Historisk finansiering från Cancerfonden med fokus på tidig upptäckt
Årets beslut från Cancerfondens forskningsnämnd innebär att drygt en miljard kronor går till ny cancerforskning. Det är den största satsningen i Cancerfondens historia. KI beviljas 447 800 000 kronor till 104 forskningsprojekt och 3 planeringsgrupper. I år görs också en särskild satsning på riktigt stora anslag inom området tidig upptäckt av cancer.
Cancerfondens forskningsnämnd har beslutat att bevilja finansiering för 231 forskningsprojekt och 8 planeringsgrupper. Av dessa drivs 104 respektive 3 av forskare vid Karolinska Institutet. Finansieringen från Cancerfonden är möjlig tack vare gåvor från privatpersoner och företag.
– Vi ser att det fokus vi haft på vårdvetenskaplig forskning under några år bär frukt och att fler söker om att forska inom detta område. Det handlar alltså om forskning som gör det möjligt att leva väl med cancer. säger Malin Sund, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, i ett pressmeddelande.
Forskarna väljer själva vad de vill forska om och intresset för att forska om hur cancer sprids och metastaser bildas är på uppgående bland projekten. Behovet av sådan forskning är stort eftersom spridd cancer är svårare att bota.
Blodcancer ligger i topp bland cancerformerna som forskningsprojekten handlar om.
Mer forskning om tidig upptäckt av cancer
I år gör Cancerfonden en särskild satsning på riktigt stora anslag inom området tidig upptäckt av cancer. Sju anslag på mellan 5,9 och 27 miljoner beviljas inom den här satsningen.
Tidig upptäckt är en nyckel till att minska dödligheten i cancer och vi ser nu en stark utveckling på området. Nya tekniker som kan identifiera cancer innan en person får symtom har potential att förändra vården i grunden.
AI kan upptäcka äggstockscancer
Ett sådant projekt leds av Elisabeth Epstein, professor vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska institutet
Hennes forskargrupp får 26 miljoner kronor för att utveckla en metod som kombinerar AI-analys av ultraljudsbilder med analys av tumör-DNA i blod för att tidigare kunna upptäcka äggstockscancer.
Äggstockscancer är en av de mest allvarliga gynekologiska cancerformerna, ofta med sen upptäckt och låg överlevnad. Dagens diagnostiska metoder har begränsad träffsäkerhet och det råder stora skillnader i tillgång till expertis mellan regioner.
Den nya forskningen syftar till att skapa mer träffsäkra och jämlika metoder för diagnostik.
– Det känns överväldigande och mycket glädjande, både för mig, alla forskare som är med i projektet och för alla kvinnor vi hoppas kunna hjälpa i framtiden. Med det här anslaget får vi möjlighet att utveckla en skalbar, icke-invasiv metod för tidig upptäckt av äggstockscancer. Genom att kombinera AI-driven analys av ultraljudsbilder med blodprov som innehåller tumör-DNA hoppas vi kunna minska onödiga operationer och hitta cancer tidigare, säger Elisabeth Epstein.
Forskargruppen kommer även att testa metoden i en klinisk studie för att undersöka hur den kan användas inom den primära gynekologiska vården och då även hos kvinnor utan symtom.
Nyhetsartikeln bygger på ett pressmeddelande från Cancerfonden och en nyhetsartikel från Södersjukhuset.