Nyhetsarkiv

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes.

Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en omfattande internationell studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Upptäckten, som presenteras i The Lancet Respiratory Medicine, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en immunterapi baserad på så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi.

I en rapport som skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att suicidrisken bland ensamkommande asylsökande flyktingbarn 2017 var nio gånger högre än motsvarande tal bland jämnåriga personer i Sveriges befolkning.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har tagit fram en ny cellmodell för mänskliga astrocyter i hjärnan. Dessa celler har en central betydelse vid neurologiska sjukdomar såsom alzheimer, men det har tidigare saknats bra modeller för att studera dem. Cellmodellen kan också användas i industriell skala för att identifiera nya läkemedelskandidater. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.

Med hjälp av en PET-kamera har forskare från Karolinska Institutet utvecklat en ny metod för att undersöka dopaminsystemet i hjärnan hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av ett protein kallat dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom och användas för att hitta nya läkemedel och behandlingsmetoder. Studien publiceras i tidskriften Movement Disorders.

Det nyfödda barnets poäng på den så kallade Apgarskalan kan förutsäga barnets risk att senare bli diagnostiserad med cerebral pares (CP) eller epilepsi. Risken ökar successivt ju lägre Apgarpoäng barnet har, men även lätt sänkta Apgarpoäng kan kopplas till ökad risk för dessa diagnoser. Det visar en omfattande observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att samma mekanismer som gör att träning har en välgörande effekt på hjärnan, också bidrar till att motverka fetma och stärka immunförsvaret. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Metabolism och kan leda till nya läkemedel för behandling av fetma och diabetes.