Nyhetsarkiv

Årets StratNeuro retreat på Sånga-Säby kursgård på Ekerö var som vanligt intressant och välbesökt.

Laura Crucianelli svarar på frågan vad vi vet om "autonomous sensory meridian response" (asmr) i KI:s podcast Medicinvetarna #24.

Personer med låga poäng på intelligenstest i ungdomen löper högre risk för självmord och självmordsförsök senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har följt nästan 50 000 svenska män från 1970-talet fram till nyligen. Studien publiceras i tidskriften Psychological Medicine.

2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har förklarat en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.

Hallå där Stina Ek, doktorand vid sektionen Aging Research Center. Den 25 oktober försvarar du din avhandling ”Predictors and consequences of injurious falls among older adults : a holistic approach”, vad handlar den om?

Atopisk dermatit och psoriasis drabbar mer än 300 miljoner människor över hela världen, med stora skillnader i såväl sjukdomsförlopp som respons på behandling. EU-projektet BIOMAP syftar till att undersöka orsaker och mekanismer för dessa tillstånd genom att identifiera de biomarkörer som ligger bakom variationen i sjukdomsutfall.

Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.

För att fortsätta Andrologilaboratoriets arbete med direkta kliniska applikationer, vetenskaplig och praktisk utveckling av laboratoriearbetet, är vi i behov av donator spermier.

Atopisk dermatit och psoriasis drabbar mer än 300 miljoner människor över hela världen, med stora skillnader i såväl sjukdomsförlopp som respons på behandling. EU-projektet BIOMAP syftar till att undersöka orsaker och mekanismer för dessa tillstånd genom att identifiera de biomarkörer som ligger bakom variationen i sjukdomsutfall.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Karolinska institutet satsar på att rekrytera fler studenter från USA till våra globala masterprogram. Resan görs i samarbete med KI:s samarbetspartner DIS - Study Abroad in Scandinaiva, som är ett starkt varumärke hos amerikanska studenter som är intresserade av att studera i Skandinavien.

Den 7 oktober medverkar barnläkare och professor Jonas F Ludvigsson för första gången i tv-programmet ”Malou efter tio” på TV4. Han kommer därefter att vara med ungefär en gång i månaden för att prata om barnsjukdomar.

Fang Fang är ny professor i epidemiologi vid IMM.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur våra celler lyckas hålla könskromosomernas genuttryck i balans med övriga delar av arvsmassan. Upptäckten innebär en molekylär förståelse av vissa typer av tidiga missfall och har konsekvenser för regenerativ medicin och stamcells-terapi. Resultaten publicerades i Nature Structural and Molecular Biology.

Hallå där Maria Watter, som öppnade Lärardagen onsdag 2/10, där fokus låg på digitaliseringens möjligheter för undervisningen.

Wenjing Tao vid gruppen Övre GI Kirurgi försvarar sin avhandling "Cancer after bariatric surgery : risk and prognosis" den 4 oktober 2019. Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Henrik Ehrsson, vid institutionen för neurovetenskap, hamnar på plats nr. 9 av de 100 mest produktiva och citerade forskare i Sverige inom medicin och livsvetenskap.

Vi gratulerar Iva Pruner vid gruppen Klinisk kemi och koagulation, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Aroseniusfondens stipendium 2019.

Studenter som inte följer programmets utbildningsplan i den takt som är utlagd är i dag vanligt och ökar på nästan alla utbildningar. Detta samhällsfenomen beror sannolikt på flera faktorer, bland annat på att studenter i dag i större utsträckning utnyttjar möjligheten till flexibilitet i val av studier. På Karolinska Institutets tandläkarprogram har vi sedan länge därför använt det alternativa urvalet för att öka programmets genomströmning och examinera fler tandläkare.

Här rapporterar några från sina uppdrag den dagen.

För att uppmärksamma Världsdiabetesdagen 14 november så gästar åtta internationellt erkända forskare KI och presenterar sina senaste rön inom kopplingen diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, tarmhormoners reglering av metabolism, beta cell patogenes och circadiska rytmer och metabolism.
See poster och program nedan.

Symposiet är öppet och avgiftsfritt, men registering krävs, följ länken.

Fyra stora forskningsprojekt vid Karolinska Institutet tilldelas i år projektanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Sammanlagt handlar det om närmare 135 miljoner kronor över en femårsperiod till KI-forskning om MS, mitokondriell sjukdom respektive vaccin mot reumatism. 

Forskare har tagit fram en ny variant av genredigeringsverktyget CRISPR-Cas9 som har potentialen att öka precisionen vid genterapi i mänskliga celler. Den nya varianten minskade oavsiktliga förändringar i DNA jämfört med standardtekniken, vilket tyder på att den kan spela en roll i genterapier som kräver hög precision. Studien av forskare från Karolinska Institutets Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine i Hongkong publiceras i tidskriften PNAS.

Ett nytt sätt att producera nanopartiklar som kan fungera som bärare i så kallade mRNA-vacciner, har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutets Hongkongnod, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, och MIT i USA. Med metoden, som beskrivs i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology, har forskarna identifierat en ny klass av bärarmolekyler som hämmar tumörtillväxt och förlänger överlevnaden i musmodeller av cancer.

Jan Johansson, sektionen för Neurogeriatrik, är en av sex forskare som får ta del av dessa medel. Till att börja med får de sex forskarna dela på 30 miljoner, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Även Per Nilsson, sektionen för Neurogeriatrik, får del i detta, som medsökande på Christer Betsholtz ansökan.

Över 100 representanter från den svenska life science-sektorn deltog i en nationell hearing med huvudfrågan: Hur ska SciLifeLab utvecklas som en nationell forskningsinfrastruktur?

På Karolinska Institutet bedrivs ett arbete för att bland annat minska det miljömässiga fotavtrycket, och engagemanget hos flera av medarbetarna är högt. Det bidrar till att frågorna får genomslag i verksamheternas vardag.

Blodprover kan med god tillförlitlighet identifiera personer med låg risk att utveckla svår leversjukdom, men det behövs bättre metoder i primärvården för att kunna identifiera personer med störst behov av vårdinsatser. Det är några av slutsatserna från en stor registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.

Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS, som presenteras idag i tidskriften Science. Resultaten bekräftar tidigare studier och ger samtidigt nya ledtrådar om varför den neurologiska sjukdomen uppstår. Kartläggningen blir en viktig resurs för framtida forskning och kan i förlängningen bidra till nya, effektivare läkemedel.

Hallå där, Claes Frostell, professor och överläkare vid institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus som sedan den 1 september är KI:s vetenskapliga ombud i två år framåt.

Nu firar samarbetet mellan KI och Mayokliniken, USA, 25 år. Sedan starten har samarbetet gett stöd till en rad framgångsrika forskningsprojekt och innovationer. Sophie Erhardt är ny som KI:s akademiska koordinator för samarbetsplattformen.

Den 3 september höll Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och underläkarförening tillsammans med kursledningen för kursen Hälsa i samhälle och miljö på Läkarprogrammets termin 11 ett panelsamtal om sjukskrivning och hur sjukskrivning påverkar patienten och den unga läkaren.

Vi gratulerar professor Anna Wedell vid gruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Forska!Sveriges Forskarutmärkelse 2019 för sitt viktiga arbete att upptäcka medfödda och ärftliga ämnesomsättningssjukdomar hos barn.

Titel: The comorbidity between attention-deficit/hyperactivity disorder and other neurodevelopmental disorders: aetiology, treatment and outcomes

Människor – eller mer specifikt just svenskar – är mer lika schimpanser än vad som tidigare varit känt. Det framgår av en genetisk kartläggning av tusen svenska individer, där nya DNA-sekvenser som bör ingå i referensgenomet har identifierats. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Gonçalo Castelo-Branco får jubileumspriset för att han påverkar och inspirerar den internationella forskningen kring hjärnans utveckling, gliaceller och multipel skleros. Priset omfattar en prissumma av fem miljoner kronor och delas ut i samband med Svenska Sällskapet för Medicinsk Forsknings 100-årsfirande.

Karolinska Institutet har fått anslag på totalt 37 miljoner kronor för forskarskola och forskningsmiljöer inom registerbaserad forskning från Vetenskapsrådet. Totalt har Vetenskapsrådet beviljat 102 miljoner kronor för perioden 2020–2023.

Karolinska Institutets gemensamma examensenkät för samtliga 37 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har nu genomförts för tredje året. Enkäten genomförs två gånger per år, för de programmen med examen i januari respektive juni. Svarsfrekvensen för de svenska programmen var 51 % och 71 % för de internationella. Antalet studenter som besvarade enkäten var totalt 1023.

Professor Claes Frostell är utsedd till vetenskapligt ombud vid KI för en period av två år fr.o.m. den 1 september 2019. 

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

Chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än lärare och sjukgymnaster. Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur diabetesförekomsten skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper i Sverige. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och presenteras samtidigt vid en europeisk diabeteskonferens i Barcelona i mitten av september.

Nu öppnar nomineringarna till höstens val - alla medarbetare och studenter på KI är välkomna att nominera kandidater mellan 18 september och 2 oktober.

Förbättra din studieteknik – kom på Björn Liljeqvists inspirerande föreläsning om hur du når större framgång till mindre besvär i dina studier.

Vi gratulerar professor emeritus Bertil Hamberger, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som är en av fyra forskare som i år belönas med Karolinska Institutets Stora silvermedalj. Han tilldelas utmärkelsen för storartade insatser till stöd för universitetets verksamhet.

Titel: Socioeconomic influences on late-life health and mortality: exploring genetic and environmental interplay 

Titel: Risk prediction in prostate cancer diagnostics: current challenges and improvements

Fyra forskare belönas i år med Karolinska Institutets Stora silvermedalj. De tilldelas utmärkelsen för storartade insatser till stöd för universitetets verksamhet.

Stanford Medicine X har lanserat en online-kurs genom Stanford online och med vägledning av medarbetare från Stanford University.

En grupp biostatistika forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) har blivit tilldelade ett bidrag till forskningsmiljö inom registerbaserad forskning på 13 miljoner kronor från Svenska Vetenskapsrådet för forskning med syfte att utveckla och förbättra de statistiska metoder som används inom registerforskning.

Hjärnfonden stödjer kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. I år har 98 forskningsprojekt av totalt 273 inkomna beviljats stöd.