Skip to main content
Publicerad: 2020-01-31 16:29 | Uppdaterad: 2020-03-10 10:16

KI-forskare satsar på att utveckla vaccin mot det nya coronaviruset

Forskare arbetar världen över med att ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot det nya coronavirus som sprider sig i Kina. På Karolinska Institutet leder virusforskarna Ali Mirazimi och Matti Sällberg arbetet med att ta fram ett prototypvaccin mot viruset. Men vaccinutveckling tar tid och det lär dröja minst sex till nio månader innan det kan bli aktuellt med att ansöka om kliniska studier och två till tre år innan man kan börja vaccinera allmänheten.

Berätta om arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset

När forskare i Kina delade virusets arvsmassa kunde vi ganska omedelbart påbörja arbetet med att designa olika typer av vaccin baserat på vår tidigare kunskap om sars och mers, och vår erfarenhet av vaccinutveckling mot hemorragiska febrar och levervirus. Då coronavirus är RNA-virus som har lätt att ändra sig (mutera) hoppas vi kunna använda delar av viruset som inte ändrar sig, dvs som är genetiskt stabila och därmed skall ge skydd över hela jordklotet. Inom några veckor hoppas vi ha alla reagens för att kunna studera om vår strategi ger upphov till immunsvar och eventuellt skydd. Man kan välja två spår för vaccinutveckling, dels ett som ska skydda globalt och dels ett som fokuserar på personer vars arbete exponerar dem för smittade individer, som sjukvårdspersonal, poliser och brandmän. Dessa olika grupper ställer lite olika krav på hur vaccinet ska designas och administreras.

Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Bildmakarna.

Hur stor är chansen att det lyckas?

Det är väldigt osäkert. Vi vet inte än hur immunförsvaret reagerar på de proteiner som används i vaccinet, och därmed hur bra skydd som kan ges. Men förhoppningen är att kroppen ska börja skapa ett immunsvar mot just dessa proteiner och därmed lyckas bekämpa sjukdomen om man blir smittad.

Hur ser tidslinjen ut?

Om allt går som på räls så kan vi potentiellt börja söka tillstånd för kliniska studier i människa om sex till nio månader. En viktig tids- och kostnadsfaktor är att få till produktion av vaccin enligt så kallad Good Manufacturing Practice vilket är den kvalitet som krävs för test på människa. Får vi godkännande måste vi ta oss igenom tre faser av kliniska studier som alla har olika krav på sig. Så vi pratar om minst två till tre år innan vi kan ha ett vaccin som kan rullas ut till allmänheten.

Har ni resurserna att hålla på så länge?

Just nu finansierar vi detta inom ramen för befintliga medel. Vi samarbetar ju med flera olika nätverk och andra länder. Om vi lyckas få fram ett prototypvaccin så behövs mycket större resurser med att genomföra de kliniska studierna samt den eventuella produktionen och distributionen. Det faktum att vi överhuvudtaget kan pröva att ta fram ett coronavirusvaccin beror på att vi redan har en plattform för vaccinutveckling som vi kan anpassa för detta virus. Det handlar om ett europeiskt projekt som syftar till att ta fram ett vaccin mot blödarfeberviruset Krim-Kongo och som leds av Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Karolinska Institutet sedan 2017.

portrait of Matti Sällberg at his desk. Laboratory environment.
Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Foto: Peter Andreasson.

Går det att skynda på vaccinutrullningen om det blir en allvarlig pandemi?

Det finns vissa undantag som Världshälsoorganisationen och nationella läkemedelsmyndigheter kan besluta om. Om man t.ex. bedömer att det är en tillräckligt allvarlig kris. Men man måste även överväga de potentiella biverkningarna och titta på vilka personer som drabbas hårdast. Kanske bör man i det här fallet bara vaccinera de med viktiga samhällsfunktioner och med allvarliga underliggande sjukdomar och inte allmänheten i stort, med tanke på att dödlighetsgraden fortfarande är relativt låg. I slutändan är det upp till varje enskilt land att bestämma hur man vill göra.