Nyhetsarkiv

KI NeurotechEU:s styrgrupp har glädjen att meddela att det finns begränsade konkurrensutsatta medel tillgängliga för KI:s fakultetsmedlemmar, personal och/eller studenter för att bedriva samarbete inom området neuroteknologi.

Hallå där Cecilia Johnsson, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi. Den 16 januari försvarar du din avhandling ”Complex paths of lifestyle change in stroke prevention : unveiling seeds and processes of engaging occupations”. Vad handlar den om?

Depression är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna, och vissa personer blir bättre av läkemedel eller psykologisk behandling. Men för andra fungerar inte behandlingen, även efter att flera olika alternativ har prövats.
Denna mer långvariga och svårbehandlade form kallas behandlingsresistent depression (TRD från engelskans Treatment-Resistant Depression). Personer med TRD har ofta mer uttalade och långvariga symtom, sämre livskvalitet och fler fysiska hälsoproblem än andra med depression.

När Elina Azizi, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) antogs till forskar-AT öppnades dörren till sammanhållen forskningstid under ett år. Målet är tydligt: att förbättra behandlingsmöjligheterna för patienter med magsäckscancer, en sjukdom som vid spridning har en dålig prognos och få behandlingsalternativ.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, med cirka 9 600 nya fall som diagnostiseras varje år i Sverige. Bröstcancer kan sprida sig till andra delar av kroppen, och den första spridningen sker oftast till lymfkörtlarna som går från bröstet till armhålan på samma sida. Att veta om cancern har spridit sig till dessa lymfkörtlar är avgörande, eftersom det hjälper till att fastställa den mest lämpliga behandlingen.

En ny doktorsavhandling av Giorgi Beridze, publicerad vid Karolinska Institutet, belyser sambandet mellan multimorbiditet och njurhälsa hos äldre. Forskningen undersöker hur njurfunktionen bedöms hos äldre, hur kroniska sjukdomar tenderar att bilda mönster och hur dessa mönster påverkar njurfunktionen samt risken att utveckla albuminuri – ett tillstånd som kännetecknas av förekomst av protein i urinen, ofta ett tidigt tecken på njurskada.

Hallå där Anahita Amirpour, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 20 november försvarar du din avhandling "Assessment and identification of cognitive changes after surgery in older adults". Vad handlar den om?

Hallå där Kajsa Söderhielm, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Supporting person-centred, team-based stroke rehabilitation with ICT : implementation and evaluation of F@ce 2.0”. Vad handlar den om?

En ny avhandling från Karolinska Institutet har undersökt hur psykisk ohälsa går i arv inom familjer. Med hjälp av nationella svenska register följde forskarna miljontals föräldrar och deras barn under flera decennier. Studien avslöjade flera viktiga fynd om hur och varför psykisk ohälsa förs vidare från föräldrar till barn – och framför allt hur denna cykel kan brytas.

Hallå där Melissa Kotte, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Reaching cancer survivors where they are : effects and experiences of live-remote exercise”. Vad handlar den om?

Hallå där Magdalena Fresk, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 10 oktober försvarar du din avhandling ”International classification of functioning, disability and health in the sickness certification process” Vad handlar den om?

Under höstterminen anordnar återigen Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet kursen ’Ojämlikt åldrande ur ett samhälls- och livsloppsperspektiv’. Kursen arrangeras i samarbete med SWEAH, Nationella Forskarskolan om Åldrande och Hälsa vid Lunds universitet, och samlar studenter från flera universitet runt om i Sverige.

Den 2 september hade vi kick-off för Forskarskolan i hälsovetenskap (FiH) med 14 doktorander varav åtta doktorander från NVS, övriga från sex andra institutioner.

Forskningsrådet har beslutat att inrätta två program för att stimulera kliniska forskare att nå docentur för att därigenom säkerställa USV-enheternas akademiska ställning.
Sista ansökningsdatum är 2 oktober 2025.

I det här avsnittet tittar vi närmare på open science, varför det är viktigt och hur det kan hjälpa oss att möta några av de stora utmaningar som forskningen står inför idag. Med växande oro för forskningsfinansieringen, särskilt de senaste nedskärningarna i USA som kan påverka den grundläggande vetenskapliga infrastrukturen, har behovet av öppenhet, samarbete och motståndskraftiga forskningsmetoder aldrig varit större.

Den 2 juni 2025 samlades en grupp på 19 doktorander och postdoktorer från ARC för en endagsretreat på konferensanläggningen Skepparholmen i Nacka. Temat för retreaten var visuell kommunikation inom forskning.

Prostatacancer är globalt en av de vanligaste cancerformerna hos män. Att diagnostisera prostatacancer innebär att man undersöker vävnadsprover under ett mikroskop, vilket kan ge olika resultat beroende på den granskande patologen. Dessa inkonsekventa resultat kan potentiellt påverka patientens behandling. Ibland vid oklara fall används extra tester som kallas immunhistokemi (IHC), vilket ökar kostnaden, tid och labbarbete.

Hallå där Vilma Alanko, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 13 juni försvarar du din avhandling ”Translational studies on biological signatures, risk profiles, and prevention of dementia.” Vad handlar den om?

Hej Isabelle von Saenger! Den 13 juni disputerar du med avhandlingen "Care and financial support in ageing families: the changing shape of inequality". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Tillsammans med International Vaccine Institute (IVI) arrangerar KI en kurs i vaccinologi med titeln ”Vaccines in a Changing World: Innovation and Access”.

Efter 9 mils cykling genom sol, hagel och bokskogar landade Pernilla Alencar Siljehag slutligen i Tomelilla – med ben fulla av mjölksyra och hjärtat fullt av intryck. Hon har tillsammans med initiativtagaren Oskar Jonsson cyklat en etapp av tandemturnén som tar forskare runt södra Sverige för att föreläsa om åldrande och hälsa. Nu delar hon med sig om samtalen längs vägen, mötet med publiken på biblioteket och varför forskningsresor ibland är som allra bäst när de sker på två hjul.

Det ligger idag på lärosätens själva att initiera och organisera externa granskningar av sin verksamhet. KI har beslutat att alla utbildningar ska genomgå en extern granskning vart åttonde år, och i år är det dags för forskarutbildningen. KI har endast en forskarutbildning, inom medicinsk vetenskap, och därmed berörs alla institutioner.

Tandemturnén är ett populärvetenskapligt initiativ där forskare cyklar genom södra Sverige och håller föreläsningar om åldrande och hälsa på bibliotek och mötesplatser. Syftet är att nå ut till en bredare publik, skapa dialog och väcka intresse för forskningens roll i samhället. Turnén, som arrangeras i samarbete med forskarskolan SWEAH, pågår mellan 4–27 maj 2025 och är möjlig tack vare stöd från Sten K Johnsons Stiftelse.

Hallå där Anna Rennie, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 9 juni försvarar du din avhandling ”Does white matter matter? Neuroimaging in dementia with Lewy bodies and related conditions.” Vad handlar den om?

Institutionen för fysiologi och farmakologi firade under 2024 hela 75 år sedan den kungliga invigningen på campus i Solna. Men FyFas historia sträcker sig längre tillbaka än så – och blickar framåt mot många år av gemenskap och framstående forskning och undervisning. Den 23 april firar institutionen med en heldag, med såväl föredrag som draknäste.

Hallå där Clare Tazzeo! Du disputerar den 26 maj med avhandlingen "Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Tandvårdens personal har svårt att förstå vilka patienter som har svår tandvårdsrädsla. Samtidigt drar sig patienterna för att berätta om sin rädsla och hoppas att personalen ska förstå det ändå. Det här dilemmat beskrivs i ny avhandling framlagd vid Karolinska Institutet.

I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.

I det här avsnittet av KIB-podden gräver vi djupare i det akademiska perspektivet på AI: Hur använder och reflekterar studenter över användningen av AI i sina studier – och hur borde de tänka?
• Hur kan jag använda AI för att stödja mig i min inlärningsprocess?
• Vad händer med våra hjärnor? (eller med förväntat läranderesultat?)
• Är det fusk om jag ber ”min vän Bob”, AI:n, att skriva min uppsats?

Hallå där Elin Uzunel, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 14 mars försvarar du din avhandling ”Fragility fractures, self-rated health and treatment with a spinal orthosis in older women in primary health care”. Vad handlar den om?

Den 1 mars 2025 ändras reglerna om tillgodoräknande i högskoleförordningen.

En ny avhandling från Karolinska Institutet syftar till att öka vår förståelse av förhållandet mellan inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och kroniska njursjukdomar (CKD) genom storskaliga epidemiologiska studier.

Den 1 mars tar Kristina Aspvall över som ny studierektor för forskarskolan inom klinisk psykiatri.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Hallå där Elinor Nemlander, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 31 januari försvarar du din avhandling ”Early cancer detection through symptoms and signs”. Vad handlar den om?

Hallå där Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 23 januari försvarar du din avhandling ”New Beginnings, New Challenges: Health & Housing of Asylum Seekers and Refugees in their Early Post-Migration Period in Sweden.” Vad handlar den om?

En av tio vuxna lider av kronisk njursjukdom (CKD), en sjukdom som kännetecknas av en progressiv förlust av njurfunktion. Förändrad njurfunktion kan påverka risken med och eller nyttan av olika läkemedel. De som har avancerad CKD måste vara försiktiga med de läkemedel de tar eftersom deras njurar inte fungerar så bra som de borde. Vissa läkemedel är inte alls säkra för dem att ta, medan andra läkemedel kräver dosjustering eller strikt övervakning för att åstadkomma en säker läkemedelsanvändning.

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på stora samhällsekonomiska bördor av två kroniska inflammatoriska mag-tarmsjukdomar; eosinofil esofagit (EoE) och mikroskopisk kolit (MC). Båda sjukdomarna orsakar långvarig inflammation i matsmältningssystemet och kan leda till ytterligare hälsoproblem.

Hallå där Giulia Lorenzon, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 december försvarar du din avhandling ”Brain heterogeneity within aging and cognitive impairment : implications for precision medicine and prevention”. Vad handlar den om?

Doktorander och andra visade upp sina framsteg inom vårdvetenskap under konferensen Advances in Health Care Sciences 2024 som ägde rum på ANA23 i Campus Flemingsberg den 14-15 november.

Allt eftersom världens befolkning åldras och förekomsten av obesitas och metabola sjukdomar ökar, blir det allt viktigare att bättre förstå de komplexa sambanden som finns mellan kroppsmasseindex (BMI), metabol hälsa och åldrande.

Nya teknikframsteg inom högkapacitetsekvensering har möjliggör det för forskare att utnyttja värdefull omics-data, vilket banar väg för precisionsmedicin. Detta syftar till att förbättra diagnostik och behandling genom att anpassa behandling till individen. Att analysera omics-data för effektiv individualiserad behandling är dock fortfarande en stor utmaning på grund av sjukdomsvariabilitet och datakomplexitet.

Hallå där Abigail Dove! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Cardiometabolic disease and dementia risk: identifying compensatory factors". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Hallå där Andreas Rydell, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 7 november försvarar du din avhandling "Impaired lung function and the development of cardiovascular disease". Vad handlar den om?

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, med cirka 10 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Trots framsteg inom diagnostik och behandling kvarstår utmaningar i hur man hanterar prostatacancer på grund av dess ofta symptomfria förlopp och komplexiteten runt tidig upptäckt.

Hallå där Jasper Holleman, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 18 juni försvarar du din avhandling "Novel biomarkers associated with stress : from normal aging to Alzheimer's disease". Vad handlar den om?

Hallå där Johanna Mayer, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 17 juni försvarar du din avhandling "The role of autophagy in Aβ and tau metabolism in Alzheimer’s disease". Vad handlar den om?

Hallå där Jonatan Gustavsson! Du har nyligen disputerat med avhandlingen "Determinants of age-related brain iron accumulation and links to neurocognitive functions". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Hallå där Malin Aspö, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 3 maj försvarar du din avhandling "Life changing moments - transitions and critical points in young-onset dementia". Vad handlar den om?

Hallå där María Latorre Leal, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik. Den 26 april försvarar du din avhandling "The role of oxysterols in neurodegeneration : implications for cognitive function, maternal effects, and sex-specific differences". Vad handlar den om?