Vad vet vi om gener och miljöfaktorer vid autism?
Ibland krockar åsikter och fakta i frågan om orsaker till autism - genetik eller miljö? Kristiina Tammimies, docent i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, har svaret: "Autism beror framförallt på vilka gener vi föds med, men miljöfaktorer har en viss betydelse", säger hon.
Kristiina Tammimies och hennes forskargrupp på kunskapscentret KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) forskar om medicinsk, genetisk och molekylär avkodning av autism och andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar.
– Genom studier av bland annat tvillingar har man kunnat visa att våra gener har en mycket stor betydelse för uppkomsten av utvecklingsneurologiska diagnoser som autism, intellektuell funktionsnedsättning och adhd. Vid autism är ärftligheten uppskattad till cirka 80-90 procent. Det behöver inte betyda att själva diagnosen alltid går i arv, men barnet ärver en genetisk benägenhet för autism, berättar Kristiina Tammimies.
Tusentals gener kopplade till autism
I dagsläget känner forskarna till flera tusen gener kopplade till autism. Många gener som kopplas till autism har en funktion i den tidiga utvecklingen av hjärnan, speciellt i bildandet av nervceller och i kommunikationen mellan nervceller. Det finns både vanliga och sällsynta genetiska förändringar.
Uppskattningsvis är ett sällsynt genetiskt tillstånd orsaken till autism vid cirka 7-20 procent av fallen. Vid autism med intellektuell funktionsnedsättning är det cirka 36-50 procent av fallen som orsakas av sällsynta genetiska tillstånd.
Många av de sällsynta genetiska tillstånden har grund i en ny genetisk förändring hos barnet som inte fanns hos föräldrarna. Det kallas "de novo-variant" och uppstår spontant i en individs DNA, och förändringen kan sedan ärvas av framtida generationer.
– Generna har en mycket stor betydelse och förklarar upp mot 90 procent av uppkomsten av autism i befolkningen, men det är svårare att säkert identifiera exakt orsak hos individen, säger Kristiina Tammimies.
Miljöfaktorer som möjlig orsak
Specifika miljöfaktorer kan påverka hjärnans utveckling och bidra till en autismdiagnos. Många av de identifierade miljöfaktorerna handlar om exponering för vissa läkemedel, föräldrars ålder, virus eller miljögifter under fosterstadiet.
Forskning har också visat att det kan finnas en genetisk komponent också bakom många av de miljöfaktorer som har koppling till autism. Till exempel har föräldrars ålder en koppling till hur många nya genetiska förändringar, alltså de novo-varianter det finns hos barnet.
Andra miljömässiga faktorer är när barn föds för tidigt eller drabbas av komplikationer under förlossningen. Man har tydligt kunna påvisa att vaccinationer inte är en betydande miljöfaktor i orsaken till autism.
– Gener och miljö är alltid sammankopplade, och det är troligt att orsaken till autism i många fall är en kombination av genetik och miljöpåverkan. Fortsatt forskning om såväl gener som miljöfaktorer är förstås viktigt, vi har mycket kvar att lära. För att fullt ut förstå autismens komplexitet är det viktigt att fortsätta undersöka miljöfaktorer i samspel med genetiska faktorer, och att främja transdisciplinär forskning för att studera de identifierade faktorer, säger Kristiina Tammimies.
Hon betonar att det i dagsläget inte finns bevis som pekar på att miljöfaktorer skulle spela en stor roll för den markanta ökningen av autismdiagnoser.
– Det handlar mer troligt om en komplex samverkan mellan förändringar i attityder, kunskap, diagnoskriterier och samhällets krav, säger Kristiina Tammimies.
Så samverkar gener och miljöfaktorer
Hos familjen i figuren nedan har båda föräldrarna genetiska faktorer (A och B hos pappan och C hos mamma) och omgivningsfaktorer (ljusgröna prickar) som bidrar till sannolikheten för autism. De är sammanlagt dock inte tillräckligt många för att den streckade linjen (tröskel för autism) ska nås och därmed har ingen av föräldrarna autism.
Barn 1 har ärvt en genetisk variant med stor påverkan (A) och en med liten påverkan (B) från sin pappa, en genetisk variant med liten påverkan (C) från sin mamma samt fått en ny variant med liten påverkan (D). Tillsamman med ett antal omgivningsfaktorer som barnet utsatts för gör det att barn 1 når den streckade linjen och har autism.
Barn 2 och 3 har även de ärvt genetiska varianter av sina föräldrar (B och C) och utsatts för omgivningsfaktorer, dock inte tillräckligt många för att de barnen ska nå den streckade linjen för autism.
Barn 4 har enbart ärvt en genetisk variant med liten påverkan (C) från sin mamma samt fått en ny (de novo) variant med stor påverkan, som kan ha skett i mammans eller pappans könsceller eller under fosterstadiet (E). Tillsamman med ett antal omgivningsfaktorer som barnet utsatts för gör det att även barn 4 når den streckade linjen för autism.
