis slutet på pandemin. Men viruset finns kvar och forskarna förväntar sig att nya varianter kan uppstå. Att göra oss sjukare står dock inte på virusets agenda.

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

En internationell metastudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en specifik genvariant som skyddar mot svår covid-19. Forskarna lyckades peka ut varianten genom att studera människor med olika härkomst och menar att fynden understryker vikten av kliniska studier som inkluderar människor med olika ursprung. Resultatet har publicerats i tidskriften Nature Genetics.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur många vårdanställda i Stockholm som var på arbetet under den första vågen av pandemin trots att de var smittsamma med sars-cov-2, eftersom de vid tidpunkten inte hade några symtom. Resultaten som publicerats i tidskriften PLOS ONE visar på mycket låga siffror, men forskarna menar ändå att detta kan ha haft betydelse för smittspridningen.

Risken för graviditetskomplikationer hos mammor som smittats med sars-cov-2 är sannolikt lägre än flera tidigare studier visat. Det indikerar en svensk rikstäckande studie av alla gravida kvinnor som testats för sars-cov-2 mellan mars 2020 och januari 2021. Studien, som publicerats i BJOG: An international Journal of Obstetrics & Gynaecology och letts av forskare vid Karolinska Institutet, visar att sambandet varierar stort beroende på vilka rutiner som använts för testning av gravida kvinnor.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Blodfettssänkande statiner är en rekommenderad och vanlig insats för att förebygga hjärt-kärlhändelser. Under pandemin har det diskuterats om statiner påverkar risken att dö i covid-19, men resultaten från tidigare studier har varit motstridiga. Nu har forskare vid Karolinska Institutet genomfört den hittills största befolkningsstudien på området. Studien som publicerats i PLOS Medicine tyder på att statinbehandling innebär en något lägre risk att dö i covid-19.

Under pandemin har det blivit allt tydligare att personer med hjärt-kärlsjukdom och fetma löper högre risk att bli mycket svårt sjuka och dö i covid-19. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit några metabola processer som viruset SARS-CoV-2 använder för att angripa lungvävnad. Resultaten som publicerats i Molecular & Cellular Proteomics kan i framtiden komma att användas som behandling mot såväl covid-19 som Krim-Kongo blödarfebervirus och HIV-1.

Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret som kallas granulocyter verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av granulocyter och välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.

I mars 2020 förenades tusentals forskare runt om i världen för att besvara frågan varför vissa covid-19-patienter utvecklar svår, livshotande sjukdom medan andra klarar sig med milda eller inga symtom. En omfattande sammanställning av vad de kommit fram till hittills publiceras nu i tidskriften Nature. Resultaten, som bygger på analyser av närmare 50 000 patienter, avslöjar 13 genetiska riskfaktorer med stark koppling till allvarlig sjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Humant papillomvirus, HPV, kan orsaka cancer och många länder erbjuder nationella vaccinprogram för att minska den risken. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat effekten av vanliga HPV-vaccin över tid. Resultaten som publicerats i The Journal of Infectious Diseases och Lancet Infectious Diseases visar ett långvarigt skydd mot fler HPV-varianter än vaccinet är utvecklat för.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Ett internationellt konsortium som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ”dubbel antikropp” som riktar sig mot två olika delar av sars-cov-2-viruset. Därigenom hindrar antikroppen viruset från att mutera på ett sådant sätt att det utvecklar resistens mot terapin. En studie som publicerats i tidskriften Nature visar att antikroppen effektivt neutraliserar sars-cov-2 och dess varianter och skyddar mot covid-19 i möss.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Förra året visade forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi i Tyskland att en viktig genetisk riskfaktor för svår covid-19 är nedärvd från neandertalare. Nu visar samma forskare i en studie som publiceras i PNAS att neandertalarna även bidrog med en skyddande variant. Hälften av alla människor utanför Afrika bär på denna genvariant som vid covid-19 minskar risken att bli inlagd på intensivvårdsavdelning med 20 procent.

Antivirala läkemedel är ett viktigt verktyg för att förebygga och behandla hiv. En ny studie på gravida kvinnor i Tanzania visar att livslång antiviral behandling även verkar vara effektivt för att hindra smittspridning från mor till barn. Resultaten kan få betydelse för Världshälsoorganisationens arbete med hiv-prevention i låg- och mellaninkomstländer. Studien som genomfördes av forskare vid bland annat Karolinska Institutet har publicerats i tidskriften Lancet HIV.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Forskare vid Karolinska Institutet har lett ett internationellt forskarlag som för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar, enligt en studie som publiceras i tidskriften Nature Microbiology. Nästa steg blir att testa vaccinet på människor.

Det har länge varit oklart varför influensainfektioner leder till ökad risk för lunginflammation orsakad av bakterier. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet ha förklarat ett viktigt samband bakom så kallade superinfektioner som årligen skördar många liv runt om i världen. Studien publiceras i PNAS, Proceedings of the National Academy of Sciences, och kan få betydelse även för forskningen om covid-19.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en kombinationsterapi mot covid-19 med lovade resultat i cellförsök. Terapin går ut på att kombinera remdesivir, ett godkänt läkemedel mot covid-19, och hrsACE2, en medicin som utvärderas i fas II-studier mot covid-19. Kombinationsterapin minskade virusmängden i cellerna och hindrade viruset från att föröka sig. Resultatet har publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan blockera det nya coronaviruset från att komma in i cellerna och minska dödligheten hos patienter med måttlig till svår covid-19. Det visar translationell forskning av ett internationellt team koordinerat av forskare vid Karolinska Institutet. Resultatet, som publiceras i tidskriften Science Advances, stöder pågående randomiserade kliniska prövningar.

Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar också hur man snabbt kan ta fram antikroppar vid framtida pandemier.

2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.

En typ av antibakteriella T-celler, så kallade MAIT-celler, är kraftigt aktiverade i personer med medelsvår till svår covid-19-sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Immunology. Fynden bidrar till ökad kunskap om hur vårt immunförsvar reagerar på covid-19-infektion.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

Sverige valde en annan covid-19-strategi än många andra länder. I en vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Acta Paediatrica, presenterar Jonas F Ludvigsson, en detaljerad tidslinje för hur Sverige hanterade covid-19 under de första åtta månaderna 2020.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en liten neutraliserande antikropp, en så kallad nano-antikropp, som har förmågan att blockera SARS-CoV-2 från att ta sig in i våra celler. Forskarna menar att den här antikroppen har potential att utvecklas till en antiviral behandling mot covid-19. Resultatet publiceras i tidskriften Nature Communications.

Ett blodprov vid sjukhusinläggning som visar om det finns SARS-CoV-2 i blodet eller inte kan särskilja patienter med hög risk för allvarligt covid-19-förlopp. Sjukhusvårdade patienter utan virus i blodet har stor chans till snabbt tillfrisknande. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

En studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. Det innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar, menar forskarna. Forskningsartikeln har publicerats online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

En litteraturstudie koordinerad av Karolinska Institutet och McMaster University i Kanada visar att munskydd av tyg ger en filtrering på klinisk nivå vilket kan minska spridningen av virus som sars-cov-2. Resultatet, som publicerats i tidskriften Mayo Clinic Proceedings, stödjer användningen av munskydd för att minska spridningen av det nya coronaviruset, enligt forskarna.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Forskare vid Karolinska Institutet leder en nyss påbörjad multi-nationell klinisk läkemedels-prövning som ska utvärdera effekten av hyperbar syrgasbehandling (HBO) vid covid-19. To-talt kommer 200 vuxna med minst två riskfaktorer för allvarlig lunginflammation som ligger inlagda på sjukhus med måttligt svår covid-19 lunginflammation att rekryteras till studien. Försöken kan inledas redan nästa vecka på Blekingesjukhuset i Karlskrona.

EU-finansierade Innovative Medicines Initiative (IMI) har lanserat en stor satsning på forskning för att ta fram diagnostik, läkemedel och vaccin mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Ali Mirazimi, forskare vid Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är ansvarig för ett av åtta projekt som preliminärt valts ut bland 144 sökande.

Coronaviruspandemin har skakat om allas våra liv — och forskare världen över arbetar febrilt med att hitta lösningar. Gerald McInerney, lektor i virologi vid Karolinska Institutet, satsar på att utveckla antikroppar som kan blockera virusets förmåga att infektera celler, så kallade neutraliserande antikroppar.

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare i Kina utvecklat ett nytt diagnostiskt test för covid-19. Testet kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Clinical Chemistry. Forskarna arbetar nu med att verifiera testets resultat på bekräftade covid-19-patienter på Karolinska universitetssjukhuset.

Ett läkemedel som redan testats mot lungsjukdom kan potentiellt hämma covid-19-sjukdom genom att minska mängden av det nya coronaviruset som tar sig in i lungor och andra vävnader. Det visar en studie i mänskliga cellkulturer och organoider av forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia (UBC) i Kanada, som publicerats i tidskriften Cell.

Ett 30-tal covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kan inom kort genomgå behandling på försök med blodplasma från personer i Sverige som tidigare haft sjukdomen. Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd för behandlingen vars effektivitet kommer att följas i en studie av forskare på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Under rådande situation med allt fler covid-19-smittade och en allt mer belastad sjukvård kan personalen hamna i svåra situationer och val. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine nyligen publicerat en sammanställning av kunskapsläget om begreppet moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer samt troliga följder. De ger också förslag på hur de negativa effekterna kan minskas.

Barn som smittas med det nya coronaviruset får generellt mildare symtom än vuxna, de behöver sällan intensivvård och det finns väldigt få rapporterade dödsfall bland barn. Det visar en systematisk översiktsartikel av covid-19 hos barn där KI-forskare gått igenom 45 relevanta publikationer. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

KI-forskare har tillsammans med kollegor i Schweiz tagit fram en matematisk modellering som visar att spridningen av det nya coronaviruset kan komma att dämpas i sommar för att sedan återkomma i höst och vinter. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Swiss Medical Weekly.