Ökad risk för psykisk ohälsa hos transpersoner
Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.
Denna nyhetsartikel, som publicerades på KI Nyheter i samband med originalartikeln, har korrigerats då genomgången visar att författarna drog alltför långtgående slutsatser när de antydde att resultatet kan ses som ett stöd för att erbjuda könsbekräftande kirurgisk behandling till de transpersoner som efterfrågar det.
Den tidigare nyhetsartikeln hade rubriken ”Transpersoners mentala hälsa förbättrades efter könsbekräftande operation.” I ett brev publicerat i augustinumret av The American Journal of Psychiatry skriver studieförfattarna att studiens design ”är otillräcklig för att fastställa ett orsakssamband mellan könsbekräftande behandling och psykiatriskt vårdbehov.”
Borde varit försiktigare i formulering av slutsatser
- Detta var en observationsstudie och vi borde därför ha varit försiktigare i formuleringen av vår slutsats, säger Richard Bränström, medförfattare och senior forskare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Studien identifierade fler än 2 600 personer som diagnostiserats med könsinkongruens mellan 2005 och 2015, och jämförde förekomsten och typ av psykiatrisk behandling tilldelad dessa individer med hela den svenska befolkningen under året 2015.
Studien fann att jämfört med hela befolkningen hade transpersoner:
- sex gånger så stor risk att drabbas av depression och ångest
- mer än tre gånger så stor risk att behandlas med antidepressiva mediciner
- mer än sex gånger så stor risk att bli inlagda på sjukhus efter ett självmordsförsök.
Markant ökad risk för psykiatrisk ohälsa
- Den här studien lyfter framförallt den markant ökade risken för psykiatrisk ohälsa bland individer som diagnostiserats med könsinkongruens, säger Richard Bränström.
Forskarna sökte också svar på om könsbekräftande behandling, inklusive hormonterapi och könsbekräftande operation, påverkade transpersoners behov av psykiatrisk vård.
Deras initiala slutsats var att könsbekräftande operation minskade behovet av psykiatrisk vård över tid. Efter att ha mottagit flera brev som påpekade begränsningar i den statistiska metodologin som låg till grund för deras slutsatser noterar dock forskarna att de borde ha varit mer försiktiga i sina tolkningar.
Fler studier behövs
- Vi behöver fler studier med starkare studiedesign för att öka kunskapen om transpersoners psykiska hälsa samt de potentiella konsekvenserna av könsbekräftande behandling, säger Richard Bränström.
Studien har genomförts i samarbete med forskare vid Yale School of Public Health och finansierats med hjälp av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).
En rättelse, brev till tidskriftens redaktör (se punkterna 35-41 i artikelns referenslista), studieförfattarnas svar och en ledare har publicerats i augustinumret av The American Journal of Psychiatry.
Publikation
“Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study,” R Bränström, J Pachankis, The American Journal of Psychiatry, Oct. 4, 2019, DOI: 10.1176/appi.ajp.2019.19010080