Nyhetsarkiv

Manne Godhe vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Physical Activity and Fitness Measurements in Healthy Older Adults and Osteoarthrities Patients Undergoing Total Hip Arthroplasty" den 23 maj 2025. Huvudhandledare är Eva Andersson.

Den 28–29 april 2025 hölls en internationell forskningskonferens på Karolinska Institutets Nobel Forum. Forskare och läkare från hela världen samlades för att diskutera nya genombrott inom genetisk behandling av dövhet – en utveckling som kan förändra livet för många barn och vuxna.

David Wulliman från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "T Cell Immunity Induced by SARS-CoV-2 and Flavivirus Vaccination", den 23 maj, 2025. Huvudhandledare är Hans-Gustaf Ljunggren (MedH).

I en nyligen publicerad studie i Developmental Cell har forskare vid Karolinska Institutet skapat en omfattande karta över neuroblastom på cellulär nivå genom att integrera enkelcells-transkriptomik, enkelcells-multiomik och spatial transkriptomik.

Kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och begränsat med grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie gjord inom ramen för ett stort EU-samarbete lett av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.

En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat en mekanism som celler använder för att hantera näringsbrist. När näringstillgången är låg gör cellerna små förändringar i hur ribosomer – cellens proteinfabriker – läser av mRNA, de genetiska instruktionerna för att producera proteiner. Dessa förändringar leder till att felaktiga proteiner bildas och att mRNA bryts ner snabbare, vilket resulterar i en omfattande nedbrytning av RNA som därmed inte längre kan användas för proteinproduktion.

Vi vill rikta ett stort tack till alla som närvarade och presenterade i samband med den allra första omgången av Swedish Suicide Research Conference – en plattform utformad för att främja högkvalitativa, forskningsdrivna diskussioner om självmord och självmordsprevention.

FyFa-forskaren Maria Lee har fått postdoc-anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse: Wallenberg - Bienenstock Postdoctoral Fellowship Program at Stanford.
Stipendiet finansierar två års studier vid Stanford.

European Federation of Psychologists’ Associations (EFPA) har utsett professor Lars Bäckman vid Karolinska Institutet som mottagare till Aristotle Prize 2025. Utmärkelsen tilldelas personer som gjort framstående insatser inom psykologin, särskilt inom området kognitivt åldrande.

Fredagen den 16 maj är det dags för vårens promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus, där nyblivna doktorer och hedersdoktorer hyllas. Läkarstudenterna Nora Khatibi och Gottfrid Rehnman är två av kvällens marskalkar. Möt dem för att få en inblick i uppdraget och hur de förbereder sig inför kvällen.

Institutet för miljömedicin har publicerat tre nya rapporter.

En ny studie publicerad i JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery visar att nedsatt luktsinne är tydligt kopplat till ökad dödlighet bland äldre vuxna. Resultaten, som bygger på data från över 2 500 deltagare i den svenska befolkningsstudien SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), tyder på att lukttester kan fungera som en värdefull tidig indikator på allmän hälsomässig nedgång.

Hallå där Anna Rennie, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 9 juni försvarar du din avhandling ”Does white matter matter? Neuroimaging in dementia with Lewy bodies and related conditions.” Vad handlar den om?

Välkommen till Signild Kvarts disputation på avhandlingen ”Non-standard employment and health: Exploring the pathways to health inequality” den 16 maj.

Alexander Waldthaler från Avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Advanced techniques in ERCP", den 23 maj, 2025. Huvudhandledare är Annika Bergquist (MedH).

En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.

UKÄ är nöjda med KI:s åtgärdsrapportering efter den tematiska utvärderingen av sjuksköterskeutbildningen och anser att de åtgärder som KI genomfört är rimliga och ändamålsenliga.

Svenska cancerpatienter som behandlats med CAR T-cellsterapi visar bättre överlevnad och färre biverkningar än vad som setts i tidigare studier. Det visar en ny sammanställning av svenska behandlingsresultat som har gjorts av forskare i nätverket SWECARNET.

Forskarteamet Björn Reinius och Joyce Noble har utvecklat ett syntetiskt skydd för RNA-molekyler som är stabilt och kan lagras i rumstemperatur. Deras innovation underlättar biomedicinsk forskning och tillgängliggör nya analysmetoder. Nu tilldelas de Priset för innovation och nyttiggörande 2025 för sitt arbete.

Gravida kvinnor med metabolt orsakad fettlever (MASLD) har ökad risk att föda för tidigt och riskökningen kan inte förklaras av obesitas. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Hallå där Clare Tazzeo! Du disputerar den 26 maj och din avhandling och har titeln "Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Tillskott av en vitaminmix som förbättrar ämnesomsättning i ögat verkar kunna bromsa skador på synnerven vid grön starr. Det visar lovade resultat publicerad i tidskriften Cell Reports Medicine. Nu har forskarna bakom studien startat en klinisk prövning på patienter.

Resistens slår ut antibiotikas effekt vid bakterieinfektioner. Forskare visar nu i möss att om antibiotika ges ihop med ett enzym kallat endolysin skyddar kombinationen mot infektion med resistenta bakterier i alla organ – även hjärnan, som antibiotika ensamt har svårt att nå. Resultaten rapporteras i tidskriften Molecular Medicine.

Trots dagens avancerade genetiska tester förblir många patienter med sällsynta sjukdomar utan diagnos. I en översiktsartikel i Nature Genetics visar forskare vid Karolinska Institutet hur genomsekvensering med långa läsningar (long-read whole genome sequencing, LR-WGS) har potential att förändra detta. Tekniken möjliggör mer heltäckande analyser av arvsmassan, såsom komplexa strukturella varianter, repetitiva sekvenser och epigenetiska förändringar, vilket tidigare tekniker ofta missar.

Docenturnämnden beslutade den 29 april 2025 att anta Kyla McKay som docent i folkhälsovetenskap, global hälsa och socialmedicin.

Nu har du chansen att välkomna nya KI-studenter i ett arvoderat uppdrag! Vi söker dig som vill jobba under mottagningsveckan och på KI:s välkomstdag.

Tandvårdens personal har svårt att förstå vilka patienter som har svår tandvårdsrädsla. Samtidigt drar sig patienterna för att berätta om sin rädsla och hoppas att personalen ska förstå det ändå. Det här dilemmat beskrivs i ny avhandling framlagd vid Karolinska Institutet.

Ett team av internationella forskare ledda av Karolinska Institutet har i en studie sett hur tetracyklinantibiotika försämrar T-cellfunktionen genom att binda till mitokondriella ribosomer och hämma oxidativ metabolism (OXPHOS). Studien, som publicerats i Nature Communications, väcker mekanistiska överväganden för antibiotikaterapi och hur man kan designa nya molekyler som bättre kan skilja mellan skadliga bakterier och kroppens egna celler.

Klas Kärre, professor emeritus i molekylär immunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har valts in som internationell ledamot i US National Academy of Sciences.

Svedbergpriset 2025 tilldelas Michael Landreh, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, "för utvecklingen och innovativ användning av masspektrometriska verktyg som avslöjar dolda proteininteraktioner."

En ny studie från Karolinska Institutet i samarbete med BUP Stockholm har genomfört av pilotutvärdering av en familjebaserad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med suicidalt beteende. Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health, visar att behandlingen Safe Alternatives for Teens and Youths (SAFETY) kan vara ett lovande alternativ för att minska suicidförsök.

Forskare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), skickade ut en enkät till 31 000 äldre vuxna för att lära sig mer om de som tar hand om en närstående, i eller utanför hemmet. Det visar sig att 2 157 personer över 65 år regelbundet ger sådan informell omsorg.

Ett nytt projekt med stöd från Barncancerfonden, ska med hjälp av avancerade 3D-cellmodeller testa hundratals läkemedel samtidigt, trots begränsat provmaterial. Målet är att hitta fler behandlingsalternativ för barn med cancer och projektet bygger vidare på befintliga resurser från GMS Barncancer och Barntumörbanken.

Cozzarelli-priset uppmärksammar publikationer som återspeglar vetenskaplig excellens och originalitet. 2024 års pris för bästa biomedicinska artikel i tidskriften i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) har tilldelats MedH-forskaren Jakob Theorell.

Vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är flera återkommande genetiska förändringar kända för att påverka sjukdomens förlopp och prognos. En viktig sådan förändring är förlusten av en del av kromosom 11, del(11q), vilket är kopplat till ett mer aggressivt förlopp. Det har dock länge varit oklart om mutationer i ATM-genen, som också är belägen i detta område, har en liknande betydelse.

Ibland krockar åsikter och fakta i frågan om orsaker till autism - genetik eller miljö? Kristiina Tammimies, docent i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, har svaret: "Autism beror framförallt på vilka gener vi föds med, men miljöfaktorer har en viss betydelse", säger hon.

Det händer mycket för KI-forskaren Pauliina Damdimopoulou just nu. I slutet av april i år utnämndes hon till ERC-ambassadör – och bara några dagar senare blev hon professor i reproduktionsbiologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Nu ser hon fram emot att bygga nya samarbeten för att stärka forskningen om kvinnors och barns hälsa.

Konsortiet Global IBD Visualization of Epidemiology Studies in the 21st Century (GIVES-21) publicerar nu data över den globala förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i tidskriften Nature. Forskare från Karolinska Institutet har bidragit till studien. Medan antalet personer som insjuknar i IBD är relativt konstant i Sverige så ökar förekomsten och 1 procent av Sveriges befolkning beräknas nu ha IBD.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat biomarkörer i blod som kan kopplas till symtom av postcovid, framför allt svåra respiratoriska besvär. Upptäckten kan bana väg för framtida diagnos och behandling. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Immunology.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik som möjliggör effektiv leverans av terapeutiska proteiner och RNA till celler. Metoden, som presenteras i Nature Communications, visar lovande resultat i djurstudier för att leverera genredigerare och proteinbaserade terapier.

Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

Gustav Stålhammar, överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus, forskargruppsledare och docent vid Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen för ögon och syn, är från och med den 1 maj 2025 ny adjungerad professor.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism där cirkulära RNA spelar en avgörande roll i sårläkning, vilket kan leda till nya terapier för att förbättra sårläkning och minska ärrbildning. Studien publicerades i Advanced Science.

Robin Juthberg vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Advancing neuromuscular electrical stimulation optimizing comfort and hemodynamic efficiency" den 16 maj 2025. Huvudhandledare är Paul Ackermann.

Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet tyder på att det går att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede med ett enkelt urinprov. Med hjälp av AI och omfattande analyser av geners aktivitet i tumörer har forskare identifierat nya biomarkörer i urin som har hög diagnostisk noggrannhet.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en unik förmåga hos en speciell typ av naturliga mördarceller i immunsystemet, så kallade adaptiva NK-celler, att minnas äggstockstumörer och effektivt angripa dem. Upptäckten, som publicerats i Cancer Immunology Research, kan bana väg för nya, kraftfullare immunterapier för svårbehandlad cancer.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet visar att kemikalien di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP), som finns i många plastprodukter, har tydliga negativa effekter på hormoner och fertilitet endpoints som är relevanta för kvinnliga fertilitet.

De är bland de första i Sverige som vaccinerar sig mot chikungunya-viruset – ett vaccin som är resultatet av en upptäckt från deras eget laboratorium.

Välkommen till Suganthi Jaganathans disputation på avhandlingen ”Applying novel methods to study long-term exposure to air pollution and temperature and annual mortality in India” den 6 maj.

Vi gratulerar Mikael Rydén, den förste svensk som tilldelats Camillo Golgi-priset.