Nyhetsarkiv

Den 1 november 2023 besökte statsminister Ulf Kristersson och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson Genomic Medicine Sweden (GMS) för att ta del av arbetet med precisionsmedicin för en bättre cancervård. Några av de frågor som lyftes var bred gensekvensering som en del av individanpassad vård, samt behandling och tillgängliggörande av data.

Anna Wedell, professor vid Karolinska Institutet, har tilldelats Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) Guldmedalj 2023 för sina insatser inom precisionsmedicin. Denna guldmedalj har delats ut sedan 1921 för framstående insatser inom teknik, ekonomi, näringsliv och samhälle.

Hjärt-kärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och i världen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att artificiell intelligens verkar kunna spela en roll i att identifiera risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien, som publicerats i Cardiovascular Research, kan i framtiden leda till mer exakta diagnosmetoder.

SciLifeLab och Wallenbergs nationella program för datadriven livsvetenskap (DDLS) lanserades 2020 och stöds av medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Detta 12-åriga initiativ fokuserar på fyra strategiska forskningsområden i Sverige: Cell- och molekylärbiologi, Evolution och biologisk mångfald, Precisionsmedicin och diagnostik samt Epidemiologi och infektionsbiologi.

Karolinska Universitetssjukhusets direktör Björn Zoëga och Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson har undertecknat ett avtal om att etablera ett nytt gemensamt centrum för avancerade cell-, gen-, och vävnadsterapier.

Som avslutning för Sveriges ordförandeskap i EU håller regeringen en europeisk Life Science-konferens i Aula Medica på Karolinska Institutet den 26–27 juni. Precisionsmedicin är temat och KI har tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset bidragit i arbetet med framtagandet av programmet.

En ny svensk studie kring orsaker till neuromuskulära sjukdomar har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Neurology. Studien är gjord av forskare i gruppen Sällsynta diagnoser vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, i samarbete med läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Som en del av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd var samtliga hälso- och sjukvårdsministrar inbjudna till ett informellt möte i Stockholm den 4-5 maj för att behandla frågor om krisberedskap och säkerställa tillgång till innovativa och etablerade läkemedel.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har tillsammans med hälsoekonomer vid Linköpings Universitet analyserat kostnader för olika metoder att diagnostisera genetiska orsaker till intellektuell funktionsnedsättning. Studien, som publiceras i Scientific Reports, visar att kostnadseffektiviteten är större vid helgenomsekvensering än vid den traditionella genetiska utredningen.

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

Region Stockholm har i samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset lanserat en handlingsplan för precisionsmedicin i regionen. Nu kommer fler patienter att dra nytta av den forskning som görs inom precisionsmedicin.

En grupp forskare vid bland annat Karolinska Institutet, SciLifeLab och Karolinska universitetssjukhuset tilldelas totalt 14,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det fyraåriga anslaget ingår i Vetenskapsrådets satsning på forskningsinfrastruktur och syftar till att tillgängliggöra nya teknologier för kliniska studier inom precisionsmedicin.

Utbildningsminister Mats Persson träffade både forskare och studenter när han besökte Karolinska Institutet den 1 februari. I dialogen med studenter och doktorander lyftes bland annat förutsättningarna för den verksamhetsförlagda utbildningen, reglerna för studiefinansiering och situationen för utländska studenter och forskarstudenter. Forskarna pekade på framsteg för bland annat precisionsmedicin och vacciner och berättade om KI:s beredskap för nya hälsokriser.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

Forskare vid Karolinska Institutet, Centre for Imaging Research (CIR), SciLifeLab och RISE har tillsammans erhållit ett anslag på över 100 miljoner kronor från EU-kommissionens program för ett digitalt Europa. Projektet, kallat TEF-Health, ska bland annat verka för ett snabbt införande av nya lösningar för artificiell intelligens (AI) och robotik inom hälso- och sjukvården.

Karolinska Institutet och Uppsala universitet lanserar en öppen webbaserad föreläsningsserie i första hand för personal som jobbar inom sjukhusvården i Uppsala och Stockholm. Målsättningen är att öka kunskapen om precisionsmedicin hos personalen och bidra till att framstegen inom området kommer fler patienter till godo.

Linus Jönsson, anknuten forskare vid NVS, avdelningen för neurogeriatrik, får 11 miljoner Euro i EU-anslag för sitt projekt ”PROMINENT – Precision Medicine in Neurodegeneration”. Av detta anslag går 1,8 miljoner Euro till avdelningen för neurogeriatrik, NVS.

From byte to bench to bed side – addressing large and complex data sets in biomedicine
KI Network Medicine Alliance erbjuder en avancerad kurs i Nätverksmedicin under två halvdagar den 19-20 oktober 2022.

Nyckeln till att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården i Sverige har varit en botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine.

Karolinska Institutet (KI) har nyligen tilldelats värdskap för den nationella noden för datadriven life science inom precisionsmedicin och diagnostik. Syftet är att utveckla och tillhandahålla stöd och optimala förhållanden som driver denna forskning framåt – regionalt, nationellt och internationellt.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har studerat effekten av att lägga till ett beprövat läkemedel som ett målriktat medikament vid behandling av akut myeloisk leukemi (AML). Resultaten tyder på att hydroxyurea kan göra behandlingen mer effektiv till relativt låg kostnad. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine, skulle i framtiden kunna få stor betydelse för effektiv cancerbehandling även i låginkomstländer.

Internationellt samarbete för precisionsprevention inom reumatologi får 23 miljoner i forskningsanslag från EIT Health Scandinavia där närmare hälften av anslaget fördelas till Karolinska Institutet och Region Stockholm. Projektet innebär dels att skapa förutsättningar för tidig diagnos av individer med risk att utveckla RA (reumatoid artrit), dels att patienter med risk för RA själva kan minska risken för att utveckla sjukdomen genom ändring av livsstil.

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har stärkt samarbetet inom precisionsmedicin genom att inrätta Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) och nu slutit ett unikt samarbetsavtal.

Vi gratulerar Richard Rosenquist Brandell som utsetts till Årets Cancernätverkare 2022 av Nätverket mot cancer. Richard Rosenquist Brandell är professor i klinisk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset samt föreståndare för den nationella satsningen Genomic Medicine Sweden, GMS.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har hittat ytterligare pusselbitar för behandling av den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom som drabbar barn. En ny fallrapport, som publicerats i JCO Precision Oncology, beskriver en pojke med neuroblastom och en specifik mutation som framgångsrikt behandlats med ett målinriktat läkemedel.

Forskare vid Karolinska Institutet och Mount Sinai i New York har kartlagt hur gener samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Studien som publicerats i Nature Cardiovascular Research, visar att upp till 60 procent av risken för hjärt-kärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk.

Karin Liljelund drabbades av lungcancer. Nu behandlas hon med målstyrande läkemedel mot just den mutation som orsakar hennes cancer, ett exempel på precisionsmedicinsk behandling.

Kan artificiell intelligens, AI, lösa precisionsmedicinens utmaningar? Vi frågade Magnus Boman, professor på KTH och även knuten till Karolinska Institutet, som bland annat forskar om hur AI kan användas i vården.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Inte endast vård, men heller inte bara forskning. Nej, precisionsmedicinen kräver att sjukvård och forskning hittar nya sätt att växelverka. Möt experterna som driver på i sjukvårdens framkant. Läs den första artikeln i ett fördjupningstema om precisionsmedicin från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En kombination av digitala verktyg, klassiska laboratorietester och nya biomolekylära mätningar kan användas för att analysera hur livsstilsförändringar påverkar den enskilda individens hälsa med målet att kunna förebygga ohälsa. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Helsingfors universitet som publicerats i tidskriften Cell Systems. Forskarna demonstrerar hur en sådan proaktiv vårdmodell skulle kunna se ut och hur den kan tillämpas för att vi ska hålla oss friska.

Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.

Måns Magnusson vid forskargruppen medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Bioinformatic methods in rare disease" den 22 oktober 2021. Huvudhandledare är professor Anna Wedell.

Nu satsar regeringen genom innovationsmyndigheten Vinnova ytterligare 96 miljoner kronor på den nationella organisationen Genomic Medicine Sweden (GMS) som leds från Karolinska Institutet. Regioner och universitet finansierar dessutom med 124 miljoner kronor. Totalt handlar det om 220 miljoner som ska göra det möjligt att fortsätta att införa precisionsmedicin i svensk sjukvård.

Den 8 september besökte H.E. Tysklands president Frank-Walter Steinmeier tillsammans med H.M. kung Carl XVI Gustaf Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Ny översiktsartikel genomlyser beredskapen inför implementering av genomik-baserad precisionsmedicin vid komplexa sjukdomar. Det omfattande arbetet har letts av forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet och har genomförts tillsammans med ett 30-tal forskare över hela Sverige. Resultatet publiceras nu i Journal of Internal Medicine, JIM.

Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Region Stockholm har sedan knappt ett år samarbetat för att öka takten när det gäller införandet av precisionsmedicin vilket kortfattat innebär diagnostik, behandling och uppföljning vid rätt tidpunkt och anpassad efter patientens individuella förutsättningar. I det samarbetet har etableringen av ett virtuellt precisionsmedicinskt centrum varit prioriterat.