Ny IMM-avhandling om hur långvarig exponering för luftföroreningar och temperatur påverkar dödligheten i Indien

I den här avhandlingen undersöktes effekterna av långvarig exponering för luftföroreningar och temperatur på årlig dödlighet i Indien samt identifierade rumsliga och tidsmässiga trender i luftföroreningsnivåer över hela landet – kunskap som kan ligga till grund för riktade insatser. Tidigare studier har ofta använt exponerings-responsfunktioner från mindre förorenade länder, vilket är olämpligt för indiska förhållanden. Dessutom har tidigare forskning om temperatur och dödlighet i Indien främst fokuserat på kortvarig exponering för värme under sommaren. Därför har mönster och dödlighet kopplade till långvarig exponering hittills inte analyserats i sin helhet – trots att Indien är världens folkrikaste land och särskilt utsatt för klimatförändringar.
Med detta som bakgrund har vi:
a) kartlagt luftföroreningshotspots (PM2.5) och deras tidsmässiga trender,
b) undersökt samband mellan långvarig exponering för PM2.5 och årlig dödlighet samt beräknat sjukdomsbörda och en exponerings-responsfunktion baserad på indiska data, och
c) studerat sambanden mellan långvarig (kvartalsvis) exponering för lufttemperatur och årlig dödlighet vid extrem värme eller kyla, med fokus på ålders- och socioekonomiska skillnader.

Kan du berätta om några intressanta resultat?

Studierna i avhandlingen bygger på data om luftföroreningar och temperatur i Indien under drygt ett decennium samt dödlighetsdata på distriktsnivå från det nationella födelse- och dödsregistret.

Studie I undersökte PM2.5-exponering på mycket hög geografisk upplösning (1 km²) i hela Indien, i alla delstater, unionsterritorier samt utvalda städer under perioden 2008–2019. Syftet var att identifiera områden med konsekvent höga, ökande eller minskande nivåer jämfört med omgivande områden. Cirka 10 % av landets yta – med cirka 250 miljoner invånare (~16 % av Indiens befolkning) – identifierades som långvariga hotspots. Områden med ökande nivåer utgjorde 2,6 % av landets yta (75 miljoner invånare), och områden med minskande nivåer täckte lika stor yta men med färre invånare (52 miljoner). Resultaten visar att en betydande del av Indiens befolkning lever i områden med konsekvent eller ökande höga nivåer av PM2.5, ofta utanför de stora städerna – något som kräver ökad övervakning.

Läs mer: ScienceDirect – Environmental Research

Studie II undersökte sambandet mellan årlig genomsnittlig PM2.5-exponering och dödlighet på distriktsnivå (2009–2019), med hjälp av en kvasi-experimentell design. Resultaten visade att varje ökning med 10 μg/m³ i PM2.5 var kopplad till en 8,6 % högre dödsrisk, motsvarande 3,8 miljoner dödsfall jämfört med Indiens nationella riktvärden och 16,6 miljoner dödsfall jämfört med WHO:s reviderade riktlinjer. Exponerings-responskurvan var nästan linjär men planade ut vid mycket höga exponeringar.

Läs mer: The Lancet Planetary Health

Studie III analyserade lufttemperaturer och extrema väderhändelser (värme/kyla) på distriktsnivå (2009–2019), med kvartalsvisa medeltemperaturer. Studien, som använde kvasi-experimentell metod i sex klimatregioner, visade varierande dödsrisker beroende på klimattyp. I tropiskt monsunklimat ökade dödligheten med 8,6 % per grad i kvartal 1 (dec–feb), 8,3 % i kvartal 2 (mar–maj), 6,7 % i kvartal 3 (jun–aug) och 17,5 % i kvartal 4 (sep–nov). Större effekter sågs i distrikt med låg socioekonomisk status. I tempererat och tropiskt savannklimat ökade dödligheten vid varje ytterligare extremvärmehändelse. I torra stäpp-, tempererade och tropiska monsunklimat ökade dödsrisken också vid extrem kyla – särskilt i socioekonomiskt utsatta områden.

Vilken ytterligare forskning behövs inom området?

Luftföroreningar och temperatur påverkar dödligheten. Avhandlingens studier visar tydligt var i landet exponeringen är som högst, på detaljnivå inom delstater och städer. Framtida forskning bör undersöka effekten av insatser som minskar exponeringen och förbättrar hälsan – särskilt i ofta förbisedda landsbygdsområden. Vi har också visat en betydande dödlighet kopplad till PM2.5. I verkligheten består luftföroreningar dock av flera ämnen, vilket gör det viktigt att studera hur olika komponenter och temperatur samverkar.

Vidare visar våra resultat att stigande temperaturer ökar dödligheten i vissa klimatregioner. Med ökande klimatrelaterade extremväderhändelser behövs mer kunskap om hälsokonsekvenserna och om vilka grupper som är mest sårbara, för att kunna rikta insatser rätt.

Indien är världens mest befolkade land med några av de högsta nivåerna av luftföroreningar och temperaturer. Därför krävs noggranna analyser av samspelet mellan dessa faktorer för att minska den potentiellt undvikbara folkhälsobördan. Nya epidemiologiska metoder kan vara särskilt värdefulla i sammanhang där databegränsningar försvårar traditionella angreppssätt.

Läs avhandlingen