Tandvårdspersonal missar svår tandvårdsrädsla
Tandvårdens personal har svårt att förstå vilka patienter som har svår tandvårdsrädsla. Samtidigt drar sig patienterna för att berätta om sin rädsla och hoppas att personalen ska förstå det ändå. Det här dilemmat beskrivs i ny avhandling framlagd vid Karolinska Institutet.
I avhandlingen ingår fyra studier som belyser olika aspekter av tandvårdsrädsla. Den första omfattar 1 128 patienter som vid en rutinundersökning skattade sin rädsla på en skala mellan ett och hundra. Efter undersökningen bedömde tandläkare och tandvårdshygienister hur rädda de trodde att patienten hade varit. Skattningarna stämde överens vid låga nivåer av obehag eller oro. Men ju räddare patienterna var, desto mer gick bedömningarna isär. Svår tandvårdsrädsla var personalen inte alls bra på att upptäcka.
– Vi trodde att det skulle vara precis tvärtom – att personalen skulle missa de lätt oroliga men fånga upp dem som var väldigt rädda. Men så var det absolut inte, säger Markus Höglund, övertandläkare vid Centrum för orofacial medicin i Linköping och doktorand vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet.
I intervjuer beskrev tandvårdspersonal att de drog sina slutsatser utifrån hur stressade patienterna verkade. Personalen hade svårt att tro att den som inte verkade stressad skulle vara tandvårdsrädd, även om vederbörande sa så. Men när personer med svår tandvårdsrädsla intervjuades, då beskrev de stor skam inför den egna rädslan. Patienterna försökte dölja sin tandvårdsrädsla och ville inte berätta om den, samtidigt som de hoppades att tandläkarna skulle förstå ändå.
Det hela mynnar ut i ett behov av ett verktyg som gör det lätt att ringa in tandvårdsrädsla, menar Markus Höglund. I den sista studien har han översatt och validerat ett sådant instrument, kallat MDAS. Det innehåller fem frågor som ger en riktig skattning av tandvårdsrädsla. Forskarnas hoppas att formuläret ska kunna läggas i väntrum och fyllas i av patienter tillsammans med andra hälsodeklarationer.
– Det kan vara bra underlag för samtal inför undersökningen. Det finns effektiva metoder för att hantera tandvårdsrädsla och tandläkare är välutbildade inom det området. Det här skulle kunna hjälpa tandvårdspersonal att identifiera patienter som behöver mer stöd samtidigt som patienterna skulle få hjälp att kommunicera sin rädsla, säger Markus Höglund.
Ungefär 20 procent av svenskarna känner stort obehag inför tandvårdsbesök och cirka 0,5 procent har svår fobi. Studierna är finansierade av Folktandvården Östergötland.
Avhandlingen
”Identification of dental anxiety” läggs fram vid Institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet den 9 maj 2025.
I avhandlingen ingår fyra studier:
- Evaluation of the ability of dental clinicians to rate dental anxiety
- Dental clinicians recognizing signs of dental anxiety: a grounded theory study
- Dental professional recognition of dental anxiety from a patient perspective: a grounded theory study
- Cross-cultural adaption and validation of the Swedish version of the Modified Dental Anxiety Scale
MDAS, instrumentet som mäter tandvårdsrädsla, nås här (scrolla ned till den svenska översättningen).