Nyhetsarkiv

Under första veckan i oktober bjuder Karolinska Institutet tillsammans med Nobel Prize Museum in till inspirerande event. Lyssna till panelsamtal om AI kan tilldelas Nobelpris, om utrotningen av HPV eller ta chansen att besöka KI:s zebrafisklabb.

Ska du arrangera ett evenemang riktat till allmänheten under hösten 2023? Schemalägg det till 2–9 oktober 2023 och passa på att marknadsföras som en del av Nobel Calling Stockholm! Veckan bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Ge förslag till 2024 års Nobelkonferenser, minisymposier i serien ”Frontiers in Medicine” eller Karolinska Research Lectures vid Nobel Forum. Skicka ditt förslag enligt formuläret senast den 31 mars 2023.

När Svante Pääbo berättade om neandertalarnas betydelse lyssnade människorna i Aula Medica noga. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin förklarade bland annat att vi bär på deras gener och att de kan ha varit känsligare än vi tror.

Svante Pääbo har inte ens fysiskt mottagit 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin än. Trots det drömmer han redan om nya banbrytande upptäckter.

K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi tilldelas 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna. Här kommenterar de årets kemipris.

Varifrån kommer vi? Och vilka är vi? Tack vare Svante Pääbo, 2022 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, vet vi mer om vad som gör oss unikt mänskliga. Men också om det genetiska arvet från våra utdöda närmaste släktingar.

Från graviditeter och depression till covid-19. Neandertalarna är fysiskt utdöda men deras gener lever kvar. På gott och ont påverkar de än i dag vår hälsa. Med anledning av att forskaren Svante Pääbo tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 publicerar vi denna tidslinje över neandertalarna, tidigare publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap.

Många gladdes åt att professor Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin, en som gladdes extra är Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han har i flera år samarbetat med Svante Pääbo, inte minst när det gällt att hitta neandertal-gener som kan påverka hur sjuka olika människor blir efter covid-19-smitta.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 tilldelas Svante Pääbo för hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Upptäckten av hepatit C-virus blir i år uppmärksammat genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. I dag går det att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Världshälsoorganisation har som mål att eliminera hepatit C till 2030, men är det möjligt? Så här resonerar tre forskare.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Här kommenterar KI-forskare som själva använder metoden i sin forskning årets kemipris. ”Detta har vi gått och väntat på,” säger Fredrik Lanner.

2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2020 ska delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckter av hepatit C-virus.

Det var med chock och besvikelse som Nobelprisvinnaren Michael Kremer först studerade resultatet av hans numer berömda skolstudie i Kenya på 1990-talet. Siffrorna visade att fler läroböcker inte gjorde något för att förbättra skolresultaten, tvärt emot vad de flesta forskare trodde. Men istället för att ge efter för besvikelsen grävde Kremer djupare för att ta reda på vilka åtgärder som verkligen gjorde susen och fick till slut svaret: riktad hjälp för svagare studenter.

I tre strålande Nobelföreläsningar beskriver pristagarna hur forskning om cellers system för att hantera syrebrist kan leda till bättre behandling mot anemi, kärlförtvining och cancer.

Grattis Lennart Ilke, senior rådgivare vid Karolinska Institutets fastighetsavdelning, som har översatt en av de böcker av 2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, som finns på svenska.

2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har förklarat en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 belönar upptäckten att det går att behandla cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer. Bakom upptäckten ligger en djärv idé och nyfiken grundforskning, vilket har lett till en helt ny princip för cancerbehandling och redan godkända läkemedel. Området fortsätter att utvecklas snabbt – bland annat genom forskning på Karolinska Institutet.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2018 ska delas lika mellan James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.

Under Nobelveckan samlas årets Nobelpristagare i Stockholm. En av dessa, Tomas Lindahl, som får Nobelpriset i kemi 2015 tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar, gjorde flera av sina avgörande upptäckter i ett källarlabb på 1970-talets Karolinska Institutet.

Årets Nobelpris i kemi 2015 går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Tomas Lindahl gjorde de avgörande upptäckter, som han nu belönas för, vid Karolinska Institutet.