Sex KI-forskare får ERC Starting Grants
Europeiska forskningsrådet (ERC) har tillkännagett årets mottagare av Starting Grants för unga forskare och akademiker i hela Europa. Sex projektansökningar inlämnade av forskare från Karolinska Institutet har fått anslag på totalt 9,8 miljoner euro – ett viktigt erkännande för KI.
Europeiska forskningsrådet (ERC) meddelade den 5 september 2024 att det kommer att tilldela 780 miljoner euro i startbidrag.
Totalt har 3 474 ansökningar utvärderats av peer review-paneler bestående av internationellt erkända forskare. Av dessa valdes 14,2 procent ut för finansiering. Sex av de utvalda projekten i den mycket hårda konkurrensen drivs av forskare vid Karolinska Institutet.
Projekt vid KI som tilldelats ERC Starting Grants
Forskningsledare: Elif Eroglu, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB).
Projekt: “Tightly Controlled – Tight Junctions and Tissue Mechanics as Sensors and Executers of Heart Regeneration”
Sammanfattning: Att återställa formen och funktionen hos ett skadat organ utan att orsaka en tumöröverväxt är ett av de mest eftertraktade målen inom regenerativ medicin.
Över tid har forskningen gjort stora ansträngningar för att förstå vad som initierar regenerering, men det är fortfarande mindre känt varför och hur processen slutar.
Tightly Controlled syftar till att få en bättre förståelse för denna process genom att titta närmare på spansk revbensalamander, en typ av amfibie som kan regenerera sitt hjärta efter en skada.
Projektet kommer att ta ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att få en holistisk förståelse för regenerering genom att integrera molekylära, cellulära, mekaniska och funktionella parametrar.
Forskarna kommer att använda flera tekniker, bland annat djupvävnadsavbildning och ekokardiografi för att avgöra om cellerna har ett sätt att känna av när hjärtfunktionen är återställd för att då avsluta den regenerativ processen. Kemiska och mekaniska störningar kommer att göras för att utmana systemet.
Målet är att förbättra det mänskliga hjärtats regenerativa potential samt att upptäcka mekanismer som förhindrar okontrollerad tillväxt, under denna process.
Forskningsledare: Leo Hanke, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna.
Projekt: “VaxVision: Structure and Function-based Design of Vaccine Antigens and Antiviral Immunotherapies”
Sammanfattning: Detta projekt syftar till att förbättra vacciner genom att utnyttja den outnyttjade potentialen i viral glykoproteinpresentation. Vacciner är avgörande för att förebygga virussjukdomar, och de senaste framstegen i hur vacciner tillverkas och levereras har gjort dem mer effektiva och allmänt tillgängliga.
Virala glykoproteiner, som hjälper virus att ta sig in i värdceller, är immunsystemets huvudmål och därför den viktigaste komponenten i virusvacciner. För många virus saknas dock grundläggande biologiska insikter om hur man enkelt kan omvandla dessa glykoproteiner till mycket effektiva vaccinkomponenter.
Projektet kommer att tillhandahålla ett innovativt arbetsflöde för att systematiskt avslöja viktiga detaljer som kan leda till förbättringar av vacciner, inte bara mot virus utan även potentiellt mot andra patogener.
Bibliotek av små specifika hämmare kommer att användas, inklusive kameldjurs nanokroppar och beräkningsmässigt de novo-designade proteiner för att studera strukturen och funktionen hos högpatogena virus. Målet är att använda dessa insikter för att skapa bättre vaccinkomponenter.
Forskningsledare: Alastair Kerr, gruppledare vid institutionen för medicin, Huddinge.
Projekt: “Understanding how Long Non-Coding RNAs adapt the adipocyte for specialised LIPID storage and breakdown” (LNC-LIPID)
Sammanfattning: Energi lagras i adipocyter (fettceller) som en stor lipiddroppe. Fettcellen har en anmärkningsvärd förmåga att expandera eller bryta ner denna lipiddroppe, buffra och frigöra energi till organismen efter behov.
Detta innebär en tät, koordinerad organisation av signalvägar, enzymer och kofaktorer runt lipiddroppen för upprätthållen metabol homeostas. Vid kardiometabola sjukdomar rubbas regleringen av dessa processer, vilket leder till okontrollerad frisättning av fettsyror i cirkulationen och i slutänden typ 2-diabetes.
Nyligen har många av de proteiner som är involverade i lipiddropparnas metabolism visat sig interagera med RNA, en nukleinsyra som finns i alla celler. Den funktionella konsekvensen av denna interaktion är okänd.
Detta projekt kommer att undersöka en viss typ av RNA, så kallade långa icke-kodande RNA (lncRNA), för att bedöma om och hur de organiserar metabola komplex i adipocyter, för att avslöja nya komponenter i lipiddroppsbiologi.
Dessa insikter kommer att ge förståelse för hur lncRNA gör det möjligt för celler att utföra specialiserade funktioner, och hur förändringar i uttryck bidrar till den dysfunktion som kan observeras vid fetma och kardiometabola sjukdomar.
Forskningsledare: Donghao Lu, docent och forskargruppsledare vid Institutet för miljömedicin (IMM).
Projekt: “MoodMap: Unravelling the Molecular Signatures of Reproductive Mood Disorders: a Multi-Omics Approach Project”
Sammanfattning: Reproduktiva affektiva störningar (RMD), inklusive premenstruella störningar och förlossningsdepression, har en betydande inverkan på kvinnor och deras familjer. Det bidrar också till den välkända klyftan mellan könen när det gäller psykisk hälsa.
Att effektivt diagnostisera och behandla RMD är dock fortfarande en ständig utmaning. Dessa tillstånd är nära kopplade till hormonella förändringar under menstruation och förlossning, vilket tyder på en gemensam mottaglighet. De exakta mekanismerna som äger rum är dock ännu inte helt klarlagda.
MoodMAP kommer att dra nytta av tre nordiska befolkningsbaserade kohorter och anta ett innovativt tillvägagångssätt genom att studera både premenstruell störning och förlossningsdepression tillsammans, för att avslöja den biologiska grunden för kvinnors sårbarhet för affektiva störningar.
Syftet är att förstå den psykiatriska mottaglighet som är förknippad med könshormoner. Detta öppnar möjligheten att driva på transformativa förändringar av diagnos, förebyggande och behandlingsstrategier för RMD, och i slutänden bidra till att minska könsklyftan i psykisk hälsa.
Forskningsledare: William A. Nyberg, forskarassistent vid institutionen för medicin, Huddinge.
Projekt: “Improving CAR-T cell therapies through AAV-mediated genetic engineering”
Sammanfattning: T-celler som uttrycker chimära antigenreceptorer (CAR) har revolutionerat cellterapier mot vissa hematologiska cancerformer. Utvecklingen av CAR-T-cellterapier är dock i huvudsak autolog, vilket innebär att cellerna behöver utvinnas ur individens egna vävnader.
Detta gör processen mycket kostsamt samt begränsar dess tillgängligheten. Dessutom har CAR-T-cellterapier endast visat partiell framgång mot solida tumörcancerformer, ofta på grund av T-cellsdysfunktion eller intratumöral immunsuppression.
Detta projekt kommer att utveckla nya strategier för att producera genetiskt målstyrda CAR-T-celler in vivo. Det kommer att optimera leveransen av adenoassocierat virus (AAV) i musmodeller och kombinera detta med genredigeringstekniken Cas9 av T-celler in vivo.
Det övergripande målet är att övervinna de nuvarande begränsningarna med CAR-T-cellterapier genom att utveckla banbrytande strategier för att konstruera genetiskt målstyrda CAR-T-celler in vivo och öka deras effektivitet i solida tumörer.
Forskningsledare: Charlotte Thålin, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus.
Projekt: “D-MAP: Dissecting the Functional Role of Mucosal IgA Clonal and Glycoprofiles for Effective Humoral Mucosal Protection”
Sammanfattning: Det mest effektiva sättet att minska konsekvenserna av luftvägsinfektioner och virusspridning är att stoppa viruset där det infekterar, det vill säga i luftvägens slemhinna. Men hittills har forskning framför allt fokuserat på IgG-antikroppar i blodet, vilket har lämnat ett kunskapsgap kring förståelsen av immunsvaret i luftvägarna och den centrala IgA-antikroppen.
Kunskapsbristen hämmar utveckling av vaccin som framkallar ett immunsvar i slemhinnorna och antikroppsbaserade läkemedel, då modeller att efterlikna saknas.
Detta projekt kommer att utgå från en globalt unik svensk biobank med nässekretsprover och de senaste framstegen inom masspektrometri och antikroppsproduktion för en detaljerad kartläggning av IgA-molekylen.
IgA-strukturen kommer att kopplas till in vitro-funktionalitet och in vivo-skydd mot infektion. Avgörande karaktäristika kommer att integreras i en modell för syntetiskt framställda skyddande och säkra IgA-antikroppar som kan appliceras på slemhinnan för att ge skydd mot infektioner.
Om ERC Starting Grants
ERC Starting Grants ger stöd till lovande unga forskare i början av sin självständiga forskarkarriär. Programmet är öppet för forskare av alla nationaliteter med 2-7 års erfarenhet sedan de avslutade sin doktorsexamen, en vetenskaplig meritlista som visar stora löften och ett utmärkt forskningsförslag.