Avhandling om thorakal aortakirurgi med hjälp av hjärtlungmaskin

–Min avhandling handlar om thorakal aortakirurgi som utförs med hjälp av hjärtlungmaskin. Som perfusionist är jag den som sköter hjärtlungmaskinen under hjärtkirurgi. Jag och mina kollegor handhaver även ECMO och andra mekaniska cirkulationsassister, säger Erik Braatz, doktorand vid forskargruppen thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Kirurgi på aorta ascendens är ett vanligt thoraxkirurgiskt ingrepp, både urakut vid livshotande aortadissektion och planerat vid thorakala aortaaneurysm. Även om utvecklingen går framåt finns det fortfarande frågor gällande hur tekniska och kirurgiska faktorer påverkar resultatet. Mycket av avhandlingen har gjorts möjlig tack vare registerdata via SWEDEHEART och NORCAAD.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–Kanylering vid akut typ A aortadissektion kan göras perkutant i ljumsken på ett säkert sätt, och verkar inte ge lika mycket komplikationer i ljumsken såsom serom, infektioner eller nervskador jämfört med öppen kanyleringsteknik. 

–Kvinnor i Sverige under åren 2016-2020 opererades vid högre ålder jämfört med män vid proximala aortaaneurysm. Deras höga ålder och samtida sjuklighet vid kirurgi, inte det faktum att de är av kvinnligt kön, verkar också vara anledningen till att kvinnor har dubbelt så stor risk att dö inom 30 dagar efter operationen, även om riskerna generellt är låga. 

–Om distala aorta närmst första halskärlsavgången är mellan 40-50 mm, kan båda teknikerna hypoterm cirkulationsarrest med antegrad cerebral perfusion och aortatång användas, med låg risk för komplikationer, enligt min studie gjord på patienter opererade i Stockholm mellan 2016-2024. Ingen skillnad i utfallen 30-dagars dödlighet, stroke, dialyskrävande njursvikt eller långtidsöverlevnad kunde ses då de båda teknikerna jämfördes, vilket talar för att metod kan skräddarsys efter varje patients behov.

–Den meta-analys som även utgjort en del i avhandlingen visar att djupare hypotermi under 28°C vid kirurgi för akut aortadissektion typ A generellt inte erbjuder bättre skydd mot stroke, njurskador eller 30-dagars död jämfört med mildare hypotermi över 28°C. Om patienterna inte kyls så mycket, går bland annat kirurgin snabbare och koagulationen kommer inte vara lika påverkad postoperativt som vid djupare hypotermistrategier.

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

–Förhoppningsvis kan denna avhandling bidra till ännu säkrare thorakal aortakirurgi med färre komplikationer, samt väcka frågor hur man ska upptäcka aortasjukdom tidigare. Från att akut typ A aortadissektion har varit ett tillstånd med hög mortalitet kan vi nu sikta in oss på att förbättra andra kliniska utfall efter kirurgi med hjälp av minimalinvasiva tekniker och mildare hypotermistrategi. Elektiv thorakal aortakirurgi har fortsatt låg komplikationsrisk, trots att vissa tekniker kräver att cirkulationen helt upphör under korta perioder där endast patientens hjärna får cirkulation via hjärtlungmaskinen. Detta gör att patienter på ett säkert sätt kan erbjudas komplett resektion av sjuk aorta när det krävs. 

Vilka mål har du för framtiden?

–Jag hoppas kunna fortsätta forska, med snar post-doc utbildning. Blandningen akademi och klinik under mina doktorandår har gjort mig till en bättre perfusionist och jag hoppas kunna hjälpa till med att fortsätta driva på utvecklingen lokalt med mer forskning riktat mot extracorporeal cirkulation av olika art för flera patientgrupper, säger Erik Braatz.

Disputation

Fredagen den 5 juni 2026 kl 09:00, Torsten Gordh, S2:02 Norrbacka, Eugeniavägen 27. Doktorsavhandlingen har handletts av Malin Stenman.

Avhandling

Braatz, Erik (2026). Perfusion and surgical management in patients with thoracic aortic disease. Karolinska Institutet. Thesis. https://doi.org/10.69622/31495969.v1