Nyhetsarkiv

För att förstå samspelet mellan sjukdomsalstrare och immunförsvar behöver vi veta hur de inblandade proteinerna verkligen ser ut – vad de har för tredimensionell struktur. Adnane Achours forskning handlar om det. Allra mest intresserad är han av immunförsvarets T-celler samt bakterien Streptococcus pneumoniae.

Mikael Karlsson, professor i immunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, forskar om hur immunsystemet regleras och varför det ibland hamnar i obalans – vilket ger upphov till sjukdom. Särskilt intresserar han sig för B-celler och makrofager. Hans forskning bidrar till ökad kunskap om autoimmun sjukdom och har också koppling till cancer.

Tomas Jernberg forskar om hur olika grupper av hjärtinfarktpatienter skiljer sig åt. Särskilt har han intresserat sig för hjärtpatienter med nedsatt njurfunktion – en grupp som har sämre prognos, och där forskningsunderlaget dessutom är extra bristfälligt.

Rickard Sandberg har utvecklat en metod för enkelcellsanalys som ger banbrytande molekylär insyn till cellers egenskaper och funktion. Metoden används över hela världen för att undersöka normala och sjuka vävnader. Själv använder han den för att besvara frågor om hur arvsmassan och cellidentiteter regleras.

Anna Färnert är professor i infektionsmedicin, särskilt tropikmedicin vid institutionen för medicin, Solna. Hennes forskningsområde är malaria – framför allt om hur kroppens immunförsvar mot sjukdomen påverkas av olika faktorer. Hon har bland annat visat att immuniteten försvinner betydligt snabbare än man tidigare trott och att det behövs upprepade infektioner med olika stammar för att vara skyddad mot malaria.

Att virus skulle kunna orsaka typ 1-diabetes är en gammal hypotes som fått förnyad aktualitet. Malin Flodström Tullberg är professor i typ 1-diabetes vid institutionen för medicin, Huddinge och forskar om kopplingen mellan enterovirus och typ 1-diabetes. Hon hoppas kunna bidra till ett vaccin mot sjukdomen.

Sophie Erhardt forskar om biologiska mekanismer bakom psykisk sjukdom. Med sin upptäckt att patienter med schizofreni har förhöjda halter av kynurensyra i hjärnan har hon lagt grunden till ett forskningsområde som dragit till sig ett stort antal forskargrupper världen över.

Annika Östman Wernerson forskar om molekylära mekanismer bakom olika njursjukdomar. Hon hoppas att kunskaperna ska leda till effektivare diagnostik, vård och behandling. Hon forskar även inom pedagogik, där hon studerar hur studenter hanterar och påverkas av obehagliga upplevelser under sin utbildning.

Knut Lönnroth forskar främst om socioekonomiska riskfaktorer för tuberkulos, och hur hälso- och sjukvårdssystem, särskilt i låg- och medelinkomstländer, kan utformas för att bekämpa sjukdomar som tuberkulos effektivare. Vid KI kommer även migration och hälsa bli ett viktigt tema i hans forskning.

Många barn som föds mycket för tidigt drabbas av någon form av hjärnskada. Ulrika Ådén, professor i neonatologi vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, forskar om hur risken för sådana skador kan minskas, och om hur de skador som inträffar kan lindras. Hon undersöker bland annat vilken påverkan olika kliniska insatser har, men också vikten av stimulans med röst och hudkontakt.

Per-Arne Lönnqvists forskning syftar till att förbättra anestesivården för barn. Han har bland annat bidragit till att utveckla användningen av ultraljud för bättre precision vid lokalbedövning, och har varit pionjär vad gäller användningen av alfa-2-agonister inom barnanestesi och intensivvård.

Sonia Lain letar efter molekyler som kan utvecklas till framtida cancerbehandlingar. Ur mer än 60 000 substanser har hon valt ut de mest lovande kandidaterna. Efter att de molekylära mekanismerna kartlagts går det också att se vilka andra sjukdomar som substanserna kan vara effektiva mot.

Nagihan Bostanci skapar tredimensionella modeller av tandkött och tand för att förstå hur lindrig tandköttsinflammation förvärras till parodontit, tandlossning. Hon hoppas att forskningen bland annat ska bidra till nya, bättre metoder för diagnosticering och prognostisering.

Medicinska Föreningens (MF) kårhus på KI:s campus i Solna är i stort behov av att renoveras, till en beräknad kostnad av 40 miljoner kronor. Nu samlar MF in pengar för att säkra både byggnadens och studentkårens framtid.

Unga vuxna som skadar sig själva löper större risk att även begå självmord, visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Psychological Medicine. Suicidrisken är 16 gånger högre hos dem som vårdats för självskador, jämfört med andra i samma ålder.