Nyhetsarkiv

Forskare arbetar världen över med att ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot det nya coronavirus som sprider sig i Kina. På Karolinska Institutet leder virusforskarna Ali Mirazimi och Matti Sällberg arbetet med att ta fram ett prototypvaccin mot viruset. Men vaccinutveckling tar tid och det lär dröja minst sex till nio månader innan det kan bli aktuellt med att ansöka om kliniska studier och två till tre år innan man kan börja vaccinera allmänheten.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

När Humant immunbristvirus typ 1 (HIV-1) infekterat en cell, blir viruset ofta osynligt för såväl immunsystemet som läkemedel. Nu visar forskning från Karolinska Institutet att det integrerade viruset imiterar en specifik kromatinstruktur som möjliggör att virussekvensen är tillgänglig men att nya virus inte produceras.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att östrogenreceptorn beta (ERß) påverkar nervsignaler i den del av hjärnan som styr motoriska viljehandlingar. Resultaten belyser hur viktigt ERß och det kvinnliga könshormonet östrogenet är för hjärnans utveckling och funktion och att en obalans av hormonet skulle kunna bidra till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur nervcellerna i hjärnområdet striatum bearbetar information för att kunna planera så att vi utför rörelser i precis rätt ögonblick och med rätt kraft. Resultaten, som presenteras i tidskriften Cell Reports, visar att olika celltyper i striatum får signaler från helt olika delar av hjärnbarken och därmed reagerar på olika typer av intryck.

Coronaviruset sprider sig allt snabbare och myndigheterna i Kina har vidtagit omfattande åtgärder för att stoppa smittan. De snabba reaktionerna och det ökade kunskapsläget ger dock bättre förutsättningar för att hantera utbrottet jämfört med när sars härjade för cirka 18 år sedan, säger virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

Förbättra din studieteknik – kom på Björn Liljeqvists inspirerande föreläsning om hur du når större framgång till mindre besvär i dina studier.

Forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Harvard University har utvecklat en ny teknik som kan härma hur människokroppens olika organ tar upp läkemedel. Syftet är att minimera mängden djurförsök samt snabba upp processen med att ta fram nya läkemedel. Resultatet presenteras i två vetenskapliga artiklar publicerade i Nature Biomedical Engineering.

Med anledning av sjuksköterskan och barnmorskans år 2020 så önskar vi dela med oss av vår omvårdnadsforskning.

Centrum för personcentrerarad vård (GPCC) firar 10-årsjubileum med en konferens på temat "Tillsammans för en bättre sjukvård" vid Sahlgrenska akademin i Göteborg den 6-7 februari 2020.

Ett nytt digitalt verktyg som skräddarsyr sjukbildsfrågor för varje enskild patient kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Det visar en ny studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som publicerats i BMJ Open.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny organisatorisk princip för hur nervcellsnätverket i ryggmärgen reglerar våra rörelser. Nätverket som blixtsnabbt omvandlar kommandon från hjärnan till väl anpassade rörelser kan liknas vid en motor med tre växlar. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Dussintals har dött och tusentals fler har smittats av det nya coronaviruset som sprider sig i Kina. Ett fåtal fall har påträffats utanför Kina, och Världshälsoorganisationen har hållit flera möten om situationen. Hur orolig för en ny pandemi ska man vara? Virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, ger sitt perspektiv.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats medel från Sjöbergsstiftelsen. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Torsdagen den 16 januari var det högtidlig stämning och starkt tryck i hörsalen H1 Röd på Alfred Nobels allé 23. Tidvis kändes det som om taket skulle lyfta.

Efter mångårig forskning om så kallade Frizzled-receptorer på cellernas yta har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat visa att dessa receptorer kan påverkas med småmolekylära läkemedel. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, öppnar för nya sätt att behandla olika typer av cancer.

Vi söker efter friska frivilliga, minst 60 år gamla, som kan donera små hudbiopsier från underben.

Bukfetma ökar inte bara risken för en första hjärtinfarkt eller stroke, utan även för återkommande hjärt-kärlhändelser. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Kroppsegna proteiner som spelar en central roll vid allergier och parasitinfektioner kan hindra immunförsvaret från att felaktigt angripa den egna kroppen och orsaka ledinflammation. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel mot ledgångsreumatism.

Bo Runeson och hans kollega Seena Fazel från University of Oxford har skrivit en översiktsartikel om forskningsläget gällande självmordsprevention. Artikeln har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Projektet ”Detection and analysis of tumor and blood-borne markers using new nanotechnology for early diagnosis and monitoring of cancer” (Detektion och analys av tumör-och blodburna markörer med ny nano-teknologi för tidig diagnostik och monitorering av cancer) har fått 19 900 000 kr från Familjen Erling Perssons Stiftelse som en förlängning med 2 år på ett tidigare 3-årigt projekt.

Ett vanligt och billigt läkemedel kan användas för att motverka behandlingsresistens vid akut myeloisk leukemi (AML), en av de vanligaste blodcancerformerna hos vuxna. Det visar en studie i möss och mänskliga blodceller vid Karolinska Institutet och SciLifeLab som publiceras i tidskriften EMBO Molecular Medicine. Nu ska forskarna testa en ny kombinationsbehandling i en klinisk studie.

Forskaren Emma Andersson får Swedish Foundations’ Starting Grant 2019 för forskning inom utvecklingsbiologi.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 34 miljoner kronor till forskare vid Karolinska Institutet inom utvecklingsforskning.

I en ny studie publicerad i Nature Communications visar forskare vid Karolinska Institutet att MAIT-celler (mukosa-associerade invarianta T-celler), en del av människans immunsystem, svarar med en dynamisk aktivitet och omprogrammering av genuttryck under den initiala fasen av hiv-infektion. Studien fyller en kunskapslucka då det tidigare saknats kännedom om MAIT-cellernas funktion i just denna fas.

Två forskningsprogram med inriktning mot AI och bioelektronisk medicin för tillämpning på bröstcancer respektive inflammatorisk sjukdom, har antagits till det tvärvetenskapliga centret MedTechLabs som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

Forskningsteamet för skelettdysplasi vid gruppen Sällsynta Diagnoser, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har upptäckt en ny gen bakom Stüve-Wiedemann Syndrom.

Stort grattis till Pawel Kozielewicz som utsetts till "Highlighted Trainee Author, January 2020" av tidskriften Molecular Pharmacology.

2019 års stipendiat i Stefan Plantmans Minnesfond är med. dr. Tobias Karlsson. Han är verksam som forskare och lärare vid institutionen för neurovetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

I Rapportsändningen den 8 januari var det ett inslag med Alzheimerforskning på möss från Per Nilssons forskargrupp, Sektionen för neurogeriatrik.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod baserat på artificiell intelligens för att bättre diagnostisera och gradera prostatacancer vid bedömning av vävnadsprover. AI-systemet har potentialen att lösa flaskhalsar i dagens prostatacancerdiagnostik genom att ge säkrare diagnoser och bättre klinisk handläggning. Studien, som presenteras i The Lancet Oncology, visar att AI-systemet var lika bra på att identifiera och gradera prostatacancer som ledande uropatologer.

Utlysning av anslag från Tobias Stiftelsen för forskning rörande sjuklighet och livskvalitet efter allogen stamcellstransplantation.

Annika Hanberg, IMM, programdirektor för ToxMastern erhöll utmärkelsen ”Mäster” av Medicinska Föreningen vid deras Luciabal den 13 december 2019.

KI:s svenska digitala ambassadörer levererade mycket intressant innehåll under 2019. Här hittar du de mest lästa inläggen, de populäraste poddavsnitten och de mest sedda vloggarna.

Arne Holmgren, senior professor vid Karolinska Institutet, avled den 6 januari 2020, 79 år gammal. Dr Holmgren var vida känd i Sverige och övriga världen som en av de banbrytande forskare som etablerat det snabbt växande forskningsområdet redoxbiologi.

En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.

Kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi Solna, termin 7 på läkarprogrammet, hade avslutning den 20 december 2019 och pris till bästa lärare och student delades bland annat ut.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie hur överaktivitet i särskilda kalciumkanaler i de insulinfrisättande betacellerna i bukspottkörteln kan bidra till utvecklingen av diabetes. Att blockera dessa kanaler skulle kunna vara ett nytt sätt att behandla sjukdomen, tror forskarna. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Omväxlande, utmanande och ibland även frustrerande – så sammanfattade professor Christina H. Opava sin yrkesverksamma tid vid KI, i ett underhållande och inspirerande samtal inför sin pensionering. Samtalet leddes av Yvonne Enman, journalist och hedersdoktor vid KI.

Regeringen inrättar ett forskarråd inom området äldrefrågor. Fem av femton ledamöter kommer från Karolinska Institutet. Rådet ska vara en länk mellan äldreforskning och regeringen.

Systembolagets Alkoholforskningsråd har beviljat anslag till fyra forskningsprojekt vid institutionen för global folkhälsa. De fyra forskarna beviljas sammanlagt ca 1,4 miljoner kronor.

Forskare vid SciLifeLab rapporterar i tidskriften Science att de har tagit fram en blodatlas som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i människans immunceller. Resultaten har samlats i en öppen databas, som blir en viktig resurs för att hitta nya behandlingar för människans sjukdomar.

Aminosyran glutamin kan hjälpa personer med fetma att minska inflammation i fettväven och reducera fettmassan. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet och University of Oxford som publiceras i tidskriften Cell Metabolism. Forskarna visar också hur glutaminnivåer kan påverka hur våra gener uttrycks i flera olika celltyper. Ytterligare forskning behövs dock innan glutamin kan rekommenderas som kosttillskott vid fetma.

Under en av novembers få soliga dagar samlades cirka 290 Alzheimerforskare och andra intresserade från hela Sverige i Aula Medica. Det var Centrum för Alzheimerforskning som hade bjudit in till Svenska Mötet för Alzheimerforskning den 20 november.

Stort grattis till Susanna Brighenti, CIM, som får forskningsanslag från både Vetenskapsrådet och Hjärt- och lungfonden för sina studier om tuberkulos.