MS-hjärnatlas kan bana väg för individanpassad behandling
Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har kartlagt vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med multipel skleros (MS). Förhoppningen är att atlasen, som presenteras i tidskriften Neuron, på sikt kan bidra till mer individanpassad behandling av MS.
MS är en är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar hjärnan och ryggmärgen och vanligen debuterar i 30- till 40-årsåldern. Symtomen varierar och vissa personer har mycket mer funktionsnedsättning än andra.
Dagens MS-behandlingar riktar sig mot immunceller i blodet och hindrar dem från att nå hjärnan och orsaka skada. Dessa behandlingar är mycket effektiva i den tidiga fasen av MS. Men för att kunna behandla patienter med mer progressiv MS behöver forskarna hitta behandlingar som verkar på själva hjärncellerna.
Det finns dock begränsad kunskap om hur hjärncellerna påverkas hos personer med MS under hela livet och varför det finns så stora skillnader i sjukdomens svårighetsgrad.
Nu har ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Karolinska Institutet, Edinburgh University och Hoffmann-La Roche i Basel skapat en ”atlas över MS-hjärnceller” med en upplösning på enskilda celler. Detta genom att undersöka det hittills största antalet hjärnor från avlidna personer med MS, omfattande mer än en halv miljon hjärnceller.
Fyra grupper med olika hjärncellsprofiler
Genom att använda information om vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med MS kunde forskarna dela in dem i fyra grupper med olika hjärncellsprofiler.
– Eftersom varje patientgrupp uppvisade olika signaturer avseende de gener som är aktiva i cellerna i hjärnan kan de svara olika på behandlingar, vilket understryker behovet av mer individanpassad behandling av MS, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet som är en av studiens huvudförfattare.
Hittills har forskarna observerat dessa undergrupper med hjälp av hjärnvävnad från avlidna personer.
– För att kunna behandla MS måste vi ta reda på hur vi kan gruppera personer med MS med hjälp av blodprov. Vi skulle sedan kunna utforma kliniska prövningar specifikt för dessa undergrupper, vilket skulle kunna hjälpa oss att ge rätt läkemedel till rätt personer, säger Anna Williams, professor vid University of Edinburgh som lett studien.
Studien finansierades av bland andra Hoffmann-La Roche, MS Society (UK), Europeiska Unionen, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Göran Gustafssons Stiftelse för Naturvetenskaplig och Medicinsk Forskning och Karolinska Institutet.
Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från MS Society.
Publikation
“snRNA-seq stratifies multiple sclerosis patients into distinct white matter glial responses”, Will Macnair, Daniela Calini, Eneritz Agirre, Julien Bryois, Sarah Jakel, Rebecca Sherrard Smith, Petra Kukanja, Nadine Stokar-Regenscheit, Virginie Ott, Lynette C. Foo, Ludovic Collin, Sven Schippling, Eduard Urich, Erik Nutma, Manuel Marzin, Federico Ansaloni, Sandra Amor, Roberta Magliozzi, Elyas Heidari, Mark D. Robinson, Charles ffrench-Constant, Gonçalo Castelo-Branco, Anna Williams, Dheeraj Malhotra, Neuron, online 20 december 2024, doi: 10.1016/j.neuron.2024.11.016.