Nyhetsarkiv

I en dansk-svensk populationsbaserad kohortstudie av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) mellan åren 1969-2017 och deras matchade kontroller från, fann Ola Olén, Jonas F Ludvigsson och kollegor att IBD-patienter hade en ökad risk för tunntarmscancer.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Fysisk aktivitet kan fungera förebyggande för personer med metabola syndromet och skydda dem från att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även lätt fysisk aktivitet har visat sig ha goda förebyggande effekter för både kvinnor och män. Det visar en ny studie från GIH och Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Via en unik databas har KI-forskare kunnat studera risk för dödlighet bland personer med leversjukdom orsakad av för mycket alkohol. Huvudförfattare Hannes Hagström, docent vid Institutionen för medicin Huddinge och Solna och medförfattare Jonas F Ludvigsson, professor vid Medicinsk epidemiologi och biostatistik berättar mer om studien.

Cancerfonden finansierar åtta nya forskartjänster och en forskarskola vid KI. Forskarna är på olika steg i karriären och kan tack vare tjänsterna fördjupa sig i sitt område samt skapa långsiktighet i sin forskning.

Två kliniska forskare vid Karolinska Institutet har i år utsetts till Wallenberg Clinical Scholars. Anca Catrina och Mikael Rydén får vardera 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att fördjupa sin forskning och föra ut resultaten i vården.

Karolinska Institutets rektor Ole Petter Ottersen har etablerat en särskild expertgrupp för covid-19 som består av åtta KI-forskare med expertis inom olika områden relaterat till smittspridningen. En av experterna är Hedvig Glans, doktorand på Karolinska Institutet och biträdande överläkare och chef för slutenvården på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården. Det visar en simuleringsstudie av forskare på Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, givet hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.

I ett svenskt-danskt samarbete publicerar nu forskare från Karolinska Institutet, Örebro Universitet och Århus universitet, Danmark, den största studien hittills om risken för tjocktarmscancer vid Crohns sjukdom. Artikeln publiceras i tidskriften The Lancet Gastroenterology Hepatology.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Kroppsegna proteiner som spelar en central roll vid allergier och parasitinfektioner kan hindra immunförsvaret från att felaktigt angripa den egna kroppen och orsaka ledinflammation. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel mot ledgångsreumatism.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 34 miljoner kronor till forskare vid Karolinska Institutet inom utvecklingsforskning.

Två forskningsprogram med inriktning mot AI och bioelektronisk medicin för tillämpning på bröstcancer respektive inflammatorisk sjukdom, har antagits till det tvärvetenskapliga centret MedTechLabs som är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH och Region Stockholm.

Patienter som har den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit löper ökad risk att dö av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer, trots modern behandling. Risken har dock minskat under senare år. Det visar en ny studie som forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med danska forskare, publicerat i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.

Jakob Wikström vid KI är en av årets tre Wallenberg Clinical Fellows. Syftet med programmet är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Anslaget löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 68 miljoner kronor inom utlysningen för klinisk behandlingsforskning till forskare och forskningsmiljöer vid Karolinska Institutet.

Att sätta igång en förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor istället för vid 42 tycks vara säkrare för barnets överlevnad, visar ny svensk forskning vid bland annat Göteborgs universitet, Sahlgrenska och Karolinska Institutet. Den aktuella studien väntas bli en viktig pusselbit inför kommande ställningstaganden inom förlossningsvården.

Gravida kvinnor med ätstörningar behöver mer hjälp och stöd från vården för att minska risken för komplikationer. Det är slutsatsen av en studie som forskare vid Karolinska Institutet har publicerat i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna kunde bland annat visa att barn till mödrar med ätstörningar hade ökad risk att födas för tidigt och med ett litet huvudomfång.

Tolv forskare vid Karolinska Institutet kvalar denna gång in på den årliga listan över högt citerade forskare som Web of Science sammanställer.

Drönare med hjärtstartare, artificiell intelligens och nedkylning av hjärnan – det är några av de metoder Jacob Hollenberg utvärderar för att hjälpa de uppemot 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. I dag tar han emot Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare, och tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden till sin forskning.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

Blodprover kan med god tillförlitlighet identifiera personer med låg risk att utveckla svår leversjukdom, men det behövs bättre metoder i primärvården för att kunna identifiera personer med störst behov av vårdinsatser. Det är några av slutsatserna från en stor registerbaserad studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Gastroenterology.

Fyra forskare belönas i år med Karolinska Institutets Stora silvermedalj. De tilldelas utmärkelsen för storartade insatser till stöd för universitetets verksamhet.

En ny registerstudie av svenska och danska forskare visar att vanliga läkemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom eller IBD, så kallade TNF-α-hämmare, inte ökar risken för allvarliga infektioner hos barn. Tidigare studier har visat på en riskökning för vuxna patienter. Resultaten publiceras i tidskiften The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Tidigt etablerade antikroppar kan orsaka förändringar i ledhinnor och ben som föranleder utveckling av smärtsam kronisk ledinflammation hos patienter med ledgångsreumatism. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i Annals of the Rheumatic Diseases. Fyndet kan ligga till grund för nya sätt att förebygga utveckling av sjukdomen.

Den nya typen av läkemedel mot typ 2-diabetes, så kallade SGLT2-hämmare, är kopplade till minskad risk för hjärtsvikt och död. Läkemedlen kan också kopplas till minskad risk för allvarliga hjärtkärlhändelser. Det visar en stor Skandinavisk registerstudie ledd från Karolinska Institutet, som nu publiceras i tidskriften BMJ.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat ett sätt att utifrån genuttryck som är bevarat mellan arter, dela upp patienter med tarmsjukdomen ulcerös kolit i två skilda grupper. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications. Forskarna hoppas att metoden kan användas för gruppindelning även vid andra autoimmuna sjukdomar.

Varken givarens kön eller tidigare graviditet verkar påverka dödligheten hos patienterna som tar emot blodet, enligt en omfattande observationsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i tidskriften JAMA, tyder på att dagens rutiner för transfusion av röda blodkroppar är säkra och inte behöver ändras.

KI-forskaren Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin, tilldelas anslag på 15 miljoner kronor för molekylär forskning om KOL.

Personer med oupptäckta glukosstörningar löper ökad risk för både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Det visar en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten visar på behovet av ökat samarbete mellan tand- och sjukvård och möjligen av screening för diabetes på tandläkarmottagningar, anser forskarna.

En internationell studie ledd från Karolinska Institutet ger nya insikter i hur immunsystemets regulatoriska T-celler skyddar mot autoimmun sjukdom. Genom att kartlägga vilka kroppsegna proteiner som angrips av immunsystemet hos patienter med sjukdomen IPEX, kunde forskarna visa att regulatoriska T-celler kontrollerar immuntolerans i tarmen. Resultaten publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Fem forskare vid Karolinska Institutet placerar sig på 2016 års lista över ”Highly Cited Researchers”. Totalt listas 3 000 forskare över hela världen som de mest citerade, och på så sätt också de mest inflytelserika, inom 21 olika ämnesområden.

Fyra forskningsprojekt vid Karolinska Institutet får finansiering och stöd från Johnson & Johnson Innovation under två till tre år framåt.