Forskare ser fördelar med näsandning
Spelar det roll om man andas genom näsan eller munnen? Så här svarar tre forskare.
Eddie Weitzberg, professor i anestesiologi och intensivmedicin:
– Ja, till skillnad från munnen så fungerar näsan som ett luftkonditioneringssystem med tre viktiga funktioner. Näshåren och slemhinnorna i näsan fångar upp damm och partiklar och luften värms upp och befuktas innan den når lungorna vilket är gynnsamt för luftrören. Forskning visar även att gasmolekylen kvävemonoxid (NO) bildas i våra bihålor. Denna gas har kärlvidgande och bakteriedödande egenskaper och vid inandning via näsan dras NO ut från bihålorna och följer med ner till lungorna, med positiv effekt på syresättningen av blodet.
Marian Papp, yogalärare och forskare inom yoga:
– Ja, yogaövningar görs med lägre intensitet jämfört med till exempel löpning, och då är det en fördel med näsandning. Det ger automatiskt långsammare och djupare andetag med ökad aktivering av diafragman. Det parasympatiska nervsystemet stimuleras, vilket har en lugnande och puls- och blodtryckssänkande effekt. I forskning har man också sett ett förändrat mönster av hjärnvågor vid näsandning. Växelvis näsborrsandning är en ofta använd andningsövning för ökat motstånd och ännu lugnare andning.
Artin Arshamian, forskare i kognitiv neurovetenskap:
– Ja, vi har visat att andningen påverkar hur minnen konsolideras, alltså hur de förstärks efter att de har kodats in, och att effekten blir starkare när man andas genom näsan. Andning verkar även påverka kognition och perception på flera sätt. Nya resultat från vår grupp visar att andningen, oavsett om den sker genom näsan eller munnen, styr hur pupillen förändras. När man andas in minskar pupillen, och när man andas ut är den som störst. Nu vill vi undersöka om det påverkar vår syn.