Internationalisering och pedagogik tema för KI:s utbildningskongress

Den 15–16 mars hölls Karolinska Institutets utbildningskongress som återkommer vartannat år. I år med medicinsk pedagogisk forskning och internationalisering av utbildning som huvudfokus. Här medverkade ledande forskare inom de båda områdena, såväl som regeringens utredare med uppdrag att öka internationalisering av svenska universitet och högskolor.

– Högre utbildning måste anses vara lika viktigt som forskning och det går inte att ha hög kvalitet i utbildningen utan internationalisering, sa rektor Ole Petter Ottersen när han öppnade kongressen.

Karolinska Institutets utbildningskongress är en återkommande kompetenshöjande insats för universitetets lärare. Huvudfokus för årets upplaga var medicinsk pedagogisk forskning och internationalisering.

– Vi vill stödja och uppmuntra lärare i sina pedagogiska insatser och ge möjlighet till kunskapsutbyte bland lärare på KI. Vi har befunnit oss steget före i internationaliseringen av utbildningen men nu måste vi vidare, sa Annika Östman Wernerson, dekan för utbildning.

Internationalisering ska genomsyra allt

En av konferensens inledningstalare var Betty Leask, professor emerita vid La Trobe University i Australien och författare till boken ”Internationalizing the curriculum”. Hon talade om vikten av att vidga begreppet internationalisering. Det handlar inte bara om mobilitet, engelska kurser och antal internationella studenter. Internationalisering är ett förhållningssätt som ska genomsyra alla verksamheter. Det inbegriper interkulturell kompetens, globalisering och öppenhet – och bör vara en del av lärandemålen.

Enligt Betty Leask ska universiteten utbilda professionella medborgare som är flexibla, innovativa och öppna för nya idéer, vilket gör dem till bättre yrkesutövare i mötet med patienterna.

– Utbildningens kvalitet höjs genom att fokusera på internationalisering på hemmaplan. Och åtgärderna måste vara avsiktliga, planerade och riktade mot alla studenter och lärare, inte bara de som kommer att resa utomlands, sa Betty Leask.

Nationell strategi för alla högskolor

Agneta Bladh är regeringens särskilda utredare i den så kallade internationaliseringsutredningen. I hennes uppdrag ingår att föreslå en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor i Sverige samt föreslå hur fler studenter kan få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Vid kongressen presenterade hon delbetänkandet ”En strategisk agenda för internationalisering”, som nyligen lämnats till regeringen.

– Svenska lärosäten måste kunna etablera verksamhet utomlands och utländska aktörer behöver få möjlighet att etablera sig i Sverige. Internationella erfarenheter bör vara meriterande och vi behöver inkludera etiska perspektiv vid internationella samarbeten, sa Agneta Bladh.

Pristagare bland huvudtalarna

En av huvudtalarna var också Brian Hodges, professor vid University of Toronto i Kanada, som år 2016 mottog KI:s pris för forskning i medicinsk pedagogik. Han talade om att den teknologiska utvecklingen möjliggör nya roller för yrkesprofessionella inom vård och hälsa, och att tekniska lösningar kan frigöra mer tid till patientkontakt och empati. Han nämnde också vikten av att förstå gränserna för den artificiella intelligensen och att dessa perspektiv bör ingå i utbildningarna.

Pedagogisk utveckling handlar i dag om att studenterna ska bli professionella i sina framtida yrkesroller, men också utvecklas som människor och vara rustade inför en flerspråkig och internationell arbetsmarknad. Flera talare poängterade att målet med KI:s utbildningar inte bara är att studenterna ska bli framtidens yrkesprofessionella inom medicin och hälsa, utan även bli goda medborgare i en alltmer global värld.

Utbildningskongressen arrangeras av Centrum för lärande och kunskap på uppdrag av KI:s styrelse för utbildning och i år även i samarbete med Gunnar Höglunds och Anna-Stina Malmborgs Stiftelse.

Text: Sabina Bossi och Sabina Giulini