Nobelpriset 2015: Kampen mot parasitsjukdomarna fortsätter
Artemisinin och Avermectin/Ivermectin – upptäckter som i år belönas med Nobelpriset i fysiologi eller medicin – har räddat miljoner människor från malaria, flodblindhet och elefantiasis. Kampen mot sjukdomarna fortsätter – även i Karolinska Institutets forskning.
Av de 500 000 per år som beräknas dö i malaria är en mycket stor andel små barn. Ungdomar och vuxna i malariaområden har hunnit bygga upp ett immunförsvar mot sjukdomen. Professor Anna Färnert studerar denna immunitet.
– Vi har bland annat visat att människor som infekteras kontinuerligt med flera parasitstammar har ett bättre försvar mot sjukdomen. Det tyder på att ett framtida malariavaccin bör innehålla flera delar för att ge bra skydd.
Färnerts kliniska forskning i Sverige har lett till en ny syn på immuniteten mot allvarlig malaria. Den är inte livslång, vilket man tidigare trodde.
– Patienter som ursprungligen kommer från Afrika men som levt länge i andra delar av världen tappar sitt skydd, säger hon.
Ambitiösa insatser
Anders Björkman, senior professor, har forskat om malaria i 35 år. Ett av hans forskningsspår gäller Zanzibar utanför Tanzanias kust, där ambitiösa insatser mot malaria pågått länge.
– Det handlar om en kombination av framför allt Artemisinin men även myggkontroll och andra åtgärder, säger Björkman. Öarna har 1,5 miljoner invånare och insatserna har sänkt malariaförekomsten med 97 procent med halveringen av total barnadödlighet.
Även professor Akira Kaneko intresserar sig för öar, och har lyckats göra och behålla Aneityum, med 700 invånare, i Stilla havet helt malariafri. Nu tänker han göra samma sak i Victoriasjön.
– Det rör sig om fyra öar samt en del av fastlandet, säger han. Vi börjar en pilotstudie på en liten ö i januari 2016. Insatsen är en kombination av olika åtgärder, inklusive läkemedelsbehandling till alla 60 000 i området. På grund av människors rörlighet kommer det komma in nya malariafall i området, men med den här strategin hoppas vi få ner förekomsten av sjukdomen från 30 till under 1 procent på fyra år.
Resistensen ökar
Gemensamt för malariaforskarna är att de alla är oroade av den ökade resistensen mot Artemisinin. Pedro Gil är en av dem som ägnar sin forskning åt detta hot.
– Vi forskar om de molekylära mekanismerna bakom resistens för att hitta optimala kombinationer av läkemedel för detta, säger han. Syftet är att hitta kombinationer där parasiten inte kan utveckla resistens mot alla ingående delar, att placera den i ett Moment 22: utvecklar den resistens mot A blir den angripen av B och tvärtom. Vi planerar för kliniska försök om detta i Mali under 2016.
Ett annat sätt att motverka resistensens effekter är att utveckla nya läkemedel.
– Vi har tagit fram en kandidat kallad Sevuparin som fungerar enligt en helt ny princip: genom att blockera en receptor, berättar professor Mats Wahlgren. Det hindrar parasiten att ta sig in i de röda blodkropparna. Vi är klara med en fas I/II-studie och har just skickat in resultaten för publicering.
På sikt kan sjukdomarna utrotas
Även när det gäller Ivermectin – läkemedlet mot parasitmask – kan resistens bli ett problem i framtiden, berättar forskaren Susanne Nylén.
– Det finns inga tydliga tecken på resistenta maskar hos människa än, men hos boskap förekommer det, säger hon. För djur används dock Ivermectin mycket mer, så trycket för att utveckla resistens har varit betydligt större där.
Hon konstaterar att Ivermectin hittills varit ett mycket framgångsrikt vapen i kampen mot flodblindhet och elefantiasis: många länder är, eller är på väg att bli, fria från sjukdomarna och på sikt kan ett fullständigt utrotande vara möjligt.
För malariabekämpningen är läget betydligt svårare.
– Målet är att utrota sjukdomen helt till 2050, vilket är en gigantisk utmaning, säger Mats Wahlgren.
Text: Anders Nilsson