Publicerad: 2026-05-26 16:19 | Uppdaterad: 2026-05-26 16:23

KI:s äldsta makakers bidrag till forskning

Makakerna Nanuq, Fox, Hyena, Grizzly och Lynx kom till Karolinska Institutet för 17 år sedan och har varit centrala för medicinsk forskning. Nu har deras liv avslutats inom ramen för pågående forskningsprojekt där de har bidragit till ny kunskap om vaccin och neurodegenerativa sjukdomar.

Gruppen var KI:s äldsta makaker – de så kallade ”tanterna” på Astrid Fagræus laboratorium – och har sedan de kom till KI bidragit med kunskap som är direkt applicerbar på mänsklig hälsa, bland annat covid-vaccin. Makakernas unika biologiska likhet med människor gör dem ovärderliga för att förstå sjukdomsförlopp, testa läkemedel och utveckla nya behandlingar.

I slutet av sina liv ingick de fem makakerna i forskning om hur immunsystemet och vaccin samverkar, och för att utvärdera om ett bestående skydd mot tuberkulos kan utvecklas hos äldre individer. Även deras vävnader har tagits tillvara för att bidra med ny kunskap om bland annat Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, multipel skleros (MS), ALS, psykiatriska sjukdomar och cancer. De fortsätter att bidra till forskningen efter att deras liv avslutats.

Tack vare forskningen kan förbättrad diagnostik, utveckling av behandling och nya läkemedel bli verklighet för både människor och djur. Covid-19-pandemin visade tydligt hur avgörande primaterna var för utvecklingen av covid-vaccin som räddade miljontals liv.

Etiska överväganden

Beslutet om att avliva ”tanterna” togs efter noggranna utredningar och etiska överväganden av forskare i samråd med veterinärer, etologer, KI:s djurskyddsorgan och djurteknisk personal. Det innebär att makakerna fick avsluta sina liv på det skonsammaste sätt som verksamheten kan åstadkomma. 

Det hade varit mycket sämre för djurvälfärden att låta makakerna utveckla åldersrelaterade sjukdomar med trolig påföljd att de både skulle lida och behöva avlivas akut. Det är väl känt att när en individ i gruppen dör, blir stressen stor för de djur som är kvar eftersom de då etablerar en ny hierarki genom aggressioner.

Alternativet att utplacera de äldre aporna, att ”pensionera” dem, skulle ha utgjort mycket stor stress och lidande för hela gruppen. En flytt hade krävt en påfrestande transport följt av tillvänjning i en ny miljö och etablering av nya hierarkier. Det hade inte varit förenligt med att sätta djurens välmående främst. 

Djurens välfärd är alltid central i KI:s beslut. De fem makakerna kom till KI när de var tre år gamla, och de har tillbringat större delen av sina vuxna liv tillsammans. Makakernas boendemiljö på KI har efterliknat deras naturliga liv så mycket som möjligt, och endast specialutbildade djurtekniker, etologer och veterinärer har fått hantera dem. 

De användes för största möjliga vetenskapliga nytta, och kommer därför att bidra med ny kunskap i flera forskningsprojekt lång tid framöver.

Fakta om djurförsök

Djurförsök, särskilt med makaker, är strikt reglerat och kräver noggrann övervakning. Makakernas immunsystem och hjärnor är mycket lika människans, på så vis skiljer de sig i flera avseenden från exempelvis gnagare. Djurförsök får inte genomföras om andra alternativ finns för att besvara forskningsfrågan. 

För att använda djur i forskning krävs ett etiskt godkännande från den regionala djurförsöksetiska nämnden där även representanter från allmänheten är med och bedömer forskningens nytta för samhället.