Nyhetsarkiv

Karolinska Institutet, genom forskargruppen Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser, är ett av tre universitet som ingår i Erasmus Mundus Masterprogrammet Public Health in Disasters. Programmet är en en förstklassig utbildning inom folkhälsa i katastrofområden, som ger studenterna både praktisk och teoretisk kunskap om folkhälsa, hälso- och sjukvård i katastrofer och global sjukvård och sjukvårdssystem.

Prioriteringar till intensivvård i kris är något som intresserat Centrum för hälsokrisers expertkoordinator Märit Halmin under en längre tid. Nu är hon aktuell med ett temanummer i Läkartidningen i ämnet, tillsammans med ett flertal andra experter i ämnet.

Hälso- och sjukvård är en samhällsfunktion som måste fungera både till vardags och i en hälsokris. I alla hälsokriser, det kan handla om en naturkatastrof, krig i ett instabilt Europa eller en ny pandemi, kommer antalet patienter i behov av vård att öka. Bland dem kommer en viss andel vara kritiskt sjuka i behov av intensivvård. Det ställer bland annat krav på svåra beslut och prioriteringar från deras läkare.

Beredskapsveckan 2024 har dragit igång. Temat för året är ”Sätt igång” och runt om i landet satsar kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och många fler på informations- och kommunikationskampanjer. Men vad är egentligen beredskap?

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

De senaste veckorna har regeringen utfärdat flera nya uppdrag inom hälsokrisberedskap till Socialstyrelsen; bland annat ett Uppdrag att upprätta en nationell förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser. Centrum för hälsokriser ser positivt på regeringens engagemang i dessa viktiga frågor. Vi framhåller att den kompentens vi samlar med fördel kan utnyttjas som resurs i delar av uppdragens genomförande.

Den stora salen på Münchenbryggeriet i Stockholm sjöd av liv på fredagsförmiddagen den 12 april när AT-läkare från hela Sverige övade masskadehantering och triage, med hjälp av simuleringsövningen AnTriEx, som är utvecklad och instrueras av forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Att överleva efter en skada är inte detsamma som att leva. I vilken utsträckning en person kan återgå till sitt tidigare liv och oberoende är en viktig aspekt av återhämtning och rehabilitering är ofta en avgörande faktor. Trots detta är det en faktor som ofta förbises i humanitära situationer och det är ett område där det behövs mer forskning. Bérangère Gohys doktorsavhandling handlar om just detta; att se bortom överlevnad, till hur återhämtning mäts och hur vägen till återhämtning ser ut.

Från första oktober är Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser en egen forskargrupp. Detta till följd av organisatoriska justeringar på institutionen. Verksamheten har dock funnits sedan mer än tjugo år, som ett team med namnet Kunskapscentrum för global katastrofmedicin. I samband med omorganiseringen byter teamet namn, för att ännu tydligare visa fokuset i sitt arbete.

KI:s enda Erasmus Mundus Masterprogram, Public Health in Disasters (Folkhälsa i katastrofer), kommer att fortsätta, efter att samarbetsavtalet mellan de tre partnerna som driver programmet, KI, Universidad de Oviedo och the University of Nicosia, förnyats. Kursledarna ser fram emot att fortsätta ge studenter de senaste verktygen för att arbeta med folkhälsa i katastrofer, samt forska inom området. Med den nya utformningen av programmet kommer dessutom samtliga studenter att komma till KI.

Levnadsvanor, pandemi och tandvård var några av de frågor som diskuterades när socialminister Jakob Forssmed besökte Karolinska Institutet den 28 augusti, samma dag som höstterminen drog i gång.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser är en del av ett konsortium som led sav MSB. Dess uppgift är att titta på behoven för länder i Västra Balkan, tillsammans med Turkiet, för att de ska stärka sin förmåga att förhindra risker kopplade till jordbävningar och andra hälsohot.

Global katastrofmedicin - hälsobehov och insatser på KI var representerat på flera sätt på årets WADEM (the World Association for Disaster and Emergency Medicine) kongress, bland annat I presentationer och posters som presenterade ny forskning som gjorts vid centrumet.

Behövs verkligen internationella fältsjukhus alltid? Och ska vi alltid skicka mediciner till katastrofdrabbade områden? Det var två exempel på myter som Johan von Schreeb tog upp i sitt tal när EU:s hälsoministrar samlades i Stockholm.

Vi känner igen bilderna på sjukvårdspersonal i skyddskläder. Kanske har vi till och med upplevt ett utbrott av sjukdomen i ett område där vi levt och verkat. Men hur är det egentligen att arbeta i ett pågående ebolautbrott? Anneli Eriksson, specialistsjuksköterska och forskningspecialist på KI, svarar på tre frågor om arbetet i det pågående utbrottet i Uganda.

Anneli Eriksson är forskningsspecialist på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin och specialistsjuksköterska med lång erfarenhet av fältarbete. Hon var på väg till Spanien när hon fick vända om och i stället bege sig till Uganda, för att arbeta i en koordinerande roll på Läkare utan gränser (MSF) i deras arbete för att stötta i det pågående ebolautbrottet i landet.

Den 23 september inledde Centrum för hälsokriser vår seminarieserie KI Contributes, som har som målsättning att ta upp samtida hälsokriser, med ett interaktivt panelsamtal om hälsokonsekvenserna av extremhetta. Fokus var att gripa sig an denna mångfacetterade hälsokris med effekter både för individ och samhälle.

The majority of cold wave related deaths occurred in middle-income countries followed by high-income countries, deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries and increased CO2 emissions can result in an increased number of deaths during severe weather events. That is the conclusion of a recently published study that looked at extreme weather events and deaths in the years 1999 to 2018.

Om man hör ordet ‘krigsskada’ så tanker man kanske på skottskador, avslitna kroppsdelar eller brännskador från explosioner. Och samtidigt som dessa definitivt är en del av krigets fruktansvärda skadepanorama, så är verkligheten mer komplex, och kanske delvis också mindre filmisk.

När andra flyr en plats skyndar sig Johan von Schreeb dit. Han har stor erfarenhet av att skapa ordning i kaotiska situationer – men som administratör är han rent katastrofal. Möt professorn som vill styra upp framtidens hälsokriser.

Kunskapscentrum för Global Katastrofmedicin har publicerat tre artiklar hittills i maj. En handlar om kvalitetssäkringsverktyg för intensivvårdsavdelningar i Libanon under covid-19. Den andra tittar på moraliska utmaningar för hälso och sjukvårdspersonal i katastrofer, och konsekvenserna av dessa, och den tredje granskar autotransfusion i låginkomstregioner.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har många på KI visat stor vilja att hjälpa till på olika sätt. Sätten att bidra är många och behöver inte nödvändigtvis handla om att vara på plats. Initiativ som webbinarium, telemedicin och utbildningsinsatser som personer på KI har varit engagerade i, är exempel på hur vi kan bidra oavsett var vi befinner oss.

Sex KI medarbetare reste med kort varsel till Moldavien för att stötta hälso- och sjukvårdspersonal på plats genom utbildning i masskadehantering, triage och krigsskadebehandling. Insatsen skedde genom KI:s Centrum för hälsokriser och på uppdrag av WHO.

Christine Fransman letade efter något nytt i karriären och ville lära sig mer om hälso och sjukvård i katastrofer när hon hittade kursen Public Health Response in Disasters på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund inom hälsovetenskap och arbetar som research manager på ett sjukhus hemma i Nederländerna.

Anna Berdar, ordförande för UMSA – Ukrainian Medical Student’s Association – talade på torsdagsmorgonen den 3 mars 2022 till läkarstudenter på KI. Anna Berdars samtal, som skedde via Zoom från Ukraina, inledde en föreläsningsdag om beslutsfattande med knappa resursers som ges till studenter som läser termin 11 på Karolinska Institutets läkarprogram.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.

Under två halvdagar samlades studenter, forskare & andra från en rad olika ämnesområden online för att samtala kring frågor som rör ojämlikhet & sårbarhet i relation till covid-19-pandemin i Norden. The Nordic Pandemic Network, ett interdisciplinärt nätverk för samarbete om frågor som rör covid-19 & dess påverkan på de nordiska länderna, stod som värd. KI är en del av nätverket, tillsammans med University of Copenhagen, Roskilde University, University of Stavanger & Hanken School of Economics.

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

Fattigdom och våldsamheter pågick redan innan en jordbävning drabbade Haiti i mitten av augusti. Tusentals människor lever i dag i informella internflyktingläger i huvudstaden Port-au-Prince. Dit åkte KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson för att arbeta med Läkare Utan Gränsers akutteam.