Nyhetsarkiv

Vi känner igen bilderna på sjukvårdspersonal i skyddskläder. Kanske har vi till och med upplevt ett utbrott av sjukdomen i ett område där vi levt och verkat. Men hur är det egentligen att arbeta i ett pågående ebolautbrott? Anneli Eriksson, specialistsjuksköterska och forskningspecialist på KI, svarar på tre frågor om arbetet i det pågående utbrottet i Uganda.

Anneli Eriksson är forskningsspecialist på Kunskapscentrum för global katastrofmedicin och specialistsjuksköterska med lång erfarenhet av fältarbete. Hon var på väg till Spanien när hon fick vända om och i stället bege sig till Uganda, för att arbeta i en koordinerande roll på Läkare utan gränser (MSF) i deras arbete för att stötta i det pågående ebolautbrottet i landet.

Den 23 september inledde Centrum för hälsokriser vår seminarieserie KI Contributes, som har som målsättning att ta upp samtida hälsokriser, med ett interaktivt panelsamtal om hälsokonsekvenserna av extremhetta. Fokus var att gripa sig an denna mångfacetterade hälsokris med effekter både för individ och samhälle.

The majority of cold wave related deaths occurred in middle-income countries followed by high-income countries, deaths were likely to occur during heat waves than cold waves or severe winter weather, in particularly in high-income countries and increased CO2 emissions can result in an increased number of deaths during severe weather events. That is the conclusion of a recently published study that looked at extreme weather events and deaths in the years 1999 to 2018.

Om man hör ordet ‘krigsskada’ så tanker man kanske på skottskador, avslitna kroppsdelar eller brännskador från explosioner. Och samtidigt som dessa definitivt är en del av krigets fruktansvärda skadepanorama, så är verkligheten mer komplex, och kanske delvis också mindre filmisk.

När andra flyr en plats skyndar sig Johan von Schreeb dit. Han har stor erfarenhet av att skapa ordning i kaotiska situationer – men som administratör är han rent katastrofal. Möt professorn som vill styra upp framtidens hälsokriser.

Kunskapscentrum för Global Katastrofmedicin har publicerat tre artiklar hittills i maj. En handlar om kvalitetssäkringsverktyg för intensivvårdsavdelningar i Libanon under covid-19. Den andra tittar på moraliska utmaningar för hälso och sjukvårdspersonal i katastrofer, och konsekvenserna av dessa, och den tredje granskar autotransfusion i låginkomstregioner.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut har många på KI visat stor vilja att hjälpa till på olika sätt. Sätten att bidra är många och behöver inte nödvändigtvis handla om att vara på plats. Initiativ som webbinarium, telemedicin och utbildningsinsatser som personer på KI har varit engagerade i, är exempel på hur vi kan bidra oavsett var vi befinner oss.

Sex KI medarbetare reste med kort varsel till Moldavien för att stötta hälso- och sjukvårdspersonal på plats genom utbildning i masskadehantering, triage och krigsskadebehandling. Insatsen skedde genom KI:s Centrum för hälsokriser och på uppdrag av WHO.

Christine Fransman letade efter något nytt i karriären och ville lära sig mer om hälso och sjukvård i katastrofer när hon hittade kursen Public Health Response in Disasters på Karolinska Institutet. Hon har en bakgrund inom hälsovetenskap och arbetar som research manager på ett sjukhus hemma i Nederländerna.

Anna Berdar, ordförande för UMSA – Ukrainian Medical Student’s Association – talade på torsdagsmorgonen den 3 mars 2022 till läkarstudenter på KI. Anna Berdars samtal, som skedde via Zoom från Ukraina, inledde en föreläsningsdag om beslutsfattande med knappa resursers som ges till studenter som läser termin 11 på Karolinska Institutets läkarprogram.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin och chef för Kunskapscentrum för global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet, har utnämnts till föreståndare för KI:s nystartade Centrum för hälsokriser – Health Emergency and Pandemic Science Center. Målsättningen är att skapa ett centrum baserat på KI:s kunskap och kapacitet och hitta länkar mellan verksamheter – allt för att stå bättre rustade inför en ny pandemi eller hälsokris.

Under två halvdagar samlades studenter, forskare & andra från en rad olika ämnesområden online för att samtala kring frågor som rör ojämlikhet & sårbarhet i relation till covid-19-pandemin i Norden. The Nordic Pandemic Network, ett interdisciplinärt nätverk för samarbete om frågor som rör covid-19 & dess påverkan på de nordiska länderna, stod som värd. KI är en del av nätverket, tillsammans med University of Copenhagen, Roskilde University, University of Stavanger & Hanken School of Economics.

Studenterna på 2021/2022-års Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters ska snart avsluta sin tid i Sverige och resa vidare. Vi pratade med Rickkye Gan och Collins Santhanasamy om vad som fick de intresserade av programmet, vad de lärt sig och vad de tar med sig från sin tid i Sverige.

Fattigdom och våldsamheter pågick redan innan en jordbävning drabbade Haiti i mitten av augusti. Tusentals människor lever i dag i informella internflyktingläger i huvudstaden Port-au-Prince. Dit åkte KI-doktoranden och sjuksköterskan Martina Gustavsson för att arbeta med Läkare Utan Gränsers akutteam.