Publicerad: 2018-02-07 10:15 | Uppdaterad: 2018-02-09 12:54

Forskare frias från oredlighet i forskning men får kritik

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen beslutade på tisdagen att genomförandet av de kliniska forskningsstudierna ”Infusion av amniocyter från fosterhinna och liknande bindvävsstamceller vid vävnadsskada, blödning och/eller transplantat kontra värdreaktion” och de forskningsprojekt som bedrivits under 2009-2017 inte utgör oredlighet i forskning. Däremot kritiseras studierna för brister vad avser forskningsmetodik och forskningsdokumentation.

Under åren 2011–2015 bedrevs vid Karolinska Universitetssjukhuset en klinisk forskningsstudie med syftet att förbättra situationen för patienter som behandlats med stamceller från en annan person, men som därefter drabbats av allvarliga avstötningsreaktioner.

I juni 2015 uppstod frågetecken kring patientsäkerheten och en utredning tillsattes av Karolinska Universitetssjukhuset som ledde till att behandlingarna stoppades. Fram till dess hade 68 barn och vuxna behandlats experimentellt med deciduaceller odlade från donerade placenta.

Karolinska Institutets vikarierande rektor Karin Dahlman-Wright beslutade den 11 april 2016 att inleda en utredning om misstanke om oredlighet i forskning. De forskare som hade medverkat i studien är Olle Ringdén, Mehmet Uzunel, Mats Remberger, Jonas Mattsson, Silvia Nava, Birgitta Omazic, Zuzana Potáková och Helen Kaipe, vilka samtliga var verksamma vid Karolinska Institutet.

I sitt beslut konstaterar rektor Ole Petter Ottersen att forskningsprojektet uppvisar brister vad avser forskningsmetodik och forskningsdokumentation.

Karolinska Institutet finner i likhet med Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etikprövningsnämnden att nödvändiga tillstånd funnits från Läkemedelsverket, etikprövningsnämnden och strålskyddskommittén.

De brister som konstaterats har dock medfört att de försök som gjorts inte har lett till vederhäftiga data. KI anser därför Olle Ringdén klandervärd för bristerna i den genomförda forskningen, men inte till sådan grad att den utgör oredlighet i forskning.