Kronisk njursjukdom lika vanligt som typ 2 diabetes

Runt sex procent av stockholmarna tros ha kronisk njursjukdom, ungefär lika många som lider av typ 2 diabetes. Men det finns en stor skillnad – kronisk njursjukdom är på många sätt en osynlig sjukdom och de flesta vet inte om att de är drabbade. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie där man har undersökt förekomsten av sjukdomen bland 1,3 miljoner stockholmare som har sökt sjukvård. Studien publiceras i Nephrology Dialysis and Transplantation.

För den som är drabbad av kronisk njursjukdom försämras njurfunktionen långsamt. I tidiga faser av kronisk njursjukdom är symtomen inte så tydliga, men det är vanligt med högt blodtryck, blodbrist och rubbningar i kalcium-fosfatbalansen. På sikt är sjukdomen förknippad med hjärt-kärlsjukdom och död. I senare faser krävs dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva, men upptäcks sjukdomen i någon av de tidiga faserna finns bra behandlingsmöjligheter. I dag råder dock stor kunskapsbrist kring diagnos och behandling och hur patienterna ska tas hand om av sjukvården.

När forskare vid Karolinska Institutet granskade resultat från kliniska laboratorier i Stockholms län såg de att runt sex procent av de undersökta 1,3 miljoner invånarna hade kronisk njursjukdom. De flesta hade dock inte fått någon diagnos och var omedvetna om sina njurproblem. Njursjukdom visade sig vara lika vanligt som typ 2 diabetes och förekommer ofta samtidigt med andra kroniska sjukdomar såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtkärlsjukdom.

– Studien visar att det saknas medvetenhet om hur vanlig sjukdomen är. Kunskap hos vårdgivarna är viktigt för att kunna behandla och förebygga svår livshotande njursvikt och för att kunna dosera läkemedel rätt. Det finns områden där sjukvården behöver förbättras när det kommer till att upptäcka och behandla sjukdomen, säger Juan-Jesus Carrero, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Albuminuri är ett bra mått för att upptäcka kronisk njursjukdom

Enligt rådande riktlinjer är förekomsten av äggvita i urinen (albuminuri) ett bra mått för att upptäcka kronisk njursjukdom och för att eventuellt få remiss till en njurspecialist. Undersökningen visade att många med påvisad albuminuri i urinen varken blev remitterade eller fick diagnosen kronisk njursjukdom. Endast var fjärde med kronisk njursjukdom hade fått komma till en njurspecialist.

– Genom att öka vårdgivarnas medvetande om sjukdomen, men också hur kronisk njursjukdom kan behandlas i tidiga faser, skulle vi kunna få betydande hälsovinster för samhället, framhåller Carl-Gustaf Elinder, professor och överläkare vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Peter Barany, tf verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset, som bägge är medförfattare till studien.

Studien har finansierats med stöd av Stockholms läns landsting, Hjärt-lungfonden, Vetenskapsrådet, Högskolan Dalarna och Martin Rinds Stiftelse och genomförs vid Karolinska Institutet i samarbete med Johns Hopkins i USA.

Publikation

”Prevalence and recognition of CKD in Stockholm healthcare”
Alessandro Gasparini, Marie Evans, Josef Coresh, Morgan E. Grams, Olof Norin, Abdul R Qureshi, Björn Runesson, Peter Barany, Johan Ärnlöv, Tomas Jernberg, Björn Wettermark, Carl G Elinder och Juan-Jesus Carrero
Nephrology Dialysis Transplant, online 13 oktober 2016, doi: 10.1093/ndt/gfw354