News archive

I en ny avhandling från Karolinska Institutet låg fokus på användningen av så kallade omikdata för att kunna upptäcka molekylära förändringar hos patienter och som i längden kan möjliggöra en individualiserad behandling.

Utbilda framtidens medicinska personal. Möjliggöra banbrytande forskning. Och verka för ett kunskapsbaserat samhälle som präglas av akademisk frihet. Det är ett stort jobb som Annika Östman Wernerson axlar som Karolinska Institutets 24:e rektor. Men hon ska inte göra det ensam – alla på universitetet måste hjälpas åt.

Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Centrum för avancerad medicinsk simulering och träning (CAMST) har precis firat 15 år som ackrediterat utbildningscentrum, och har nu ytterligare fem år att se fram emot.

Helena Hervius Askling är ny i den växande gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser. Hennes långa erfarenhet inom infektionssjukdomar och vaccinområdet , som infektionsläkare, smittskyddsläkare och docent i infektionssjukdomar, kommer att stärka centrumets kompetens inom ämnesområdet.

Läkemedel mot sömnproblem verkar kunna förebygga självskadebeteende hos ungdomar med ångest och depression, enligt en observationsstudie från Karolinska Institutet. Risken för självskada ökade innan förskrivning av melatonin och minskade månaderna efter att behandlingen påbörjats, särskilt hos flickor. Studien publiceras i Journal of Child Psychology and Psychiatry.

Karolinska Institutet bibehåller en stark position inom ett flertal områden i QS (Quacquarelli Symonds) internationella ämnesrankning för lärosäten. I ämnet medicin rankas KI på sjunde plats globalt, en ökning från tolfte plats i fjol. KI förbättrar även sin internationella position inom ämnesområdena biovetenskaper, omvårdnad, farmaci och farmakologi, och psykologi.

Forskare vid Karolinska Institutet identifierade HOXC13-AS, ett humant hudspecifikt långt icke-kodande RNA (lncRNA), som spelar en avgörande roll för epidermal differentiering. Studien är publicerad i tidskriften Cell Death & Differentiation, och belyser lncRNA:s fysiologiska betydelse för epidermisbarriärens underhåll och återuppbyggnad.

Professor Christian Giske blir ny vice ordförande för kommittén för forskning med omedelbar verkan, enligt ett rektorsbeslut. Hans förordnande sträcker sig till den 31 december 2025.

Det finns tydliga regionala skillnader i andelen äldre som får potentiellt olämplig läkemedelsbehandling i Sverige. I en studie publicerad i Frontiers of Pharmacology undersöker forskare vid Karolinska Institutet de regionala skillnaderna över tid och visar att dessa regionala variationer har minskat under det senaste årtiondet.

En ny studie av författare från Karolinska Institutet publicerad i Journal of Mental Health, visar att dagliga samtal mellan patienter inom psykiatrisk slutenvård och vårdgivare kan ha positiva effekter. Bland annat upplevs det av patienterna som en hjälp i återhämtningen och stärker relationerna mellan patient och vårdgivare.

Vårdgivare vill att patienten ska känna sig omhändertagen. Det är en av förklaringarna till att behandlingar som inte gör någon nytta ändå ges i stor utsträckning, enligt en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

En rikstäckande svensk studie med över 10 000 fall av kolesteatom, en förändring i mellanörat, visar på en stark ärftlig komponent för sjukdomen.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Sepsis har en förmåga att gå under radarn – allmänhetens kännedom om den livshotande sjukdomen är låg och den officiella statistiken är missvisande. Nu tar forskarna hjälp av särskilda larmsystem och AI för att öka upptäckten. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En ny forskarutbildningskurs på temat patientpartnerskap, startade under vårterminen inom Karolinska Institutets forskarskola i klinisk behandlingsforskning; ”Patientpartnerskap och samverkan med allmänheten i klinisk forskning”. Syftet med kursen är att kliniska doktorander på KI ska få en förståelse för varför man ska samverka med patienter i forskning samt träna på hur man gör det.

Män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen, enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Välkommen till Kliniskt Forskningscentrum Danderyds sjukhus- KFC
En gemensam stödfunktion för kliniska studier vid Danderyds Sjukhus och Institutionen för kliniska vetenskaper, KI DS
KFC Danderyds sjukhus är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och ingår som en nod i KI-CLINICUM.

En ny studie publicerad i Nature visar att en teknik kallad spatial omik kan användas för att samtidigt kartlägga hur gener slås på och av samt hur de uttrycks på olika platser i våra vävnader och organ. Den förbättrade teknologin, som utvecklats av forskare vid Yale University och Karolinska Institutet, kan öka förståelsen för hur vävnader utvecklas men också hur vissa sjukdomar uppstår och hur de kan behandlas.

Region Stockholm har i samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset lanserat en handlingsplan för precisionsmedicin i regionen. Nu kommer fler patienter att dra nytta av den forskning som görs inom precisionsmedicin.

Barbro Westerholm gick bort den 13 mars. Hon föddes 1933 i Stockholm, tog läkarexamen vid Karolinska Institutet 1959 och disputerade på Farmakologen 1964 med avhandlingen Frisättning av histamin och 5-hydroxytryptamin in vitro: en djurexperimentell studie, och blev sedan docent vid KI. Välkänt är hennes arbete som Socialstyrelsens generaldirektör under åren 1979–1985, hennes engagemang för HBTQI-frågor och för de ”årsrika”.

Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Under pandemin stod det klart att barn som fick covid-19 blev mindre sjuka än vuxna. En hypotes har varit att vanliga förkylningar skulle kunna ge barnen ett skydd mot den svåra virussjukdomen. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet visa att OC43, ett annat coronavirus som orsakar vanliga förkylningar, ger barn ett immunförsvar även mot covid-19. Studien, som publicerats i PNAS, kan leda till mer skräddarsydda vaccinprogram för barn och vuxna.

Reumatikerförbundet delar ut över 13 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar för 2023. Av totalt 81 beviljade projekt, återfinns 27 vid Karolinska Institutet som får dela på strax över fem miljoner kronor.

Två av två granskade specialistutbildningar för sjuksköterskor vid Karolinska Institutet får omdömet ”hög kvalitet” i Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) utvärdering som offentliggjordes den 9 mars. Det handlar om inriktningarna mot ambulanssjukvård respektive psykiatrisk vård.

Antalet läsningar av nyhetsartiklar skrivna av KI-forskare för The Conversation ökade med 62 procent 2022 från året innan. Under KI:s första två år som medlemmar har 43 forskare skrivit 42 artiklar och nått närmare 3,8 miljoner läsare över hela världen. ”Jag har aldrig varit med om så mycket respons på min forskning tidigare,” säger postdoktor Filip Gedin.

En klinisk studie vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att hungerhormonet ghrelin kan öka hjärtats pumpförmåga vid hjärtsvikt. Resultaten har publicerats i tidskriften European Heart Journal.

En ny studie från Karolinska Institutet talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord hos unga män med psykisk sjukdom, något som tidigare forskning har visat gäller för vuxna. Studien, som jämför behandlingsval och självmordstal i olika svenska regioner, är publicerad i tidskriften Nature Communications.

Katie Healy vid institutionen för odontologi och Sebastian Ols vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas Sven Gards stipendium för bästa avhandlingarna i virologi år 2022.

I boken Skakvåld redogör Anders Eriksson och Niels Lynøe för det aktuella forskningsläget och varnar för att rådande konsensus inom skakvåldsforskningen tenderar att skapa situationer där oskyldiga föräldrar döms till misshandel av sina egna barn. I en utförlig genomgång av medicinhistoriska kontroverser visar författarna att vetenskapligt prestigetänkande ofta kan gå före fakta.

KI-professorn Maria Bradley tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch pris för sin forskningsbredd och för sina anmärkningsvärda insatser inom området atopiskt eksem.

Arton njurforskare vid Karolinska Institutet får dela på 3,2 miljoner kronor i Njurfondens senaste utdelning, en nyhet som publicerades i samband med Världsnjurdagen den 9 mars. Totalt delar insamlingsstiftelsen ut över 6,9 miljoner kronor till 41 forskningsprojekt, varav KI får den största kakan.

Mats Hallgren får 3 930 000 kronor i anslag för projektet ”Post covid-19 som ett hot mot ett friskt åldrande: en randomiserad kontrollerad studie av yoga för att förbättra livskvaliteten”.

Att vara föräldraledig tiden efter barnets födelse skyddar mot försämrad mental hälsa. Hos mammor sitter effekten i även längre fram i livet, medan den positiva effekten hos pappor är mer kortvarig. Det konstaterar forskare i en systematisk översiktsartikel som publicerats i The Lancet Public Health.

Den webbaserade utbildningen Introduktion till svensk hälso- och sjukvård för personal med utländsk utbildning har sedan starten haft över 1 500 deltagare. Nu har den uppdaterats för att säkerställa att den är fortsatt relevant för personer med utbildning från länder utanför EU/EES i processen mot en svensk legitimation.

Fjärilspriset är en utmärkelse för visat mod och engagemang i frågor gällande kvinnors hälsa, alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel utifrån ett kvinnoperspektiv med utgångspunkt i KSAN:s stadgar.

Karolinska Institutet har tilldelats ett nyinstiftat EU-pris för sitt långsiktiga arbete med att främja jämställdhet inom akademin. Priset är på 100 000 euro och resultatet av ett gediget arbete med nästan 40 år på nacken. Arbetet har gett utdelning – nu utses KI till en förebild för jämställdhet, en ”Gender Equality Champion”.

Den 1 april införs samordnad tentamensservice på KI vilket innebär ändrade rutiner för hur du som student anmäler dig till salstentamen. Det gäller för alla examinationer som ges från och med 1 april. Det innebär att de nya rutinerna börjar gälla från mitten av mars.

En ny rutin kommer också införas för hur du får din placering i examinationssalen.

Therese Scott Duncan, doktorand på Institutionen för lärande, informatik, management och etik på Karolinska Institutet, har nyligen disputerat med sin avhandling “Patients’ self-empowerment – patients and informal caregivers taking the lead". Therese undersöker vilken effekt det får när patienter och närstående berörda av kronisk sjukdom, själva tar kontrollen över sina liv.

Konkurrerande risker och flertillståndsmodeller ger oss möjlighet att studera utfall vid komplexa sjukdomar och ge svar på komplicerade frågor och bör därför användas mer inom epidemiologisk forskning.

Immunterapi har visat sig avsevärt förbättra överlevnaden vid vissa typer av cancer. Men hos vissa patienter kan denna behandling leda till en överaktivering av immunförsvaret, vilket kan vara livsfarligt. I en nyligen genomförd litteraturgranskning, har forskare vid Karolinska Institutet kunnat identifiera potentiella terapier, som kan göra det möjligt att fortsätta med immunterapi, trots svåra biverkningar.

I en studie med fokus på bakteriell meningit i Afrika, nyligen publicerad i Frontiers in Neurology som en del av forskningsämnet "Neuroimmunologi i Afrika", vill forskare öka medvetenheten om framsteg och rekommendationer vid diagnos, hantering och förebyggande av bakteriell hjärnhinneinflammation.

Flera KI-forskare är en del av ett internationellt projekt som har tilldelats nästan 15 miljoner dollar (cirka 157 miljoner kronor) från Bill & Melinda Gates Foundation. Ytterligare en miljon dollar tillkommer i medfinansiering från svenska utrikesdepartementet. Projektet syftar till att bättre förstå bördan av humant papillomvirus (HPV) bland flickor och kvinnor i flera låg- och lägre medelinkomstländer.

Dagens forskning kräver ofta tekniskt avancerade metoder och verktyg. Det ställer höga krav på medarbetarnas kompetens. Trots behovet har det saknats karriärvägar i Sverige för individer som är intresserade av den teknik- och metodutveckling som krävs för att driva och utveckla framtidens forskningsinfrastrukturer. Men med start den 1 april 2023 finns en sådan karriärväg på KI – potentiellt den första i landet.