Klaffsjukdomar: Underliggande mekanismer och skräddarsydda behandlingar
Möt Bahira Shahim, teamledare vid avdelningen för kardiologi vid institutionen för medicin, Solna.
Vi är ett forskarteam på avdelningen för kardiologi på Norrbacka och BioClinicum. I gruppen ingår fyra doktorander, två postdoktorer, en statistiker, en lab manager, en studiesköterska, en imaging‑BMA och flera andra studenter, och både juniora och seniora kliniska forskare anknutna. Vi är en växande forskargrupp – både i storlek och forskningsaktivitet – och det är så roligt och stimulerande att få arbeta med det vi gör.
Från riskfaktorer till långtidsuppföljning
Vårt fokus är klaffsjukdom, särskilt mitralisklaffen. Omkring 2–3 procent av befolkningen har mitralisklaffprolaps, vilket kan leda till klaffläckage, hjärtsvikt, allvarliga rytmrubbningar och i vissa fall plötslig hjärtdöd. Vi vill förstå varför sjukdomen uppstår, vilka patienter som löper störst risk för kammararytmier och hjärtsvikt, och hur uppföljning och behandling kan anpassas mer individuellt.
På Karolinska Universitetssjukhuset har vi byggt upp en kohort, ChangeMR, med cirka 2 000 patienter som har opererats för klaffsjukdom, med omfattande hjärtultraljudsdata och långtidsuppföljning. Det ger oss möjlighet att studera förändringar i hemodynamik, hjärtfunktion och rytmrubbningar över tid efter klaffkirurgi.
Parallellt driver vi den prospektiva MitraVT‑studien, där hittills omkring 120 patienter som opererats för mitralisklaffläckage har genomgått magnetkameraundersökning av hjärtat, långtidsmonitorering av hjärtrytm och blodprovstagning före och efter operation. Under ingreppen samlar vi också in vävnadsprover från klaffen och hjärtmuskeln som analyseras med moderna gentekniker.
En hypotes vi testar är att mitralisklaffsjukdom inte bara påverkar klaffen, utan också kan driva en ”tyst” hjärtmuskelsjukdom.
Målet: tidigare upptäckt och mer träffsäkra behandlingar
Vi startar nu även en multicenterstudie tillsammans med thoraxkirurgiska kliniker i Sverige och Norden, där vi jämför olika kirurgiska strategier och deras betydelse för arytmibörda och långtidsutfall. Dessutom använder vi befolkningsstudien Swedish CArdioPulmonary BioImage Study (SCAPIS), där vi i datortomografi‑ och hjärtultraljudsbilder bedömer klaffsjukdomar, studerar hos vilka och hur snabbt klaffsjukdomar progredierar över tid.
Vår förhoppning är att SCAPIS ska hjälpa oss att utforma effektiva framtida screeningprogram för att hitta klaffsjukdomar och erbjuda intervention tidigt, innan irreversibla hjärtmuskelskador uppstår. Vi använder också det nationella Swedeheart‑registret för att studera faktorer som påverkar hållbarhet och långtidsutfall efter klaffingrepp.
Team och samarbeten
Vår forskning spänner från molekylära analyser till avancerad hjärtavbildning och registerstudier. Vi samarbetar nära med Hanna Björcks grupp på Bioclinicum, särskilt inom MitraVT‑studien och SCAPIS, med thoraxkirurgerna Magnus Dalen och Peter Svenarud vid Karolinska Universitetssjukhuset samt imagingexperterna Marcus Carlsson och Jannike Nickander på Klinisk fysiologi.
Vårt team är också en del av en större forskningsmiljö med fokus på hjärtsvikt, där vi diskuterar studiedesign och forskningsstrategier. Som teamledare är det mycket inspirerande att få vara i en miljö med stark infrastruktur, samarbetskultur och hög expertis – något som ger energi och möjliggör breda forskningssatsningar.
