Tidslinje för neandertalarna – en släkthistoria med hälsoeffekter
Från graviditeter och depression till covid-19. Neandertalarna är fysiskt utdöda men deras gener lever kvar. På gott och ont påverkar de än i dag vår hälsa. Med anledning av att forskaren Svante Pääbo tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 publicerar vi denna tidslinje över neandertalarna, tidigare publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap.
Text: Matilda Skoglöw för Medicinsk Vetenskap nr 4 2020
1829: Det första kända fossilet av en neandertalare är en barnskalle och hittas i ett belgiskt grottområde. På Gibraltar upptäcks ytterligare benrester. Först decennier senare klassas dessa fynd som kvarlevor från neandertalare.
1856: I tyska Neandertal gräver arbetare i ett kalkbrott fram benfragment. De påminner om en modern människas men efter åtta år enas forskare om att kvarlevorna tillhör en dittills okänd människoart. Arten döps efter fyndplatsen.
1976: Grottan Sima de los Huesos i norra Spanien börjar undersökas. Forskare hittar tusentals benfragment från sammanlagt 28 individer. Benen beräknas vara 430 000 år gamla och tillhör troligen väldigt tidiga europeiska neandertalare.
1997: Forskare extraherar och analyserar för första gången delar av arvsmassa från neandertalare. Det är benfragmenten från Neandertal som undersöks och studien leds av den svenske evolutionsgenetikern Svante Pääbo.
2010: Neandertalarnas kompletta arvsmassa kan nu jämföras med moderna människors. Studien visar att DNA från neandertalare lever kvar i många av oss. Mötena tros ha skett i Mellanöstern för cirka 60 000 år sedan.
2016: När DNA från homo sapiens hittas i kvarlevor från en neandertalare skrivs tidslinjen för människans tidiga historia om. Fyndet berättar att grupper av moderna människor lämnade Afrika för mer än 100 000 år sedan – 35 000 år tidigare än vad man förut trott. Två oberoende europeiska studier visar också att arvet från neandertalarna har betydelse för moderna människors immunförsvar. Genvarianterna har troligtvis hjälpt oss att hantera ny mat och sjukdomar men kan också öka risken för allergi.
2018: I Sibirien hittas en 90 000 år gammal benbit tillhörande en flicka vars mamma var neandertalare och pappa denisovamänniska. Fyndet är det första i sitt slag och tyder enligt forskarna på att olika typer av människoarter gärna fick barn ihop om möjlighet fanns.
2019: Ny forskning ifrågasätter den moderna människans skuld i att neandertalarna dog ut. Det kan istället ha berott på inavel samt fluktuerande döds- och födelsetal. Även klimatförändringar har framförts som möjlig förklaring.
2020: Tillsammans med internationella kollegor upptäcker KI-forskaren Hugo Zeberg att en genvariant från neandertalarna ger färre missfall och blödningar under graviditeten, men också att en annan genvariant ökar risken för svår covid-19.
Korta fakta om neandertalarna
Neandertalarna, Homo neanderthalensis, var en människoart som levde för cirka 400 000 till 40 000 år sedan. De fanns i stora delar av Europa samt i sydvästra och centrala Asien. Dagens forskning om genvarianter och hälsa baseras på arvsmassan från tre neandertalare, varav två hittats i Sibirien och en i Kroatien.
Framtidens utmaningar
Etisk acceptans
Att peka ut skillnader i gruppers genetik och deras arv från andra människoarter har av vissa uppfattats som kontroversiellt. Modern genetisk forskning visar dock att människan genom hela sin historia har integrerats med grupper de mött längs vägen.
Protektionism
För att forskningsfältet ska utvecklas genom internationella studier krävs fortsatt utbyte av information mellan länder. I nuläget finns enligt KI-forskaren Hugo Zeberg tecken på ökad protektionism av forskningsdata, bland annat i Kina.
Förstå neandertalarna bättre
Länge beskrevs neandertalarna som en mindre begåvad släkting till dagens människor. I dag vet vi att de var intelligenta, skickliga verktygsmakare och påhittiga jägare men mycket är ännu okänt.
Källor: Natural History Museum, ”Who Were The Neanderthals?”. National Geographic, 2019, ”Ancient DNA reveals new twists in Neanderthal migration”. Karolinska Institutet, 2020, ”Kvinnor som ärvt gen från neandertalare föder fler barn”. Britannica, 2006, ”Lagar Velho - anthropological and archaeological site, Portugal”. Nature, 2018, ”The genome of the offspring of a Neanderthal mother and a Denisovan father”. AFP, 2016, ”Neanderthal DNA redraws human out-of-Africa timeline”. Max-Planck-Gesellschaft, 2016, ”Neanderthals boosted our immune system”.