Enkel metod kan möjliggöra tidig upptäckt och prevention av kronisk njursjukdom
Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.
Kronisk njursjukdom är ett växande globalt hälsoproblem som drabbar ungefär 10–15 procent av alla vuxna i världen och som beräknas bli en av de fem främsta orsakerna till förlorade levnadsår år 2040. Idag saknas effektiva screeningprogram och sjukdomen upptäcks ofta sent, när mer än hälften av njurfunktionen redan gått förlorad.
I syfte att hitta verktyg som kan bidra till att upptäcka njursjukdom i ett tidigare skede har forskare vid Karolinska Institutet konstruerat befolkningsbaserade referensintervall för så kallad glomerulär filtrationshastighet (eGFR) – det mest använda måttet på njurfunktion. Syftet är att hjälpa läkare att identifiera personer i riskzonen, och därmed ge möjlighet till förebyggande insatser i ett tidigt skede.
– Vi inspirerades av de tillväxt- och viktdiagram som används inom pediatrik, som intuitivt hjälper läkare att identifiera barn som riskerar obesitas eller undervikt, säger studiens förstaförfattare Yuanhang Yang, postdoktor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet.
En webbaserad kalkylator
Forskarna har gjort fördelningsdiagrammen tillgängliga för vårdpersonal och utvecklat en webbaserad kalkylator, framtagen av doktoranden Antoine Creon, som kan underlätta vid bedömning av hur bra patienternas eGFR är för deras ålder.
Studien omfattade över 1,1 miljoner vuxna i Stockholm, motsvarande cirka 80 procent av befolkningen mellan 40 och 100 år. Forskarna analyserade nästan sju miljoner eGFR-tester som samlats in under perioden 2006–2021 och skapade ålders- och könsspecifika fördelningar av eGFR.
Resultaten visar att avvikelser från medianvärdet för eGFR för en persons ålder och kön är kopplat till ökad sjukdomsrisk. Personer med ett eGFR under den 25:e percentilen hade en tydligt ökad risk för njursvikt som skulle kräva dialys eller transplantation. Dessutom sågs en U-formad koppling till dödlighet; både låga och höga percentiler var förknippade med ökad risk att avlida.
Möjlighet att agera tidigare
Studien illustrerar också en bristande medvetenhet inom hälso- och sjukvården, enligt forskarna. Bland dem med till synes normalt eGFR-värde över 60 ml/min/1,73 m², men under den 25:e percentilen, hade bara en fjärdedel fått kompletterande tester för albumin i urinen, vilket är viktigt för att upptäcka tidig njurskada.
– Som exempel kan vi ta en 55-årig kvinna med eGFR på 80, vilket de flesta läkare skulle uppfatta som ett normalt värde. Men våra diagram visar att det motsvarar den 10:e percentilen för kvinnor i den åldern och att hon har tre gånger högre risk att behöva dialys i framtiden. Det här skapar en möjlighet för oss att agera tidigare, säger Juan Jesús Carrero, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Studien är en del av SCREAM-projektet och har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm och Njurfonden. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter kopplade till studiens innehåll.
Publikation
“Population-based eGFR distributions and associated health outcomes provide opportunities for early identification and primary prevention of chronic kidney disease”, Yuanhang Yang, Antoine Creon, Andrew S Levey, Anne-Laure Faucon, Aurora Caldinelli, Marie Evans, Arvid Sjölander, Alberto Ortiz, Edouard L. Fu, Juan Jesus Carrero, Kidney International, online 16 januari 2026, doi: 10.1016/j.kint.2025.11.009.