Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet visar att människors egna uppgifter om hjärtinfarkt i familjen bara delvis stämmer överens med registerdata. Resultaten tyder på att förekomsten av hjärtinfarkt hos släktingar ofta underskattas, särskilt de som inträffat tidigt i livet.

Forskare vid Karolinska Institutet har effektivt behandlat barn i åldern 1–3 år med jordnötsallergi. Med hjälp av ett dagligt intag av små mängder jordnöt, som gradvis ökade över tid, vande sig barnen långsamt vid att äta jordnötter. Resultaten presenteras i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Varje år delas Bengt Fridlunds pris ut till en person som har gjort en betydelsefull vetenskaplig insats inom det kardiovaskulära området. Årets mottagare av priset är Andreas Claesson, verksam vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer i blodet. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Network Open.

Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt redan under barndom och tonår, och skillnader mellan flickor och pojkar blir allt mer uttalade med åldern. Det visar en ny studie i Nature Communications från Karolinska Institutet i samarbete med kollegor från SciLifeLab och KTH. Resultaten pekar på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar.

Rasmus Stenlid har tilldelats Wallenberg–Bienenstock Postdoctoral Fellowship, ett stipendium finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Syftet är att ge framstående forskare som nyligen disputerat vid ett svenskt lärosäte möjlighet att bedriva postdoktoral forskning vid Stanford University.

En allt större andel av patienter med hjärtsvikt får en kombination av fyra läkemedel som visats förbättra prognos och rekommenderas i riktlinjer. Det finns dock fortsatt utrymme att förbättra följsamhet till hjärtsviktsbehandling, vilket verkar kopplat till lägre risk för sjukhusinläggning för hjärtsvikt och död i hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i European Heart Journal.

Att behandla insulinresistens före en stroke kan vara viktigare för återhämtningen än att sänka blodsockret. Detta visar en ny studie på möss från Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Diabetes. Resultaten tyder på att låggradig inflammation kan vara en bidragande faktor.

Junior Faculty vid KI SÖS strävar efter att stödja juniora forskare och uppmuntra tvärvetenskapliga samarbeten. Därför utlyser de nu ett Start-up Collaboration Grant.

Vissa tarmbakterier hos spädbarn kan minska risken att utveckla allergi senare i barndomen. Det visar ny forskning från ALADDIN-studien från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Microbiology.

Radiumhemmets Forskningsfonder delar ut 102 miljoner kronor till patientnära cancerforskning vid KI. Utdelningen är den största i fondernas historia och riktas såväl till diagnosspecifik forskning som till infrastruktur och forskartjänster.

Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.

Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar varje år ut forskningsanslag till vetenskaplig forskning om astma, allergi, atopiskt eksem och annan överkänslighet. I slutet av 2025 delade fonden ut 6,2 miljoner kronor till 14 forskare spridda över landet – och fyra av forskarna som fått anslag är verksamma vid Karolinska Institutet.

Centrum för hjärtstoppsforskning var väl representerade vid European Resuscitation Council’s (ERC) årliga möte som denna gång hölls i Rotterdam i oktober 2025.

Årets beslut från Cancerfondens forskningsnämnd innebär att drygt en miljard kronor går till ny cancerforskning. Det är den största satsningen i Cancerfondens historia. KI beviljas 447,8 miljoner kronor till 104 forskningsprojekt och 3 planeringsgrupper. I år görs också en särskild satsning på riktigt stora anslag inom området tidig upptäckt av cancer.

Ett särskilt mönster av proteiner i blodet kan spegla ökad risk för ärftlig åderförkalkning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som undersökt nära släktingar till dem som drabbats av hjärtinfarkt i ung ålder. Studien har publicerats i tidskriften Circulation: Genomic and Precision Medicine.

Barnallergologen och KI-forskaren Caroline Nilsson tilldelas årets Mogrenpris i medicin, Sveriges största pris för kliniskt verksamma läkare. Prissumman på 250 000 kronor motiveras med hennes arbete för att koppla patientmötet direkt till forskningen, vilket får livsavgörande effekt för barn med svår matallergi.

Läkemedel som riktar sig mot glukagonliknande peptid 1-receptorn (GLP-1R) har flera positiva effekter för personer med typ 2-diabetes, bland annat sänkning av blodsockret, minskad kroppsvikt och reducerad kardiovaskulär risk. I en studie på möss har forskare vid KI SÖS och Södersjukhuset visat att de specifika viktminskningsegenskaperna hos dessa behandlingar är avgörande för att även förbättra neurologisk återhämtning efter stroke.

Forskare vid forskargruppen kärlkirurgi vid KI SÖS har deltagit i två stora svenska studier som undersökt behandlingar för arteriosklerotisk benartärsjukdom – en sjukdom som orsakar syrebrist i benen. Det kan orsaka smärta vid gång (så kallad fönstertittarsjuka) eller i värsta fall risk för amputation.

I helgen attackerades och dödades en medarbetare i Region Gävleborg i samband med ett ambulansuppdrag. Detta är en djupt tragisk och helt oacceptabel händelse och ingen ska någonsin behöva skadas eller dö inom ambulanssjukvården under tjänsteutövning. Våra tankar går till närstående, till kollegor och till alla andra som berörs av händelsen.

Vi är glada att hälsa Ulrika Johansson varmt välkommen som ny ekonomiansvarig hos oss på institutionen. Ulrika började sin tjänst den 1 september 2025 på halvtid, och från och med 1 oktober kommer hon att arbeta heltid.

Vi är mycket glada att välkomna professor Stefano Guerra till KI SÖS under den kommande terminen. Stefano är här inom ramen för ett Fulbrightstipendium, och vi ser fram emot att ta del av hans expertis och erfarenheter under hans vistelse hos oss.

Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Det är inte känt om kontinuerlig exponering för artificiell intelligens (AI) förändrar endoskopisters beteende när de utför koloskopi. I den här studien utvärderade forskare hur endoskopister som regelbundet använde AI utförde koloskopi när AI inte användes.

En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Cecilia Pegelow Halvorsen, forskare vid KI SöS berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.

Under Svenska Gastrodagarna i Stockholm delade Mag-Tarmfonden ut totalt 2,3 miljoner kronor i forskningsanslag. Forskningen som får stöd rör allt från avancerade riskmodeller för leversjukdom till nya insikter om barnsjukdomar, Crohns sjukdom och ischemisk kolit.

Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har beslutat att tilldela Anders Sondén och Anna Pettersson KI:s pedagogiska pris 2025. Priset delas ut under installationshögtiden i Aula Medica i oktober.

Kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och begränsat med grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie gjord inom ramen för ett stort EU-samarbete lett av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.

Afa Försäkring har beviljat bidrag till åtta nya projekt som tillsammans får närmare 30 miljoner kronor för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. En av dessa är Elin Swärd från Karolinska Institutet som bedriver postdoktorala studier på KISÖS.

Vi gratulerar Hanna Dubois som erhåller fellowship i vårdvetenskap under tre år, med start i juli 2025.

Docent Susanna Klevebro har fått ta emot Svensk Lungmedicinsk Förenings (SLMF) stora forskningsanslag på Lungkongressen som ägde rum i Uppsala den 2-4 april 2025.

Det svenska nationella patientregistret (NPR) har länge varit en hörnsten för epidemiologisk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny review-artikel undersökt validiteten hos registret och sett att den är god för de flesta diagnoser och mycket god för kirurgiska ingrepp.

Vi är stolta att meddela att Natalia Hernandez-Pacheco, postdoc vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset har tilldelats Klosterfrau Group Award for Research of Airway Diseases in Childhood 2025.

Patienter som behandlats för hjärtsvikt och fått en förbättring av hjärtats pumpfunktion, löper fortfarande högre risk för hjärtrelaterad död eller sjukhusvistelse om de slutar med sina hjärtsviktsmediciner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i den ansedda tidskriften Circulation.

Årets utdelade forskningsbidrag från Njurfonden blev rekordstort, sju och en halv miljon kronor till njurforskning. Ungefär hälften, 3 450 000 kronor, går till projekt vid Karolinska Institutet.

Den 6-7 februari 2025 samlades cirka 100 forskare, lärare, kursadministratörer, Junior Faculty och doktorander på Yasuragi under temat ”Clinical Research and Education; Vision and Future”.

En ny studie från forskare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset visar att avancerade bildanalyser av hjärtultraljud inte kan identifiera patienter som skulle dra nytta av behandling med betablockerare efter en hjärtinfarkt. Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal - Cardiovascular Imaging, är en uppföljning av den tidigare REDUCE-AMI-studien.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar i år ut 8,8 miljoner kronor till angelägen astma- och allergiforskning. Åtta av forskarna som får bidrag är verksamma vid Karolinska Institutet.

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Av dessa är det tolv forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas 2,3 miljoner kronor. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av cancer och allergier.

Karolinska Institutet SÖS har fått ett betydande anslag från Cancerfonden för att leda forskning inom ctDNA-ledd adjuvant cytostatikaterapi vid tjocktarmscancer.

Ett BMI hos barn som avviker från det normala – uppåt eller nedåt – kan nu kopplas till försämrad lungfunktion. Om BMI normaliseras innan barnen blir vuxna kan försämringen gå att motverka, visar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten utgår från data insamlade inom Bamse-projektet och presenteras i tidskriften European Respiratory Journal.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att den globala uppvärmningen, tillsammans med en åldrande befolkning, kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Resultaten presenteras i tidskriften Journal of the American Society of Nephrology.

Årets KLOK-pris går till akutens studentmodul på Södersjukhuset där sjuksköterske- och läkarstudenter får bredda och fördjupa sina kunskaper i en interprofessionell lärandemiljö.

I samband med Karolinska Institutets professorsinstallation torsdagen den 3 oktober delade rektor Annika Östman Wernerson ut 2024 års pris för innovation och nyttiggörande till Jacob Hollenberg, Mattias Ringh och Leif Svensson. Trion får priset för sitt arbete med att designa, tekniskt utveckla, vetenskapligt utvärdera och därefter implementera och driftsätta ett system med frivilliga livräddare som larmas ut via en app till plötsliga hjärtstopp.

Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet, har i samarbete med Duke University i USA genomfört ett forskningsutbyte kring användningen av drönare som ”first responders” vid hjärtstopp. Under ett symposium i Göteborg delade forskare och räddningstjänst från både Sverige och USA sina erfarenheter och diskuterade framtida möjligheter att förbättra prehospitala räddningssystem med hjälp av drönarteknik.

Stort grattis Agnes Wahrenberg, doktorand vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, som mottagit det prestigefyllda priset ”ESC Young Investigators Award in Atherothrombosis, Coronary, Aortic and Peripheral Artery Disease”, som delades ut vid den Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London.

Långtidsanvändning av beta-blockerare hos patienter med hjärtinfarkt och bevarad hjärtfunktion påverkar inte livskvalité eller välbefinnande. Det visar en studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet, som presenterades vid Europeiska kardiologföreningens årliga kongress i London och som samtidigt publiceras i European Heart Journal - Cardiovascular Pharmacotherapy.

En ny registerstudie från Karolinska Institutet och Tammerfors universitet visar att sjukhusinläggningar på grund av allergiska reaktioner hos barn har ökat i Finland medan de har minskat i Sverige. Studien, som publicerats i tidskriften Allergy, visar även att förekomsten av allergisk chock (anafylaxi) är högre i Finland än i Sverige.