Nyhetsarkiv

Förmaksflimmer är den enskilt största riskfaktorn för att drabbas av stroke. Om screening för att hitta förmaksflimmer hos äldre infördes skulle det inte bara öka chansen att förebygga stroke hos individer, utan också spara pengar för hälso- och sjukvården. Det visar forskning från Linköpings universitet och Karolinska Institutet. Studien publiceras i tidskriften European Heart Journal.

Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.

Förmågan att släppa ett föremål med handen är mycket viktig för att få en funktionell hand efter stroke.

En prestigelös ”doer” med visioner. Professorn och arbetsterapeuten Susanne Guidetti vill göra livet värt att leva för strokedrabbade. ”Jag har lärt mig att vardagen inte kan tas för given men också att man kan påverka sin situation mycket mer än man tror”, säger hon.

Forskargruppen HELD presenterade på Arbetsterapiforum sin forskning kring att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom strokeområdet. Det har nu uppmärksammats i tidningen Arbetsterapeutens senaste nummer där bl a Susanne Guidetti intervjuas.

– Jag vill verkligen att min forskning ska bidra till låg- och mellaninkomstländer, sa Susanne Guidetti när hon höll sin professorsföreläsning fredagen den 22 oktober på temat ”Rehabilitering på patientens villkor”.

Screening för förmaksflimmer hos 75–76-åringar kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet.

Forskare i projektet ”Make my day” stötte, som många andra, på stora problem när coronapandemin drog in över landet. Hur skulle datainsamlingen nu kunna göras? Men man fann på råd och lyckades hålla tidsplanen i sin pilotstudie.

Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie med strokepatienter från 35 sjukhus i Sverige att läkemedlet inte har någon sådan effekt. Studien har letts av forskare vid Karolinska Institutet och publiceras i tidskriften The Lancet Neurology.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Ett nytt sätt att utvärdera och prioritera vård för patienter som drabbas av akut stroke – som använts i Region Stockholm sedan 2017 – har lett till snabbare vårdinsatser och förbättrat omhändertagande, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften JAMA Neurology.

Ett införande av nya riktlinjer för kolesterolsänkande behandling från europeiska expertorganisationer skulle drastiskt öka kostnaden för hälso- och sjukvården. Det visar en simuleringsstudie av forskare på Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften European Heart Journal. Enligt forskarna understryker resultatet behovet av att genomföra en kostnadseffektivitetsanalys av riktlinjernas innebörd, givet hur mycket den föreslagna behandlingen för högriskpatienter i dagsläget kostar.

Bukfetma ökar inte bara risken för en första hjärtinfarkt eller stroke, utan även för återkommande hjärt-kärlhändelser. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Preventive Cardiology.

Niklas Almqvist, läkarstudent vid KI, utsågs i oktober till ”Regional Winner Medical Sciences” i Undergraduate Awards och i helgen, 11-13 november, ägde konferensen för alla pristagare i de olika kategorierna och andra inbjudna rum. Vi bad Niklas berätta lite om konferensen.

Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet visat att det tidigare kända sambandet gäller även i miljöer där luftföroreningarna anses vara låga generellt. En svensk studie publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives talar för att det framförallt är sotpartiklar från trafikavgaser som ökar risken för stroke, och inte luftföroreningar från andra källor.

Det är Charlotte Ytterberg, Susanne Guidetti och Staffan Josephsson som får bidrag.

Environmental Exposures and Cardiovascular Disease
Editor: Karin Leander, IMM

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.

Hallå där Martha Gustavsson, doktorand vid sektionen för arbetsterapi. Du ska disputera den 29 maj med din avhandling ”Participation in everyday life after stroke: Development and evaluation of F@ce – a team-based, person-centred rehabilitation intervention supported by Information and Communication Technology”, vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har genom experiment på möss hittat en ny möjlig behandling för att minska hjärnskador efter stroke hos patienter med diabetes typ 2. Det aktuella läkemedlet är redan godkänt för att användas mot diabetes typ 2. Forskarna hoppas nu att den nya kunskapen, som presenteras i vetenskapstidskriften Diabetes, även ska öppna för behandling av andra högriskgrupper för stroke.