Oupptäckt diabetes kopplas till hjärtinfarkt och tandlossning
Personer med oupptäckta glukosstörningar löper ökad risk för både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Det visar en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten visar på behovet av ökat samarbete mellan tand- och sjukvård och möjligen av screening för diabetes på tandläkarmottagningar, anser forskarna.
Det är sedan tidigare känt att svår tandlossning är kopplat till ökad risk för hjärtinfarkt och att nedsatt glukostolerans och diabetes är vanligare hos personer som fått hjärtinfarkt.
Nu har forskarna bakom dessa tidigare fynd undersökt om oupptäckt glukosstörning – det vill säga en nedsatt förmåga att omsätta socker – är kopplat till båda dessa tillstånd; hjärtinfarkt och tandlossning. Resultaten publiceras tidskriften Diabetes Care.
Tar tillvara data från tidigare studie
Studien är ett samarbete mellan forskande hjärtläkare och tandläkare vid Karolinska Institutet och bygger på data från en tidigare studie kallad PAROKRANK. Den omfattade 805 patienter med hjärtinfarkt inhämtade från 17 svenska hjärtkliniker och 805 kontroller. Kontroller och patienter matchades utifrån ålder, kön och postnummer. Deltagarnas tandlossningsstatus bedömdes med röntgenbilder och glukosstörningar undersöktes med glukosbelastningsprov.
I den nu publicerade analysen uteslöts deltagare med redan känd diabetes. Därefter återstod 712 patienter och 731 kontroller med information om både tandlossningsstatus och glukosstatus. Deltagarnas glukosstatus delades in i tre grupper: normal, nedsatt glukostolerans och nyupptäckt diabetes. I jämförelserna justerades för deltagarnas ålder, kön, rökning, utbildning och civilstånd.
Glukosstörning en viktig riskfaktor
Studien visar att tidigare oupptäckta glukosstörningar, vilka omfattar diabetes och nedsatt glukostolerans, var kopplat till hjärtinfarkt. Det var ungefär dubbelt så vanligt att hjärtinfarktpatienter hade oupptäckta glukosstörningar jämfört med friska kontroller. Detta överensstämmer med forskargruppens tidigare fynd. Hjärtinfarkt drabbar årligen ungefär 30 000 personer i Sverige.
Oupptäckt diabetes visade sig också kopplat till svår tandlossning. När hjärtinfarktpatienter och kontroller analyserades separat kvarstod denna koppling tydligast hos patienterna medan sambandet var mindre tydligt hos kontrollerna. Det senare kan möjligen förklaras av att många kontroller var mycket friska och få hade svår tandlossning och okänd diabetes.
– Våra fynd talar för att glukosstörning är en viktig riskfaktor för såväl svår tandlossning som hjärtinfarkt och för att kombinationen av svår tandlossning och okänd diabetes ytterligare ökar risken för att få en hjärtinfarkt, säger studiens försteförfattare Anna Norhammar, kardiolog och docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Resultaten stärker tidigare kända samband mellan tandlossning och diabetes och visar dessutom att ett sådant samband även finns vid tidigare okänd diabetes.
Utökat samarbete mellan tand- och sjukvård
Fynden bör leda till att man inom diabetesvården tänker på patienternas tandhälsa och på behovet av ett utökat samarbete mellan tand- och sjukvård, anser forskarna.
– PAROKRANK-studien är ett fint exempel på ett sådant samarbete, säger studiens huvudförfattare Lars Rydén, professor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, som varit ordförande för den akademiskt initierade PAROKRANK-studien.
– Studien visar att okända glukosstörningar är vanlig förekommande vid två stora folksjukdomar; hjärtinfarkt och tandlossning. Många människor går regelbundet till tandvården och kanske bör man överväga att där rutinmässigt testa blodsockret hos patienter med svåra tandlossningsproblem för att fånga upp de här patienterna, säger Anna Norhammar.
En begränsning med studien är att trots det stora deltagarantalet var antalet patienter och kontroller med svår tandlossning och oupptäckt diabetes lågt. De observerade skillnaderna i kopplingarna mellan oupptäckt diabetes och svår tandlossning hos patienter och kontroller, kan därför bero på antingen lågt patientantal eller på verkliga skillnader i kopplingen.
Forskningen har finansierats genom anslag från AFA Försäkring, Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet och Stockholms läns landsting (ALF-medel).
Publikation
Anna Norhammar, Barbro Kjellström, Natalie Habib, Anders Gustafsson, Björn Klinge, Åke Nygren, Per Näsman, Elisabet Svenungsson, Lars Rydén.
Diabetes Care, online 10 juni 2019.