Avhandling om bröstcancer hos unga kvinnor i Östafrika

–Min avhandling handlar om bröstcancer i Uganda och Etiopien, med ett särskilt fokus på unga kvinnor. I Afrika söder om Sahara finns inga nationella screeningprogram för tidig upptäckt av bröstcancer, och många patienter som insjuknar är unga, ofta under 40 år, när de får sin diagnos. Tyvärr diagnosticeras patienterna ofta så sent att tumören har hunnit sprida sig till lymfkörtlar och/eller andra organ. Samtidigt finns stora brister i tillgången till adekvat diagnostik, kirurgi, strålbehandling och cancerläkemedel, vilket gör att många inte får den behandling de behöver. Detta leder tyvärr till att de flesta dör till följd av sin cancer. Detta är en stor kontrast till hur det ser ut för våra svenska bröstcancerpatienter, där de flesta får sin diagnos tidigt och kan botas, säger Tove Ekdahl Hjelm, doktorand vid forskargruppen rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

–Vi har i avhandlingen undersökt tillgången till bröstcancerkirurgi, hur utbredd sjukdomen är när den upptäcks, vilka tumörtyper som dominerar, hur vanlig ärftlig bröstcancer är och i vilken utsträckning patienterna kan påbörja och fullfölja rekommenderad onkologisk behandling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

–Resultaten visar stora brister i tillgången till bröstcancerkirurgi och sammanhållen behandling. I Uganda opererades bara en bråkdel av de som beräknades insjukna i bröstcancer. I Etiopien fick många sin diagnos i ett betydligt senare stadium än i Sverige. Studien visar också att endast en av fem patienter med en potentiellt botbar sjukdom initierade den rekommenderade behandlingen i sin helhet (kirurgi, cellgifter, strålning och hormonell behandling). Ett av de mest slående resultaten var att mer än var femte patient (>20%) i Etiopien hade en förändring (mutation/patogen variant) i en gen kopplad till en kraftigt ökad risk för att insjukna i bröstcancer (BRCA1, BRCA2 eller PALB2). Det är en hög siffra som tyder på att ärftlighet kan spela en stor roll i utvecklingen av bröstcancer i regionen. 

Hur kan den kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

–Sammanfattningsvis visar avhandlingen att det finns ett stort behov av att stärka bröstcancervården i Uganda och Etiopien - från insatser för tidig upptäckt till bättre tillgång till kirurgi, läkemedel, strålbehandling samt genetisk rådgivning och gentestning anpassad till de lokala förutsättningarna. Genom att identifiera individer med hög risk för bröstcancer och erbjuda uppföljning med inriktning på tidig diagnostik, skulle fler bröstcancerfall potentiellt kunna upptäckas i ett skede där botande behandling är möjlig. 

Vilka mål har du för framtiden?

–Jag vill fortsätta forska inom global onkologi. Förhoppningen är att kunna bidra med ökad kunskap som kan leda till förbättringar för patienter i dessa regioner. 

–Jag skulle gärna vilja bygga vidare på projekt inom tidig upptäckt, prevention och förbättrad behandling. Det hade varit fantastiskt att vara en del av att stärka samarbetet mellan forskare i Sverige och kollegor i låginkomstländer, med målet att utveckla och implementera ny teknik för diagnostik och behandlingsprediktion. Det är teknik som potentiellt skulle kunna göra stor nytta i miljöer där resurserna är begränsade och behoven är som störst, säger Tove Ekdahl Hjelm.  

Disputation

Fredagen den 5 juni 2026 kl 09:00, sal Ihre, Södersjukhuset. Doktorsavhandlingen har handletts av Jenny Löfgren.

Avhandling

Ekdahl Hjelm, Tove (2026). Early-onset breast cancer in East Africa : genetics, tumor characteristics and clinical management. Karolinska Institutet. Thesis. https://doi.org/10.69622/31388287.v1