Nyhetsarkiv

Schizofreni och andra former av psykos orsakar både stort mänskligt lidande och stora vårdkostnader. Christina Dalman, professor i psykiatrisk epidemiologi vid institutionen för folkhälsovetenskap, kartlägger riskfaktorer för att förstå dessa sjukdomar bättre och som grund för bättre vård och förebyggande arbete i framtiden.

Karin Loré, professor i vaccinationsimmunologi med inriktning mot det medfödda immunsvaret vid institutionen för medicin, Solna, forskar om hur immunförsvaret reagerar på vaccinering och hur skydd mot infektionssjukdomar byggs upp. Särskilt fokuserar hon på hur nya immunstimulerande substanser, adjuvans, kan ge starkare svar. På sikt hoppas hon att kunskapen ska bidra till vaccin mot sjukdomar som HIV/AIDS och malaria.

Långvarig smärta drabbar stora patientgrupper och kostar mycket i både mänskligt lidande och vårdresurser. Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning med inriktning mot muskuloskeletal smärta vid institutionen för klinisk neurovetenskap, forskar om orsakerna till att tillstånd av långvarig smärta uppkommer. På sikt hoppas hon att forskningen ska leda till nya, effektivare behandlingar.

Olli Kallioniemi, professor i molekylär precisionsmedicin, vill se mycket snabbare klinisk nytta av dagens stora framsteg inom livsvetenskaperna. Både som professor och som ny direktör för SciLifeLab intresserar han sig för nya translationella samarbetsformer, samt för molekylärt baserad klassificering av sjukdomar.

Lisa Juntti-Berggren, professor i experimentell medicin vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, forskar om diabetes med särskild inriktning på apolipoprotein CIII. Hennes mål är att hitta nya läkemedel för prevention och behandling av sjukdomen.

Patrick Sullivan, professor i psykiatrisk genetik vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, driver stora internationella forskningssamarbeten för att förstå genetiken och biologin bakom schizofreni. Numera delar han sin tid mellan University of North Carolina, Chapel Hill, USA, och Karolinska Institutet.

Bertrand Joseph, professor i molekylär cancerbiologi med inriktning mot celldöd vid Institutet för miljömedicin, forskar om signaler på cellnivå som avgör om celler ska dö eller överleva. Forskningen är relevant för många sjukdomar. Vid både neurodegenerativa sjukdomar och cancer fattar celler fel beslut i detta val mellan liv och död.

Hur kan utbildningen genomföras för att fördjupa studenternas lärande? Och vad krävs för att sådana förändringar inte ska stanna vid ledningsbeslut utan verkligen implementeras? Lena Nilsson-Wikmar, professor i fysioterapi med inriktning mot utbildning vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle fokuserar på universitetets pedagogik i sin forskning.

Sten Eirik Waelgaard Jacobsen, professor i stamcellsbiologi och regenerativ medicin vid institutionen för medicin i Huddinge och institutionen för cell- och molekylärbiologi, forskar om hur stamcellerna i benmärgen producerar blodceller. Forskningen handlar dels om den friska blodbildningen och hur den regleras, dels om orsakerna till olika blodsjukdomar, exempelvis leukemi.

Ska man avstå fet fisk för att undvika PCB – eller äta den för att få omega-3? Agneta Åkesson, professor i epidemiologi med inriktning mot nutrition och toxikologi vid Institutet för miljömedicin, kombinerar flera forskningsfält för att kunna ge en mer komplett bild av hur faktorer som kost och livsstil påverkar vår hälsa.

Med enkelcellsanalys kan forskarna göra det som tidigare var omöjligt: studera genernas aktivitet i en enskild cell. Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi med inriktning mot transkriptomik vid institutionen för biokemi och biofysik, använder tekniken för att kartlägga celltyper i hjärnan och för att förstå de system som reglerar våra celltyper, både i frisk vävnad och vid cancer.

Janne Lehtiö, professor i medicinsk proteomik vid institutionen för onkologi-patologi, använder masspektrometri för att förstå mer om hur proteiner samspelar i våra kroppar och hur de förändras vid cancer. Ett av hans mål är att hitta pålitliga biomarkörer som hjälper läkarna att välja det mest effektiva läkemedlet för varje patient.

Yvonne Wengströms forskning sker i dialog med patienterna. Som professor i omvårdnad vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle studerar hon hur vården kan göra livet lättare för patienter med svåra obehag eller smärtor, till exempel vid cancerbehandlingar.

Som doktorand upptäckte Per Uhlén, professor i dynamisk avbildning av intracellulär signalering vid institutionen för biokemi och biofysik, att kalciumkoncentrationen i celler kan svänga med en viss frekvens – ungefär som en radiosignal. Nu försöker han förstå betydelsen av dessa signaler, för den friska människan och vid sjukdom.

Hjärtinfarkt hos människor med friska kranskärl är betydligt vanligare än man tidigare trott. Mycket är fortfarande okänt om såväl orsaken till dessa infarkter som hur de kan diagnosticeras och behandlas. Per Tornvall, professor i kardiologi vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vill med sin forskning ändra på det.

Carol Tishelman är rutinerad KI-professor men ny i rollen som professor i innovativ vård och omsorg vid institutionen för lärande, informatik, management och etik – en nyinrättad professur, bekostad av en donation. Hon forskar om upplevelser av vård och sjukdom – idag framför allt med fokus på vård i livets slutskede.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att förkortning av de så kallade telomererna – yttersta spetsen på kromosomerna i våra celler – statistiskt kan länkas till själva verkningsmekanismen för att utveckla Alzheimers sjukdom.

Gert Helgesson, professor i medicinsk etik vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, forskar om forskningsetik samt etik i hälso- och sjukvården. Frågeställningarna rör allt från hur forskare presenterar sina data till vårdens svåra beslut om liv och död.

Årets Nobelpris i kemi 2015 går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Tomas Lindahl gjorde de avgörande upptäckter, som han nu belönas för, vid Karolinska Institutet.