Ny forskning om tilltro till egen förmåga och användning av evidensbaserat arbetssätt i geriatrisk vård

I den första studien någonsin att kombinera enkätresultat från olika studerande och professionella grupper vid en geriatrisk enhet visar ett multidisciplinärt forskningsteam att arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor på en geriatrisk klinik litar på sina förmågor att leverera evidensbaserad vård.

Forskargruppen publicerade nyligen en artikel i PLOS ONE med titeln “Capability beliefs on, and use of evidence-based practice among four health professionals and student groups in geriatric care: A cross sectional study”. Teammedlemmar är Anne-Marie Boström, Disa Sommerfeld, Annica Stenhols Widström och Anna Kiessling.

Vad handlar er publikationen om?

Artikeln handlar om hälso- och sjukvårdspersonals och studenters tilltro till sin egen förmåga att arbeta evidensbaserat i vården, vilket innebär att använda bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som underlag för beslut om vård och behandling.

Denna enkätstudie har genomförts på en geriatrisk klinik. Arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor har skattat tilltron till sin egen förmåga att arbeta evidensbaserat i vården, samt hur ofta de använder ett evidensbaserat arbetssätt i sitt dagliga arbete. Dessutom har studenter i motsvarande professioner som gjort sin verksamhetsförlagda utbildning på samma klinik tillfrågats om sin tilltro till den egna förmågan att arbeta evidensbaserat i vården. Geriatrisk vård bedrivs i interprofessionella team där graden av evidensbaserat omhändertagande beror av de individuella teammedlemmarnas förmåga att använda ett evidensbaserat arbetssätt. Vad vi vet är detta den första studien som samlat har undersökt flera olika grupper av studenters och hälso- och sjukvårdspersonals skattningar av sin egen förmåga att använda ett evidensbaserat arbetssätt i en och samma kontext.

Vilka är de viktigaste resultaten, och vad vet vi nu som vi inte visste tidigare?

Det fanns inga signifikanta skillnader i tilltro till sin förmåga att arbeta evidensbaserat i vården mellan de fyra yrkesgrupperna. Däremot rapporterade läkargruppen signifikant mer frekvent användning av ett evidensbaserat arbetssätt jämfört med sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Trots avsaknad av skillnader vad gäller självskattad tilltro till sin förmåga mellan yrkesgrupperna sågs alltså skillnad i användning. Med vald studiedesign kan vi inte svara på varför men från andra studier vet vi att det finns skillnader i förutsättningar och arbetsorganisation mellan yrkesgrupperna.

De fyra studentgrupperna rapporterade god tilltro till sin förmåga att arbeta evidensbaserat i vården och det fanns inga statistiska skillnader mellan olika studentgrupper. Detta indikerar att högskolor och universitet har förberett studenterna avseende evidensbaserad vård inför deras verksamhetsförlagda utbildning.

Hur kan den nya kunskapen bidra till att förbättra människors hälsa?

Flera tidigare studier har påvisat att om hälso- och sjukvårdspersonal använder ett evidensbaserat arbetssätt förbättras patientsäkerheten och kvaliteten av vården. Denna studie indikerar att det finns en förbättringspotential, främst för sjuksköterskor och arbetsterapeuter, att arbeta evidensbaserat. Eftersom äldre patienter ofta har flera sjukdomar samtidigt och komplexa vårdbehov är det särskilt angeläget att förbättra och utveckla förutsättningarna för användning av evidensbaserade arbetssätt för att garantera patientsäkerheten. Det behövs dock studier på flera geriatriska kliniker för att kunna säga något om hur pass representativa resultaten och slutsatserna från denna studie är generellt sett.