Moralisk stress kan drabba vårdpersonal i covid-19-krisen
Under rådande situation med allt fler covid-19-smittade och en allt mer belastad sjukvård kan personalen hamna i svåra situationer och val. Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet har i tidskriften Prehospital and Disaster Medicine nyligen publicerat en sammanställning av kunskapsläget om begreppet moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer samt troliga följder. De ger också förslag på hur de negativa effekterna kan minskas.
När sjukvårdspersonal hamnar i svåra situationer och val som innebär att de inte kan agera utefter vad de anser är rätt och riktigt utsätts de för moralisk stress.
– Moralisk stress innebär påfrestningar vars negativa konsekvenser kan vara allvarliga och därför måste beaktas, säger Martina Gustavsson, legitimerad sjuksköterska, forskningshandläggare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och forskningsassistent vid Uppsala universitet.
Hon medverkar i ett interdisciplinärt forskningsprojekt om moralisk stress i katastrofarbete som är ett samarbete mellan Kunskapscentrum för katastrofmedicin (institutionen för global folkhälsa) och institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet samt Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet. Tillsammans med Filip Arnberg, Niklas Juth och Johan von Schreeb har hon sammanställt kunskapsläget om begreppet moralisk stress, dess risk- och skyddsfaktorer samt dess troliga implikationer.
Förslag på åtgärder
Mer forskning behövs inom detta område, men utifrån rådande kunskapsläge tror forskarna att följande punkter kan tänkas minska de negativa effekterna av moralisk stress:
- Personal har god kunskap om moralisk stress, om stress och stresshantering (och god självkännedom).
- Gott kollegialt stöd: professionell miljö karaktäriserad av öppenhet och vilja att bli bättre, lära sig av erfarenheter.
- Gott stöd av chefer och organisation: samma som ovan.
- Rutin på arbetsplats för (a) återkommande sammankomster, så kallad After Action Review, antingen tydligt i rutinverksamhet eller enkelt sammankallat vid behov, samt för (b) uppsamlande återkoppling individuellt och i grupp.
- God tillgång till externt psykosocialt stöd vid behov där stödet har god kännedom om karaktären på kontext samt professionens roll och arbetsuppgifter.
Publikation
“Moral Distress among Disaster Responders: What is it?”. Martina E. Gustavsson, Filip K. Arnberg, Niklas Juth, Johan von Schreeb. Prehospital and Disaster Medicine, online 28 januari 2020, doi: 10.1017/S1049023X20000096.