Publicerad: 2024-12-09 13:11 | Uppdaterad: 2024-12-10 09:46

Stort anslag till behandlingsforskning inom cancer till forskare på KI SÖS

Dekorativ bild.
Foto: Getty Images

Karolinska Institutet SÖS har fått ett betydande anslag från Cancerfonden för att leda forskning inom ctDNA-ledd adjuvant cytostatikaterapi vid tjocktarmscancer.

Pehr Lind, överläkare på onkologiska kliniken och forskargruppschef på KI SÖS, har tilldelats 15 miljoner kronor från Cancerfonden. Dessa medel kommer att användas för att bygga upp en studieorganisation som ska leda Sveriges arbete inom forskningen kring implementering av ctDNA-ledd adjuvant cytostatikaterapi vid tjocktarmscancer. Detta sker inom ramen för ett stort internationellt forskningssamarbete.

Vad är ctDNA-ledd adjuvant cytostatikaterapi?

ctDNA, eller cirkulerande tumör-DNA, är kvarvarande tumör-relaterade DNA-fragment i blodet som återfinns hos cirka 15 procent av patienterna efter en tarmcanceroperation. Förhöjda värden av ctDNA signalerar att tumörsjukdomen inte är helt behandlad med enbart kirurgi. Genom seriell mätning av tumör-informerad ctDNA kan cytostatikabehandlingen anpassas efter operationen. Om ctDNA finns kvar i blodet, testas en intensivare behandling jämfört med standardterapi. Om ctDNA inte uppmäts efter kirurgi, utvärderas en mildare behandling. Målet är att anpassa behandlingen för att eliminera eventuella kvarvarande cancerceller efter operation utifrån ctDNA-status.

Pehr Lind, docent KI SÖS
Pehr Lind, docent KI SÖS

Betydelse för forskningen och patienterna

– Det känns stort för vår grupp på KI SÖS, Södersjukhuset och Region Stockholm att nationellt leda detta viktiga arbete, som kommer att inkludera cirka 2 500 patienter i Sverige, Frankrike, Schweiz och norra Italien, säger Pehr Lind.

Forskargruppen på Södersjukhuset är nybildad och ännu inte så stor, men har redan utvecklat ett nationellt och globalt nätverk (CIRCULATE Europe) om ctDNAs betydelse vid tarmcancer tillsammans med övriga sjukhus i Stockholm och SciLifeLab. De tilldelade medlen kommer att användas för att bekosta seriell ctDNA-mätning, studiemonitorering och löner till forskningssjuksköterskor på de cirka tio svenska centra som deltar.

Storleken på anslaget gör det möjligt för KI SÖS att delta som en jämbördig samarbetspartner i ett viktigt internationellt projekt och säkerställer långsiktigheten i det pågående forsknings- och utvecklingsprojektet. 

– Vi tänker att det har en stor betydelse för sjukhuset och vården att vi leder och deltar i viktiga nationella och internationella samarbeten. Det inger hopp om förbättrade resultat för stora patientgrupper där genombrott kan leda till betydande fördelar såsom effektivare behandlingar och mildare biverkningar, tillägger Pehr Lind.

Framtida patientnytta

Regelbunden mätning av ctDNA kan förbättra prognosen, förutsäga behandlingseffekt och upptäcka återfall av tarmcancer upp till sex månader tidigare än med röntgen. Genetisk profilering kan också utföras på ctDNA, vilket kan användas för individuellt skräddarsydda terapier. Sammantaget kan ctDNA-monitorering vid cancer leda till säkrare prognostik, förfinade val av behandling och tidigare behandling vid återfall. Chansen att bota fler patienter ökar betydligt genom att metoden utvärderas och tas i kliniskt bruk.