Att träna inför hälsokrisen gör oss mer beredda
Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.
Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet samlar expertis inom områden som rör beredskap och hantering av olika typer av hälsokriser. Där är Hedvig Glans expertkoordinator för området utbrottsberedskap och respons. Hedvig är infektionsläkare med fokus på vård av patienter med smittsamma infektioner och tropikmedicin, och forskar även inom området.
Utbrottsberedskap och respons handlar om att skapa beredskap för att kunna agera vid utbrott av smittsamma sjukdomar som exempelvis covid-19, fågelinfluensa, Ebola – eller något vi ännu inte känner till. I Sverige finns den här beredskapen på våra sjukhus, vi har Folkhälsomyndigheten som ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och smittskyddsläkare i regionerna. Vi är även en del av internationella system med instanser som European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) och Världshälsoorganisationen (WHO) som arbetar med smittskydd och global övervakning, och som vid efterfrågan också kan mobilisera personal och resurser till drabbade länder. Sammantaget skapar det ett system för beredskap och hantering både på lokal, regional, nationell och global nivå.
Scenarioträning ger personliga insikter
Men beredskap handlar också om oss som människor. Det är vi som ska agera när någonting händer.
Hedvig Glans är nyss hemkommen från kursen Outbreak respons scenario training. Det är en internationell utbildning som syftar till att träna de experter som kan sändas ut när det sker utbrott av smittsamma sjukdomar någonstans i världen. Kursen arrangeras av ECDC och European Health Task Force (EUHTF), i samarbete med nätverket Global Outbreak Alert and Respons Network (GOARN).
Utbildningen fokuserar inte på den medicinsk hanteringen, vilket man skulle kunna tro, utan på att träna deltagarna i hur det går till på ett uppdrag och på att hantera olika situationer som kan uppstå. Väl ute på uppdraget ska du snabbt börja arbeta i en grupp med personer du aldrig träffat tidigare, människor med olika bakgrunder, arbetssätt och kultur - och leverera på det. Och hur gör man det under press?
Genom att öva i olika fiktiva, men verklighetsbaserade, scenarier och sedan reflektera tillsammans fick deltagarna syn på både sina egna och andras reaktioner och kunde successivt ersätta dem med mer konstruktiva sätt att agera på.
– Det var intressant att se hur vi allihop agerade under scenarioövningarna. Jag la speciellt märke till att vi till en början helt glömde bort vanlig artighet. I normala fall presenterar man sig såklart alltid när man kliver in någonstans, men nu tappade vi plötsligt bort artighetsfraser och gick direkt på sakfrågor och uppdraget. Det skulle aldrig fungera – förtroende och personliga relationer är avgörande för allt samarbete. Att bli medveten om att det trots allt är så man kan reagera under press var väldigt nyttigt, berättar Hedvig Glans.
Hedvig håller själv i beredskapsövningar för sjukhus och regioner och ser stor nytta med den här typen av träning.
– Vi glömmer ofta bort de sociala färdigheterna när vi pratar beredskap, men det handlar ju inte bara om vad vi som experter har för faktiska kunskaper utan också om hur väl vi kan använda dem i skarpt läge. Jag kommer att försöka baka in sådana här moment i mina övningar framöver, fortsätter Hedvig.
Utökat samarbete med ECDC
Det huvudsakliga syftet med att Hedvig deltog var för att det inom GOARN och ECDC finns ett behov av att utbildningen ska kunna ges regelbundet i Europa. Till det behövs en kursledning som både kan anpassa och hålla i utbildningen framöver och tanken är att Centrum för hälsokriser här ska kunna bidra.
– Samtidigt lär vi oss också nya upplägg som vi kan ta hem och använda i andra sammanhang. Det är ett bra sätt att bygga beredskap på, avslutar Hedvig.
Om GOARN och sekondering av kompetens
GOARN är ett WHO-nätverk med över 310 tekniska institutioner och nätverk världen över som svarar på akuta folkhälsokriser genom att mobilisera personal och resurser till drabbade länder. Nätverket samordnas av ett operativt stödteam vid WHO:s huvudkontor i Genève och styrs av en styrgrupp. Målet är att snabbt och effektivt bidra till att förebygga och kontrollera utbrott av infektionssjukdomar och andra folkhälsokriser, när hjälp efterfrågas.
Centrum för hälsokriser är en av de fem svenska partnerorganisationer till GOARN och som sekonderar experter till pågående hälsokriser runt om i världen. Läs mer om centrumets arbete med sekondering.
Beredskapsveckan
Beredskapsveckan är en temavecka och kommunikationsinsats som genomförs vecka 39 varje år. Veckan leds av MSB och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna.
Temat för 2025 är "Du är en del av Sveriges totalförsvar".