Ett finansiellt stöd från Tim Bergling Foundation under fyra år möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att förbereda framtidens läkare för att möta unga i riskzonen.
Finansiering, Läkarprogrammet, Psykisk ohälsa, Suicidforskning, Svenska stiftelser
Det svenska nationella patientregistret (NPR) har länge varit en hörnsten för epidemiologisk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny review-artikel undersökt validiteten hos registret och sett att den är god för de flesta diagnoser och mycket god för kirurgiska ingrepp.
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat marsvinet som en lovande modell för att studera den tidiga utvecklingen av mänskliga embryon. En ny studie visar att marsvinets embryon delar många viktiga egenskaper med människans, vilket kan öppna för nya forskningsmöjligheter inom fertilitet och stamcellsbiologi.
Region Stockholm och Karolinska Institutet (KI) har som gemensamt mål att genom forskning och utveckling förbättra tandvården i Stockholms län. Styrgruppen KI/Region Stockholm för odontologisk forskning (SOF) utlyser nu medel för klinisk odontologisk forskning.
USA:s förändrade politik påverkar forskning, utbildning och hälso- och sjukvård i både USA och internationellt. Förändrade regler och finansieringsrestriktioner skapar osäkerhet inom akademin. Intresset för att studera i USA har minskat kraftigt. Forskare har utsatts för politiskt motiverade utvisningar och censur, vilket väcker oro för akademisk frihet och vetenskapens framtid.
En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att kombinationen av höga luftföroreningar och extrem värme avsevärt ökar risken för dödsfall i indiska städer, i jämförelse med förekomst av enbart höga halter av luftföroreningar eller extrem värme.
Fem Wallenberg Clinical Scholars har under 2025 beviljats ett förlängt anslag under ytterligare fem år. Bland dessa finns KI-forskaren Olle Kämpe, som därmed får stöd i sammanlagt tio år för sin forskning om orsakerna till autoimmuna sjukdomar.
Ett nytt banbrytande nationellt initiativ, Precision Omics Initiative Sweden, PROMISE, ska koppla samman forskning med hälso- och sjukvård och etablera Sverige som världsledande inom datadriven precisionsmedicin. Den vetenskapliga visionen publicerades nyligen i tidskriften Nature Medicine.
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.
Bioteknik, Hörsel och audiologi, Neurobiologi, Neurovetenskap
Utlysningen syftar till att stötta nya och befintliga kontakter samt öka forskningssamarbetet med University of Edinburgh, University College London (UCL), Imperial College London och King’s College London.
För att underlätta nya och befintliga kontakter mellan forskare och doktorander samt öka forskningssamarbetet med the University of Tokyo utlyser KIs internationaliseringsnämnd bidrag för labbesök för doktorander och postdoktorer.
Unga med mycket skärmtid utvecklar sämre sömnvanor som i sin tur kan leda till ökade nivåer av depression – särskilt bland flickor. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i PLOS Global Public Health.
Vi är stolta att meddela att Natalia Hernandez-Pacheco, postdoc vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset har tilldelats Klosterfrau Group Award for Research of Airway Diseases in Childhood 2025.
European Renal Association (ERA) har just tillkännagivit att Dr. Anne-Laure Faucon tilldelas årets “ERAC Award for Young Investigators – Young Nephrologist”. Priset tilldelas en ung njurläkare/forskare som gjort en vetenskaplig insats inom njurmedicin.
Marie Hasselberg, professor vid institutionen för global folkhälsa, har fått fortsatt förtroende och uppdraget att verka som prefekt för GPH upp till ytterligare tre år.
Chef och ledarskap, Folkhälsovetenskap, Global hälsa
KI har tilldelat årets hållbarhetspris till Ester Gubi, läkare och sociolog, och Ann Liljas, docent i global folkhälsa och biträdande lektor, båda vid institutionen för global folkhälsa på KI. De får priset för sina enastående insatser inom hållbar utveckling. Priset delades ut för tredje gången och i samband med KI:s hållbarhetsdag den 2 april.
Folkhälsovetenskap, Global hälsa, Hållbar utveckling, Pris
Vill du stimulera intresset för högre utbildning, forskning och innovation hos unga? Visa hur forskning går till och samtidigt utveckla dina kommunikativa förmågor? Den 26 september arrangeras vetenskapsfestivalen Forskarfredag och tävlingen Forskargrandprix.
SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) ger finansiellt stöd till lovande forskare inom medicin som är i början av sin karriär och stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Silvia Angori får 3 miljoner kronor fördelat över tre år för sitt projekt med den engelska titeln ” Uncovering the role of SAMHD1 in tumor suppression and therapy resistance in cutaneous melanoma”.
Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.
Ansökan till högskolor och universitet är nu öppen och KI välkomnade presumtiva studenter till Öppet hus på KI campus Flemingsberg den 26 mars. Intresset var stort och frågorna många när besökare från Sverige och Europa lärde sig mer om sina drömutbildningar.
Ebba Rehfeldt tog examen från Karolinska Institutets barnmorskeprogram i januari 2025 och har redan flyttat från Stockholm till södra Sverige, där hon har börjat arbeta som barnmorska på en förlossningsavdelning.
Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.
En studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att luftföroreningar och trafikbuller tillsammans kan utgöra en större risk för stroke än var och en av faktorerna separat. Forskarna fann att även vid låga nivåer av luftföroreningar och buller – under EU:s och WHO:s rekommenderade gränser – ökade risken för stroke markant.
Miljömedicin
Fotografering för GVS-personal till profilsidan
Mellan den 8-9 maj får alla nyanställda och medarbetare med foto äldre än 5 år, möjlighet att bli porträttfotograferade av fotografen Johannes Frandsen.
New docent
Jesper Säfholm has been appointed as docent in lung medicine and allergy.
Har ni planer på ett evenemang riktat till allmänheten hösten 2025? Schemalägg det till början av oktober och bli en del av Nobel Calling Stockholm. En vecka som bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.
Hälso- och sjukvård, Innovation, Nobelpriset, Samverkan
Vi gratulerar Mikael Rydén som fått en förlängning som Wallenberg Clinical Scholar. Förlängningen innebär tre miljoner kronor om året i fem år till hans forskning.
Under två veckor i april kommer vattnet stängas av i ANA Futura (fikanoder, kök, toaletter, labb). Avstängningen betyder att det inte går att spola i varken kranar eller på toaletter. Inte heller nödduscharna kommer att fungera.
Anna Schandl är legitimerad sjuksköterska och har i många år arbetat med intensivvård i Region Stockholm. Hon är docent i omvårdnad och forskargruppsledare i forskargruppen för Perioperativ vård och intensivvård på Södersjukhuset. Anna arbetar med data insamlad från regionala och nationella kohortstudier, men även med kvalitativ forskning; något hon använder sig av som rådgivare inom Clinicums nätverk.
Den 3 april samlar Formas experter och forskare till ett frukostseminarium med titeln 'Forskning över gränserna – vad krävs i en turbulent tid?' Centrum för hälsokriser deltar som en av talarna.
Centrum för hälsokriser, Forskarstöd, Internationellt, Samverkan
I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.
Inga Rødahl från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Features of innate lymphoid cells in human fetal tissues and adult respiratory infection", den 4 april, 2025. Huvudhandledare är Jakob Michaëlsson (MedH).
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Internationaliseringsnämnden vid KI har avsatt medel för att stärka samarbetet inom forskning och utbildning inom ramen för samarbetet mellan Karolinska Institutet (KI) och Charité - Universitätsmedizin Berlin (Charité).
Ett forskarteam vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt verktyg för genetisk forskning. Studien som publicerades i Nucleic Acids Research lanserar BLU-VIPR, en metod som gör det möjligt för forskare att kontrollera genredigeringsverktyget CRISPR med hjälp av ljus. Den här innovationen kan avsevärt komma att förbättra vår förståelse av geners funktioner i komplexa organismer.
Tidig diagnos av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att material från nässköljning ger underlag för bedömning av KOL. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, skulle kunna leda till en enkel provtagningsmetod för tidig karaktärisering vid KOL.
Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.
Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.
Viktor H. Ahlqvist, post doc vid Institutet för miljömedicin erhåller 3 000 000 SEK i postdoktoralt anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för projektet ”Kardiovaskulär läkemedelssäkerhet under graviditet (DRUG-SAFE): Nya metoder inom beräkningsstatistik, kausal inferens och genetik för upptäckt och validering av risker för barnet”.
I en studie publicerad i Nature har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och SciLifeLab identifierat en ny mekanism för hur celler hanterar stress. Detta kan få betydelse för behandling av vissa ärftliga, neurodegenerativa sjukdomar men även vara relevant för framtida cancerbehandling.
Cancer och onkologi, Cell- och molekylärbiologi, Cellbiologi, Neurodegenerativa sjukdomar, SciLifeLab
Den 25 mars samlades KI:s gemensamma verksamhetsstöd (GVS) för digitalt personalmöte. På dagordningen fanns bland annat nyheter inom GVS, säkerhetsfrågor, Microsoft 365-licensen, regeringens forskningsproposition för kommande fyra år och KI:s prioriterade fokusområden.
Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025. Huvudhandledare är Ivan Shabo.
Cancer och onkologi, Doktorand, Endokrinologi, Kirurgi
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.