Nyhetsarkiv

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Grattis professor Anders Svenningsson till utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023!

Vi gratulerar Anders Svenningsson till tjänsten som professor i neurologi med inriktning mot neuroinflammatoriska sjukdomar.

Anders Svenningsson tillträder tjänsten den 1 april 2023

Välkommen!

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

Klusterhuvudvärk, eller Hortons huvudvärk, är den mest smärtsamma huvudvärk som finns och kallas ibland för självmordshuvudvärk. Vid årsskiftet startar forskagruppsledaren Andrea Carmine Belin världens första forskningscentrum helt specialiserat mot klusterhuvudvärk. Centrumet har blivit möjligt genom en stor donation från finansmannen och filantropen Rune Andersson.

Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.

Bakteriell hjärnhinneinflammation, meningit, är en livshotande infektionssjukdom som kan leda till långvariga neurologiska besvär hos dem som överlever. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie på råttor att hjärnans verktyg för att rensa bort avfall, det glymfatiska systemet, fallerar vid bakteriell hjärnhinneinflammation, vilket leder till en ansamling av giftigt skräp som skadar nervcellerna. Studien har publicerats i tidskriften mBio.

Patienter med multipel skleros (MS) som behandlades med läkemedlet rituximab hade betydligt lägre risk att drabbas av skov än MS-patienter som fick standardbehandling. Det visar en klinisk fas 3-studie av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i The Lancet Neurology. Rituximab är inte godkänt som MS-läkemedel, men har i mindre studier visat god effekt och förskrivs därför i stor utsträckning ”off label”.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med brittiska kollegor gjort den hittills största studien i jakt på genetiska markörer vid Hortons huvudvärk. På sikt kan det förhoppningsvis bana väg för mer effektiva behandlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of Neurology.

Risken att utveckla Parkinsons sjukdom kan vara lägre hos individer som får i sig antioxidanter i form av mycket vitamin C och E i sin kost, visar ny forskning vid University Milano-Bicocca och Karolinska Institutet. Studien som publicerats i Neurology kan ha betydelse för framtidens förebyggande behandlingar.

I Sverige bedöms över 40.000 personer ha ME/CFS eller ”kroniskt trötthetssyndrom” och tillståndet har fått stor aktualitet senaste året med flera uppmärksammade fall av suicid och dödshjälp. En bakgrund till detta kan ha varit förtvivlan över en sjukdom med i stort sett okänd bakgrund och därmed få behandlingsalternativ.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.

Personer med schizofreni i familjen och män med lägre IQ tenderar i högre grad att lida av behandlingsresistent schizofreni än andra personer med sjukdomen. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna menar att resultatet kan vara viktigt för utvecklingen av nya läkemedelsbehandlingar som syftar till att förbättra kognition.

Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.

Förmåga att gå i en relativt normal takt samt att effektivt kunna bearbeta information var de viktigaste faktorerna för att personer med multipel skleros (MS) skulle kunna fortsätta att delta i sociala aktiviteter. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som har publicerats i tidskriften Multiple Sclerosis Journal. Resultatet belyser enligt forskarna vikten av att integrera motorisk och kognitiv rehabilitering i vården av MS-patienter.

När vårt nervsystem utvecklas verkar endast de mest funktionsdugliga nervcellerna överleva, medan omogna celler sållas bort och dör. Det visar en ny banbrytande upptäckt av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten talar för att en tidigare teori inom neurovetenskapen, där forskare har trott att slumpen har avgjort vilka celler som bildar nervsystemet, behöver omprövas.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.

Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.

Det nyfödda barnets poäng på den så kallade Apgarskalan kan förutsäga barnets risk att senare bli diagnostiserad med cerebral pares (CP) eller epilepsi. Risken ökar successivt ju lägre Apgarpoäng barnet har, men även lätt sänkta Apgarpoäng kan kopplas till ökad risk för dessa diagnoser. Det visar en omfattande observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Karolinska Institutet fick på tisdagen den 21 februari besök av Kanadas generalguvernör David Johnston, hans hustru Sharon Johnston och det svenska kungaparet. Besöket ägde rum i samband med det kanadensiska generalguvernörparets statsbesök i Sverige på inbjudan av kungen.

Det sympatiska nervsystemet har länge ansetts svara med samma respons oavsett typ av fysisk eller psykisk stimulans. Men i en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Neuroscience, visar forskarna nu att systemet består av olika nervceller som reglerar specifika funktioner i kroppen, såsom vävnaders erektionsmuskler.

Forskare vid Karolinska Institutet har för första gången identifierat en celltyp i hjärnan hos möss som är central för uppmärksamhet. Genom att manipulera aktiviteten i just den celltypen kunde forskarna skärpa mössens uppmärksamhet. Fynden, som publiceras i tidskriften Cell, är viktiga för förståelsen för hur främre delen av hjärnan fungerar och kontrollerar våra beteenden.