Vissa hjärtinfarktspatienter kan ha nytta av screening för magsårsbakterie
Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.
Blödningar i magen är en allvarlig komplikation efter hjärtinfarkt och drabbar ungefär två procent av patienterna inom ett år efter infarkten.
– Det är förknippat med ökad dödlighet och risk för återkommande hjärt-kärlhändelser. Därför ville vi undersöka om screening för den vanliga bakterien Helicobacter pylori, som orsakar magkatarr och magsår, kan minska risken för magblödningar. Det är inget som görs rutinmässigt idag, säger studiens försteförfattare Robin Hofmann, överläkare och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
I den randomiserade studien deltog närmare 18 500 patienter med akut hjärtinfarkt vid 35 sjukhus i Sverige. Hälften testades för bakterien och behandlades med antibiotika och protonpumpshämmare av ansvarig läkare om testet var positivt, medan den andra hälften fick vanlig vård utan extra test eller behandling.
God effekt vid blodbrist
Efter nästan två års uppföljning var det något färre individer i screeninggruppen som drabbades av magblödning, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Däremot fann forskarna en positiv effekt av screeningen när de studerade specifika undergrupper av patienter, som personer med blodbrist (anemi) eller njursvikt. Särskilt god effekt sågs hos patienter med medelsvår till svår anemi, som i ungefär hälften så stor utsträckning drabbades av magblödning om de genomgick screening.
– Våra resultat tyder på att screening för Helicobacter pylori inte behöver införas rutinmässigt för alla individer efter hjärtinfarkt. Däremot skulle testning och behandling kunna vara ett meningsfullt tillägg för utvalda patientgrupper med förhöjd blödningsrisk, säger Robin Hofmann.
Forskarna kommer nu att fortsätta studera de långsiktiga effekterna och försöka identifiera vilka grupper som har störst vinst av screeningen.
Forskningen genomfördes i nära samarbete med Södersjukhuset, Region Stockholm och Uppsala Clinical Research Center (UCR) och finansierades huvudsakligen av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm. Flera av artikelförfattarna har mottagit arvoden och forskningsanslag från läkemedelsbolag, se den vetenskapliga artikeln för en komplett förteckning över intressekonflikter.
Publikation
“Helicobacter Pylori Screening after Acute Myocardial Infarction – The Cluster Randomized Crossover HELP-MI-SWEDEHEART Trial”, Robin Hofmann, Stefan James, Martin O. Sundqvist, Jonatan Wärme, Oskar Angerås, Joakim Alfredsson, David Erlinge, Gabriel Arefalk, Göran Arstad, Simon Blomberg, Ole Fröbert, Kristina Hambraeus, Per M. Hellström, Jörg Lauermann, Matthias Lidin, Lars Lindhagen, Georgios Mourtzinis, Carolina Schoede, Erik Thunström, Birgitta Voldberg, Henrik Wagner, Ollie Östlund, Tomas Jernberg, Magnus Bäck, JAMA, online 1 september 2025, doi: 10.1001/jama.2025.15047.