Publicerad: 2020-01-23 08:49 | Uppdaterad: 2024-03-19 17:11

AI:n som lyssnar på patienten

Photo of Helge Brandberg, advising a patient on how to use CLEOS.

Ett nytt digitalt verktyg som skräddarsyr sjukbildsfrågor för varje enskild patient kan göra diagnosen säkrare och vården effektivare. Det visar en ny studie vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som publicerats i BMJ Open.

Helge Brandberg, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Foto: Cecilia Larsson Lantz.

– AI:n säkerställer att patienten får svara på alla relevanta frågor som gäller för just den individen, säger doktoranden Helge Brandberg som är en av utvecklarna bakom CLEOS, som det digitala verktyget heter.

Studien började redan i maj 2017 och sedan oktober i år har drygt 1 200 patienter som sökt akut på Danderyds sjukhus för bröstsmärtor deltagit i studien. Programvaran kommer ursprungligen från USA men har vidareutvecklats av Danderyds hjärtklinik i samarbete med institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, och institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) vid Karolinska Institutet.

Förutom Helge Brandberg är det hans två handledare, Tomas Kahan och Jonas Spaak, även de forskande kardiologer, som tillsammans med Carl Johan Sundberg och David Zakim från LIME har anpassat systemet till svenska förhållanden med fokus på patienter med bröstsmärta.

Viktigt med väl genomförd anamnes

– Idag förlitar vi oss kanske lite för mycket på vad blodprov, datortomografier och andra, ofta dyra, utredningar visar. Utan en väl genomförd anamnes (patientens egen berättelse) kan man missa viktiga diagnoser, som till exempel instabil kärlkramp som har liknande symtom som hjärtinfarkt och kan vara lika livshotande, säger Helge Brandberg.

Verktyget riktar sig till patienter som inte har ett akut livshotande tillstånd utan kan ta tid att svara på CLEOS frågor medan de väntar på läkaren. Ytterligare forskning behövs dock innan verktyget kan användas i den kliniska verksamheten.

AI:n kan hantera mer fakta

– En AI kan hantera så mycket mer fakta än vad en människa kan, vilket möjliggör en säkrare diagnostik. Dessutom blir en AI inte trött eller stressad, den har aldrig en ”dålig dag” eller reagerar känslomässigt. Det är ett säkert komplement till andra prover och en läkares bedömning. Men vad det till slut handlar om är att rädda liv. Med säkrare och snabbare diagnoser som leder till rätt insatser i rätt tid, skapar vi de bästa förutsättningarna att göra det, avslutar Helge Brandberg.

Texten är baserad på ett pressmeddelande från Danderyds sjukhus.