Nyhetsarkiv

Fetma och höga halter av manliga könshormoner under graviditeten kan leda till oroligt beteende hos avkomman, visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften FASEB Journal. Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder.

Vi gratulerar professor Anna Martling, forskargruppsledare för gruppen Kolorektal kirurgi, som får Hilda och Alfred Erikssons pris 2018. Hon får priset "för banbrytande kirurgisk forskning om kolorektal cancer”. Priset som är på 100 000 kr delas ut vid Kungliga Vetenskapsakademiens sammankomst den 16 maj 2018.

Forskare inom den internationella forskningssatsningen Human Cell Atlas (HCA) har med hjälp av nya analysmetoder sekvenserat 250 000 celler med betydelse för tidig utveckling hos människa – från organ som lever, hud och njure. Sten Linnarsson vid Karolinska Institutet deltar i projektet

Hjärnsjukdomar som depression, demens och stroke kan tydligt kopplas till sjunkande funktionsförmåga hos äldre och kan spela en större roll för den vardagliga funktionsförmågan än hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i PLOS Medicine.

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes.

Barn med astma har epigenetiska DNA-förändringar i vissa celler i immunförsvaret. Det visar en omfattande internationell studie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Upptäckten, som presenteras i The Lancet Respiratory Medicine, kan på sikt leda till förbättrad diagnostik och behandling.

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En ny studie av forskare från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till nya läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Studien publiceras i Nature Communications.

Forskare vid Karolinska Institutet har testat en immunterapi baserad på så kallade NK-celler på patienter med svår behandlingsresistent leukemi. Studien som publiceras i tidskriften Clinical Cancer Research visar att den nya terapin är effektiv mot flera olika former av leukemi.

I en rapport som skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att suicidrisken bland ensamkommande asylsökande flyktingbarn 2017 var nio gånger högre än motsvarande tal bland jämnåriga personer i Sveriges befolkning.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har tagit fram en ny cellmodell för mänskliga astrocyter i hjärnan. Dessa celler har en central betydelse vid neurologiska sjukdomar såsom alzheimer, men det har tidigare saknats bra modeller för att studera dem. Cellmodellen kan också användas i industriell skala för att identifiera nya läkemedelskandidater. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.