Nyhetsarkiv

Institutionen för fysiologi och farmakologi firade under 2024 hela 75 år sedan den kungliga invigningen på campus i Solna. Men FyFas historia sträcker sig längre tillbaka än så – och blickar framåt mot många år av gemenskap och framstående forskning och undervisning. Den 23 april firar institutionen med en heldag, med såväl föredrag som draknäste.

Har ni planer på ett evenemang riktat till allmänheten hösten 2025? Schemalägg det till början av oktober och bli en del av Nobel Calling Stockholm. En vecka som bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Månlandningar, maskar och mikro-RNA är några av Victor Ambros och Gary Ruvkuns gemensamma intressen. I sina Nobelföreläsningar berättade de hur de tidigt tog sikte på stjärnorna och nådde ett Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Amerikanen David Baker har lyckats med konststycket att skapa helt nya proteiner – livets byggstenar som styr alla biologiska processer i kroppen. Han delar 2024 års Nobelpris i kemi med Demis Hassabis och John M. Jumper från Google DeepMind, Storbritannien, som ligger bakom AI-verktyget AlphaFold2. ”Nu kan det ta minuter i stället för år att få en bra uppfattning av hur ett protein ser ut och hur det kan fungera”, säger KI-professorn Luca Jovine som tidigt inledde ett samarbete med DeepMind.

Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA, som har en avgörande roll för att komplexa organismer kan utvecklas. På Karolinska Institutet pågår det forskning om hur dessa små molekyler kan få en klinisk tillämpning.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att tilldela 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin gemensamt till Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i post-transkriptionell genreglering.

Nobelpristagaren och den tidigare rektorn för Karolinska Institutet Bengt Samuelsson har avlidit vid en ålder av 90 år. Bengt Samuelsson tilldelades Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 1982 tillsammans med Sune Bergström (1916–2004) och John R. Vane (1927–2004) för sina upptäckter rörande prostaglandiner – hormonlika substanser som reglerar en rad viktiga processer i kroppen. Bengt Samuelsson var också rektor vid Karolinska Institutet åren 1983–1995.

Katalin Karikó och Drew Weissmans upptäckter möjliggjorde de första vaccinen mot covid-19. Men det är bara en av alla saker man kan göra med mRNA förklarade årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin under sina Nobelföreläsningar på Karolinska Institutet.

Som en del av Nobelveckan bjöds KI-studenter in till en föreläsning om Alfred Nobel och om Katalin Karikó och Drew Weissman, årets pristagare i medicin eller fysiologi. Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen och Nobelkommittén, delade med sig av sina erfarenheter av såväl nomineringsprocessen som av att ringa överraskade pristagare mitt i natten.

Hur ser det aktuella läget ut för utrotning av HPV-virus? Fredag 6 oktober ordnas ett öppet seminarium om vägen från upptäckt av humana papillomvirus som orsakar livmoderhalscancer, till förebyggande vaccin. Delta på plats i Solna eller anslut digitalt.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin går i år till Katalin Karikó och Drew Weissman. Deras forskning ledde till effektiva mRNA-vaccin som begränsade covidpandemin och räddade miljontals liv. Priset är välförtjänt enligt forskare från Karolinska Institutet.

Under en timme får du möjlighet att besöka KI:s zebrafiskenhet och se allt ifrån teknisk utrustning, djurhållning och forskning. Vad krävs egentligen för att hålla över 20 000 zebrafiskar? Visningarna är en del av Nobel Calling Stockholm 2023 som arrangeras tillsammans med Nobel Prize Museum.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weissman för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19.

När Svante Pääbo berättade om neandertalarnas betydelse lyssnade människorna i Aula Medica noga. Nobelpristagaren i fysiologi eller medicin förklarade bland annat att vi bär på deras gener och att de kan ha varit känsligare än vi tror.

Svante Pääbo har inte ens fysiskt mottagit 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin än. Trots det drömmer han redan om nya banbrytande upptäckter.

K. Barry Sharpless, Morten Meldal och Carolyn R. Bertozzi tilldelas 2022 års Nobelpris i kemi för utvecklingen av klickkemin, ett enkelt sätt att bygga molekyler. Flera KI-forskare använder dagligen tekniken i sin forskning och en är medförfattare till en vetenskaplig studie med en av pristagarna. Här kommenterar de årets kemipris.

Varifrån kommer vi? Och vilka är vi? Tack vare Svante Pääbo, 2022 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, vet vi mer om vad som gör oss unikt mänskliga. Men också om det genetiska arvet från våra utdöda närmaste släktingar.

Från graviditeter och depression till covid-19. Neandertalarna är fysiskt utdöda men deras gener lever kvar. På gott och ont påverkar de än i dag vår hälsa. Med anledning av att forskaren Svante Pääbo tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 publicerar vi denna tidslinje över neandertalarna, tidigare publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap.

Många gladdes åt att professor Svante Pääbo tilldelas 2022 års Nobelpris i fysiologi eller medicin, en som gladdes extra är Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Han har i flera år samarbetat med Svante Pääbo, inte minst när det gällt att hitta neandertal-gener som kan påverka hur sjuka olika människor blir efter covid-19-smitta.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 tilldelas Svante Pääbo för hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

2021 års Nobelpris i medicin eller fysiologi handlar om hur människan kan känna temperatur och beröring. Upptäckterna förklarar grundläggande funktioner i våra liv och har öppnat dörrar för nya behandlingar av exempelvis smärta. Att vi människor kan känna en isande vind, en het platta eller en kram, kan verka självklart. Men hur det går till var okänt fram till Nobelpristagarnas upptäckter, som gjordes för inte särskilt länge sedan.

Upptäckten av hepatit C-virus blir i år uppmärksammat genom 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. I dag går det att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Världshälsoorganisation har som mål att eliminera hepatit C till 2030, men är det möjligt? Så här resonerar tre forskare.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Här kommenterar KI-forskare som själva använder metoden i sin forskning årets kemipris. ”Detta har vi gått och väntat på,” säger Fredrik Lanner.

2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till upptäckten av hepatit C-virus. Tack vare pristagarnas arbete går det i dag att upptäcka viruset i blod och behandla infektionen effektivt. Det har räddat livet på miljontals människor. Priset sätter också fokus på vikten av forskning om virus.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2020 ska delas lika mellan Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckter av hepatit C-virus.

Det var med chock och besvikelse som Nobelprisvinnaren Michael Kremer först studerade resultatet av hans numer berömda skolstudie i Kenya på 1990-talet. Siffrorna visade att fler läroböcker inte gjorde något för att förbättra skolresultaten, tvärt emot vad de flesta forskare trodde. Men istället för att ge efter för besvikelsen grävde Kremer djupare för att ta reda på vilka åtgärder som verkligen gjorde susen och fick till slut svaret: riktad hjälp för svagare studenter.

I tre strålande Nobelföreläsningar beskriver pristagarna hur forskning om cellers system för att hantera syrebrist kan leda till bättre behandling mot anemi, kärlförtvining och cancer.

Grattis Lennart Ilke, senior rådgivare vid Karolinska Institutets fastighetsavdelning, som har översatt en av de böcker av 2018 års Nobelpristagare i litteratur, Olga Tokarczuk, som finns på svenska.

2019 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har förklarat en livsnödvändig förmåga – hur celler anpassar sig efter tillgången på syre. Upptäckterna har öppnat nya strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och flera andra sjukdomar och undersöks nu vidare vid bland annat Karolinska Institutet.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2019 skall delas lika mellan William G. Kaelin Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza för deras upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2018 belönar upptäckten att det går att behandla cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer. Bakom upptäckten ligger en djärv idé och nyfiken grundforskning, vilket har lett till en helt ny princip för cancerbehandling och redan godkända läkemedel. Området fortsätter att utvecklas snabbt – bland annat genom forskning på Karolinska Institutet.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har i dag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2018 ska delas lika mellan James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin handlar om sambandet mellan himlakroppars rörelser och molekylära svängningar i våra celler. Eller enklare uttryckt; om vår biologiska inre klocka, vår dygnsrytm.

Under Nobelveckan samlas årets Nobelpristagare i Stockholm. En av dessa, Tomas Lindahl, som får Nobelpriset i kemi 2015 tillsammans med Paul Modrich och Aziz Sancar, gjorde flera av sina avgörande upptäckter i ett källarlabb på 1970-talets Karolinska Institutet.

Årets Nobelpris i kemi 2015 går till Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar för att de på molekylär detaljnivå har kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Tomas Lindahl gjorde de avgörande upptäckter, som han nu belönas för, vid Karolinska Institutet.